WTWC - Kapitel 17

 

Jag kom innanför dörren fem minuter senare och fick en riktig verklighetschock när jag såg vart jag bor. Allt var som vanligt igen och lägenheten luktade unket fortfarande som vanligt.
”Aly?” hörde jag pappa från köket.
”Vem annars?” frågade jag trött och slängde av mig skorna, jackan och väskan i hallen och kom in i köket. Han satt och läste en tidning och hade sina glasögon högt upp på näsan. ”Har du ätit?” frågade jag och såg pizza kartongerna i ugnen.
”Nix. Jag väntade på dig.” sa han och fällde ihop tidningen och ställde sig upp och kramade om mig. ”Välkommen hem.” jag kramade honom hårt tillbaka och började sedan duka fram och tända lite ljus. ”Så hur har det varit? Berätta allt.” började pappa när han tog fram kartongerna och började dela upp en pizza bit.
”Det har varit både bra och dåligt. Typ bittersweet. Alla vet nu att mamma dog.” började jag och tog tacksamt emot tallriken med pizza och började plocka bort ananasen. ”Och så tror jag Zayn och Jenny håller på att få ihop det igen.” fortsatte jag.
”Jasså. Det var mycket som hänt under en helg. Och den pojken du var hemma hos nu idag då?” frågade han nyfiket medan han tog en bit utav pizzan. Vi har alltid haft en öppen konversation och det var alltid skönt att höra hans sida utav det hela. Man kan väll säga att genom tio år utav att dela en hemlighet har verkligen dragit ihop oss på ett helt nytt sätt.
”Bara kompisar.” förklarade jag kort med munnen full utav pizza och tog en klunk utav vattnet i mitt glas. Han nickade långsamt och jag kände på mig vart denna konversationen vart på väg. ”Jag är oskuld på alla sätt och vis pappa, fortfarande.” konstaterade jag pinsamt nog.
”Jaja, jag vill bara att du är försiktig. Jag vet hur dom kan vara. Jag har själv varit där.” sa han och log mot mig.

 

På morgonen tog jag mig till skolan som vanligt och gick från lektion till lektion helt osynlig som vanligt. Inget hade förändrats och förutom att jag kände att jag inte längre passade in i den rollen som jag hade gett mig själv. När jag satte mig vid ett bord i matsalen tillsammans med ett par tjejer som inte brydde sig om att jag satt där började dom prata om killarna jag hade spenderat en hel helg med.
”They are going to preform this friday in London. Are you guys going?” frågade den svart håriga tjejen med glasögon som hade breda svarta bågar.
”Well, of course. I have wanted to see them for so long now. And finally my dad gave me some tickets.” svarade en utav blondinerna.
”I want to meet them! And see Harrys brown eyes in real life.” sa den andra blondinen.
”Green.” sa jag högt utan att tänka mig för och dom stirrade förvånat mot mig precis som dom just sett ett spöke. Jag knep ihop mina läppar och försökte se ursäktande ut för att ha tjuvlyssnat på deras konversation. ”They are really green.” mumlade jag tyst och kollade ner på min tallrik och la ifrån mig min gaffel. Jag förväntade mig inget svar utan bestämde mig för att dricka upp det sista utav mitt vatten innan jag skulle gå ifrån.
”Have you seen them?” jag fattade inte först att frågan var till mig men när jag såg att den svart håriga kollade mot mig och inväntade svar.
”Huh?” var allt jag fick fram.
”Have you seen them in real life?” frågade hon nu.
”Ehum... No, only on picture.” ljög jag och försökte dölja mitt leende över att de var ännu bättre i verkligheten än på en dålig bild.
”I'm Laura, and this is Kelly and Hanna.” hon pekade på blondinerna och jag hade redan blandat ihop vem som var vem efter några sekunder.
”I'm Alison.” sa jag och satte mig ner igen.
”We know.” jag höjde på ögonbrynen och sänkte dom lika snabbt igen. ”You're from Bradford huh?”
”Yes,” sa jag långsamt. ”How did you know?”
”I can hear a bit different accent in some words.” fortsatte Laura och rättade till sitt hår.
”Bradford? Do you know Zayn Malik?” frågade Kelly eller Hanna.
”It's not that small town.” försökte jag ljuga mig till. ”So not really.” dom nickade sakta och jag var glad över att det verkade som ingen av dom hade varit där.
”Anyway, will you be going on friday? You could come with if you'd like.” fortsatte hon.
”I don't think I'll be able to make it. I'm working so maybe another time.” sa jag och log osäkert mot henne.
”Too bad. It only gets more fun with more people.” sa Kelly eller Hanna.
”Kell, what about asking the rest of the class?” frågade Laura dom fortsatte prata utan att blanda in mig så jag reste mig.
”Hey, Alison!” ropade Kelly. ”We'll see you around, okay?” jag nickade bara och började gå mot utgången och undrade vad som nyss hade hänt. Jag kan ju inte riktigt säga att det är något negativt att jag faktiskt fått kontakt med folk som inte ingick i mitt förflutna över huvudtaget. Man kan väll säga att jag mådde bra.

