”Finally!” utbrast Liam när han öppnade dörren till det stora huset han hade skickat mig till. Han drog in mig i en hemma trevlig hall innan han omfamnade mig. Det hade börjat regna på vägen och jag var mer eller mindre dyngsur. ”Gosh, you're dripping wet!” insåg han när dropparna från mig trängt in genom hans t-shirt. ”Go and get changed and then we'll talk.” Han tog min väska och förste mig upp för trappan och in i ett stort rum med en dubbelsäng och ett skrivbord. De beigea väggarna och trägolvet gjorde det hemtrevligt tillsammans med möblernas färgkombination. Det var nog det renaste huset jag sett på ett tag och då har jag ändå levt hemma hela mitt liv med en kontrollerande mamma. ”The bathroom is over there.” sa han och pekade på en trädörr som ledde vidare till ett nytt rum. Han började sedan gå mot dörren vi kom ifrån och gav mig ett leende innan han sträckte sig efter dörren.
”Liam.” sa jag innan han stängt dörren. Den öppnades sakta igen och ett huvud dök upp med nyfikna ögon. ”Don't tell anyone that I'm here.” Han fick en rynka mellan ögonbrynen men nickade och gick sedan ut ur rummet och stängde dörren efter sig. Jag tog fram ett par mjukisbyxor och ett linne innan jag gick in i duschen och lät det heta vattnet skölja över min stelfrusna kropp. Det hade varit en lång dag och jag var riktigt trött men när jag hade hoppat i mina kläder igen så kände jag någorlunda levande. När jag tog mig ut från rummet kollade jag på tavlorna som hängde på väggen medan jag tog mig ner för trappan. Ett fler tal bilder på Liam och Danielle och flertal andra vars ansikten jag inte kände igen. Jag kom in i det stora vardagsrummet där en eldstad var mitt i rummet och brann. Rummet var fyllt med trämöbler i ek som gjorde att det blev mer hemtrevligt. Eldens ljus spred ett varmt ljus över den ljusa soffgruppen. Jag höll på att springa tillbaka upp och gömma mig under sängen när ett huvud poppade upp över soffkanten.
”Geeh! Dani, you scared me!” utbrast jag och hon flinade.
”Hey, Ria.”
”Where's Liam?” frågade jag och gick fram och gick längre in i vardagsrummet som var sammanlänkad med köket där Liam stod över spisen.
”Hi.” sa han och log och jag satte mig i en utav fåtöljerna. ”So tell us what the hell is going on?” utbrast han och skramlade med något och kom sedan och satte ner tre koppar varm choklad och vispgrädde.
”Thanks.” mumlade jag och tog upp min kopp och började trycka ner grädden med skeden.
”You've got some serious explenation to do, Adriana.” sa han och drog en hand genom håret innan han la en arm över Danielles axlar.
”I had a sort of a date. With Niall last night. I thought that our pranks were over but apparently not. My mum confronted me last night and I just thought that I'm screwed. And I can't believe that it's all over the news the next day and mum threw me out and I am...”
”You think Niall told the press.” avbröt Danielle mig och det var inte en fråga utan mer att hon konstaterade det jag skulle komma fram till.
”You are kidding me right.” muttrade Liam irriterat och tog en klunk ur sin kopp.
”It's so obvious, Liam. He's so transparent!” utbrast jag. ”He clearly hasn't gotten over the fight yet and I never thought that he would continue with these revenge plans because he told me to stop. He found a way to hurt me and he used it! Liam, don't you see?” Liam skrattade lite bittert innan han satte tillbaka koppen på bordet.
”Niall ain't no master mind, Adriana. He's like a clowd! Fluffy and cries when it gets too heavy.”
”Yeah, that's what you thought before too when you didn't know that I excisted.”
”He may have been like that before but the Niall I've know for about three years now. The one I've been hanging out with twentyfour seven is nothing like that Niall you knew.” han var färdig med att försöka övertala mig och han väntade på mitt nästa argument varför Niall var tjuven bakom detta som fick mig utsparkad från mitt eget hem. Men jag kom inte på något mer att säga men han hade definitivt inte övertalat mig heller. ”I talked to him earlier today and he's really concern about the press. They wasn't supposed to see him with you because they are like hawks. You can't be outside like that for at least a couple of weeks til the news are old and the world has moved on.”
”So you are now telling me to be locked up here?” frågade jag frustrerat.
”No, I am telling you that Niall had nothing to do with it. You should trust me. I'm your best friend and you know that I have something against the bad side of Niall. So why should I protect him?” Han hade en poäng och Danielle klappade honom på benet innan hon reste sig.
”I... am going to get a long nice bath before I go to bed. Feel free to join but first you need to fix this.” hon böjde sig ner och pussade honom lätt på läpparna. När Liams ögon öppnades igen såg han kärleksfullt på Danielle och log. Hans ögon gnistrade med kärlek till denna vackra tjej med hennes långa brunetta krulliga hår. Hon var rätt lång och jag tror jag var kortast i detta rummet.
”I'll be right up.” sa han och Danielles huvud i sina händer och pussade henne ömsint på näsan innan han lät henne slippa undan.
”Good night, Ria.” hon gick fram till mig och kramade om mig lätt innan hon började gå upp för trappan och försvann.
”You love her really much.” konstaterade jag och han blev förvånad över det jag sagt. Jag bet mig lite fundersamt i läppen och följde mönstret på mina mjukisbyxor. ”I can see it... In your eyes that you love her...” min röst tonade ut i slutet och lät rummet falla i en mjuk tystnad. Liam gned sig trött i ögonen.
”Do you know that gaze from somewhere?” muttrade han trött och hans ögon bevakade mig. Jag förstod inte frågan direkt och drog ihop mina ögonbryn förbryllat.
”What are you talking about?” han skrattade till och ställde sig upp och gnuggade sig i ansiktet. ”Woah! Adriana your blinder than I don't know what! Seriously Adriana!?” hans röst lät nu irriterad och jag for upp ur min fåtölj jag suttit i.
”If there's something you know, Liam then tell me?” Min röst var vassare än vad jag hade väntat mig och ångrade mig snabbt när jag såg hans sårade ögon. ”I'm sorry.” viskade jag. Jag ville inte förlora en vän till under loppet utav tjugofyra timmar. Mina fötter bar mig närmare honom och stannade någon meter ifrån mig. ”I'm going to say that question again. Nicely... What do you know that I'm not aware of at all?” han suckade trött och jag såg att han hade haft en lång dag. ”Okay, maybe we just could continue this conversation tomorrow instead?” föreslog jag och jag såg att han försökte tänka rätt. ”Come on, let's go upstairs to drop you off at Danielles spa.” sa jag roat och han såg att han hade svårt att hålla tillbaka ett leende.
”Oh, come on, Ria!” sa han roat och la sin arm lättsamt över mina axlar och ledde mig mot trappan. När vi kommit till toppen kramade han om mig och rufsade till mitt hår.
”Just because you're older than me you don't have to treat me like a child.” sa jag och rättade surt till mitt nu rufsiga hår.
”Adriana.” sa han till slut och såg väldigt allvarlig ut och jag väntade på en fortsättning. ”Are you serious you doesn't see it?”
”I'm not a mindreader, Liam.” sa jag förvirrat. ”I don't know what it is!” fortsatte jag uppgivet och granskade hans ansiktsdrag.
”Let's continue this tomorrow? I'll be going to an interview at two p.m. Let's squees in a little chatt before. Alright? We both need some rest and definitly you. And then you will have to call your mother...” jag grimaserade åt ordet. ”I'm not throwing you out. You can stay here as long as you like. Danielle need some company but you're still underage...”
”What?” sa jag och började skratta. ”No, I'm not. I'm eighteen, I turned eighteen this summer, Liam. Is that why you are trying to babysit me?” frågade jag roat och han suckade.
”No, I'm just taking care of you like a friend do. And I suggest that you call your teacher too. So you can study tomorrow afternoon when I'm away. Deal?”
”You are a really hard businessman, Liam Payne.” konstaterade jag men nickade till slut. ”Deal.”
”Good night, buddy.” han log innan han gick ner för hallen och in till det jag antog var det stora sovrummet. Jag gick in genom den dörren jag kom ut ifrån innan och kollade mig omkring i det mörka rummet och bestämde mig för att tända sänglampan och dra igen gardinerna. Jag sparkade av mig mysbyxorna innan jag hoppade i sängen och släckte lampan. Kunde jag bli mer förvirrad än vad jag redan var? Alla tankar om var Liam menade yrde omkring som ett oväder i mitt huvud och allt jag kunde tänka på var att jag inte fick komma hem längre. Vilket fick mig att tänka på att jag inte hunnit gråta idag... Jag slöt mina ögon och försökte andas lugnt och metodiskt för att veta hur jag mådde men jag kunde inte få fram en droppe. Istället andades lugnt ut och föll i en djup sömn och började drömma istället.

+19 Kommentarer till nästa del! ;)