HARRYS PERSPEKTIV

Jag gnuggade mig i ögonen för att vakna till igen och satte mig sedan upp. Jag kollade mig omkring och såg att jag befann i bussen. Mitt hår låg helt platt på ena sidan och jag försökte gnugga till det och reste mig upp för att ta på mig tröjan som låg på soffans rygg. Det verkade som att alla hade stuckit ut eftersom jag var den enda här. Jag satte mig på soffan och kollade på min mobil. Ett ton sms från Lexi men inget från Spencer. Vad hade jag väntat mig? Det var jag som gjorde slut och inte hon! Jag känner mig dum som trodde att hon skulle förstå. Jag gjorde det för att hon inte skulle bli världens nästa hatobjekt på två ben! Men på vägen hem kände jag att jag faktiskt gjort något väldigt dumt och att jag faktiskt älskade henne. Men hon hade rätt, det var lite försent för att erkänna det nu.

Lexi är väll några år äldre än mig och hon är super härlig. Men hon är inte Spencer och jag vore ännu dummare än vad jag redan påstås vara och säga att de är lika för det är dem inte.

Killarna stampade in i bussen med påsar från Starbucks.

”Breakfast time!” sa Niall glatt och log mot mig.

”You didn't wake me up?” sa jag trött.

”You slept like a baby, brother! We couldn't!” sa Louis och rufsade till mitt hår. Zayn var ovanligt tyst och satte sig ner bredvid mig för att ta fram sin kaffemugg.

”What's up?” frågade jag och jag fick en hatisk blick tillbaka. ”What have I done?” frågade jag nu de alla och jag såg även nu att Liam hade satt sig i sin säng längst in i bussen. ”Why are you back there? We always eat around the table.” Niall som hade suddat ut sitt leende på läpparna började leta under tystnad i en utav påsarna. Han tog fram en tidning och visade upp framsidan.

”Harry Styles in a love triangle!” Jag drog åt mig tidningen och kollade på omslaget med mig på och Lexie. Jag sökte snabbt upp artikeln och blev iskall när jag såg att Spencers namn nämnas. Även en bild på mig och henne när vi lämnade fiket den där dagen. Hennes ansikte skar som en kniv i mig, hon såg totalt förkrossad ut.

”And I assume you know where she is now?” sa jag efter ett tag och det enda man kunde höra var Niall som mumsade på sin macka. Louis satte sig ner bredvid mig och kollade allvarligt på mig.

”What happened?”

”Where is she?”

”I asked you first.” sa han irriterat.

”No, you didn't. I did so answer me!”

”She's on the plane back to Sweden by now.” sa han och suckade trött och uppgivet ut. ”We called uncle Simon. He is pretty mad at you, Hazza!”

”Liam and I have spoken to her. She's alright, at least she's doing alright, she sounded devestated actually.” sa Zayn.

”So... What. Did. You. Do?” sa Liam och knuffade på Louis så han kunde hoppa in kring bordet och alla fem lade sin uppmärksamhet mot mig.

SPENCERS PERSPEKTIV

Liam lät irriterad när jag berättade för honom vad som hänt. Men han blev lättad över att få reda på varför Harry hade betett sig så konstigt och fått ihop det med Lexi. Han kallade ”rebound”. Jag kallar det ”bad timing”. När vi hade lagt på så hörde Simon av sig till mamma och sa att det hade blivit ändrade planer med planet och att vi skulle ta hans privata plan istället för säkerhetens skull. Enligt mig var det till överdrift men mamma höll med honom och vi blev genast satta i VIP rummet på andra våningen av flygplatsen medan flygplanet skulle göras redo för avfärd. Pappa blev lycklig för att slippa sitta och nästan få vika ihop sina ben i ekonomiklassen.

Flyget tog cirka fyrtiofem minuter istället för två timmar och när vi landade så var det krig om vem som skulle fota mig först. Minst tio olika säkerhetsvakter forslade ut mig och min familj bakvägen för att ingen skulle bli skadad. Det var rena hysterin, vissa skrek fula ord mot mig och andra stod snällt och ville ha en autograf som om jag var någon slags krigshjälte. Men de som tog mest plats var journalisterna som ville få ett foto på tjejen Harry dumpat. De flesta var otrevliga och om jag hade varit nära nog hade jag säkerligen fått en smäll rakt över ansiktet.

När vi satt oss i bilen satte jag äntligen igång mitt mobila nätverk och jag kände mig som friheten själv utav att få kontakt med omvärlden igen. Jag gick genast in på facebook och kollade på mina kompisars statusar. Och för att driva lite tid gick jag även in på twitter. Det vita ikonen där det stod anslöt lös blått och jag gick in för att kolla.

”You're such a bitch, no wonder why he dumped you!”

”Whore! Lexi and Harry forever!”

”Feeling bad for you, he made a big mistake!”

De flesta var riktigt elaka kommentarer men vissa var medlidsamma och jag stängde snabbt ner igen för jag ville inte se på när andra klankade ner på mig. Jag kollade ut genom fönstret och sjönk in i mina tankar. Var det detta Harry hade varit rädd för?