 

Jag mådde ännu bättre när jag kom in på Hollister för att byta om och göra mig redo för mitt arbetspass. Jag granskade mig i spegeln ett tag och såg att kurvorna var fortfarande det samma på kroppen och var faktiskt nöjd med hur jag såg ut idag för en gångs skull. Jag tog en sväng inom toaletten innan jag skulle ta mig ut och börja jobba. När jag kom ut från badrummet stötte jag på Eleanor som precis kommit i all hast.
”Hi, Al.” sa hon glatt medan hon låste in sina saker i skåpet. ”What's up?”
”Nothing much. It have just been a really weird sort of day.” sa jag och log tillbaka medan jag satte upp mitt hår i en tofs. ”What about you?”
”Well, I've been really busy with all the things from school. Did you get home safe last night?”
”It was afternoon, and yes I did.” sa jag automatiskt.
”Still a bad lier I see.” sa hon och log. ”The words fly fast in our group. Harry told Louis and then Louis told me so I think everybody knows everything already.” hon såg att jag blev stel. ”Don't worry. But I have one question. Why didn't you kiss Harry? I mean, you like him right?”
”Because everyone have told me that he's a player. Of course I won't kiss him then! And I don't know if I like him.” sa jag och blev tyst. ”Besides, I didn't want to have my first kiss on a...” jag fick inte avsluta meningen.
”You NEVER...!?” utbrast hon. ”You are beautiful in every way, Al. That's why Zayn is so madly protective of you. You're a really hot girl.” sa hon och började skratta. ”That sounded so weird!” det fick mig också att skratta men blev sedan allvarlig igen.
”Please,” kved jag. ”Please, don't tell... anyone! Not Louis, not Dani and definitly not Zayn!”
”I promise. It's a girls business.” sa hon strängt.
”Oh,” sa jag generat. ”And I hope Harry avoids Zayn.” muttrade jag och kollade nervöst på henne. Hon satte upp sitt långa hår i en tofs också och la sin ena arm om mina axlar.
”Don't worry. I think they are doing just fine.” sa hon och ledde mig ut ur omklädningsrummet.

 


Förlåt för drygt kapitel. Käns som om jag har bjudit på allt för bra kapitel den senaste tiden och som ni inser går det inte att hoppa från en händelse till en annan. Då skulle berättelsen bli väldigt kort ;) Men jag hoppas ni gillar den ändå :)

+7 kommentarer till nästa del! :D

Kommentarer
Jenny!

Åhhh !! :DD


MEEER ! <3

Date: 2012-12-09 Time: 18:58:09
Natta'

Vackert Vackert, ge mig mera ! <3

Date: 2012-12-09 Time: 18:59:16
Em'

läste aldrig dom senaste men nu har jag gjort det, älskar det bara mer och mer :)

Date: 2012-12-09 Time: 19:03:21
olivia

mer! superbra! :D <3

Date: 2012-12-09 Time: 19:03:40
blogg: http://oliviaaholm.tumblr.com
edona

Mer !!!!!<3 älskar de :)

Date: 2012-12-09 Time: 19:07:08
Anonym

More XD

Date: 2012-12-09 Time: 19:07:28
Ellinor

Jätte bra! Mer :)

Date: 2012-12-09 Time: 19:11:47
Emelie

Meeer :)

Date: 2012-12-09 Time: 19:53:47

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

Bloggadress: