”Ria, you've overslept.” jag satte mig käpprätt upp i sängen så att håret flög över mitt ansikte och jag kollade på två par vuxna ögon.
”I'm so sorry, I think I forgot to set the alarm last night.” sa jag och tog bort mitt brunetta hår som hände över mitt ansikte.
”No, worries. Let's take the day off and reschedule the classes, shall we?” Mr. Frey log mot mig och han hade passat mamma perfekt om han nu inte hade varit i trettioårsåldern. Jag nickade lite och mamma pussade mig på huvudet innan hon försvann till jobbet. ”Okay, so I think your mother told me about dance lessions and a recording schedule?”
”How did she know I was going to...?”
”Mums!” sa han och skakade på huvudet som om han vore den coolaste personen i rummet.
”Stop trying to be sassy.” sa jag och började äta en skål med flingor och mjölk.
”So where's the list so I can press all your classes a bit?” jag pekade tystlåtet över på soffbordet och han gick och hämtade dom. ”Oh, my... We won't be able to get all your classes in to this.”
”But let's see.” sa jag optimistiskt nu. ”I don't need fourtyfive minutes lunch. I finish in ten...” sa jag och drack upp det sista utav mjölken i skålen. ”See... And the lessions doesn't start until nine so we could start seven thirty. And then after I guess it ends around seven-ish so I'll be home seven thirty and then we could go over the rest.” sa jag och han skakade bara trött på huvudet.
”I've got a family too you know. And that's not even near those hours we need. Be prepared to do some really overtime work.” jag gnuggade mig trött i huvudet och orkade inte tänka rakt just nu.
”Fine. What about what I said plus sundays?” sa jag och satte ena armbågen på bordet och lutade mitt huvud i handen.
”I think that would work I guess.” sa han tveksamt och tog fram sin laptop och började skriva av schemat och lägga in våra lektioner där det fungerade. När jag fick se resultatet önskade jag så att mamma bara skulle låta mig ta ledigt från skolarbetet de kommande veckorna men det skulle aldrig hända eftersom jag var så nära på att ta studenten nu. Vid närmare bestämt nio månader kvar och man kan väll säga att jag inte är något som ger upp.

När jag kom till första dans lektionen fanns där cirka tio dansare till. Fyra killar och sex tjejer, sju med mig och alla såg överst proffsiga ut förutom två till utav dom som verkade vara skådespelare precis som jag.
”Welcome, Adriana. I think you are the last one so let's get started.” sa instruktören med en ytterst amerikansk dialekt. ”My name is Dallas Newton and I'm the one who stands for the choreography to this new musicvideo. We will be starting off with some group routines and then Frankie and Cassandra will be doing a pair routine,” sa hon och kollade på dom andra två som verkade vara skådespelare och sen vände hon sig till mig. ”And you, Adriana. You are going to learn a routine of your own. It's like a routine you are going to use on one of the boys so they looking good while he is singing. I wouldn't call it a lapdance but it will be some guilty pleassure and we will be using strip poles today just because we doesn't have enough soules to practise on.” jag pressade ihop läpparna för att låta bli att skrika rakt ut men jag tänkte att jag skulle inte sabba denna chansen. ”Any questions?” och killen som skulle göra en pardans räckte upp handen. ”Yes, Frankie?”
”Will we be doing any rehaursal with the lads?”
”Good question. I haven't heard anything about it yet. Because if their hard schedule but I really hope so. So you all could get the feeling about it all.” Åh, tro mig Dallas Newton, jag har en känsla om det här och det är den där känslan man har innan man kräks. ”Anything else?” alla var tysta nu och Dallas log. ”Well then let's get started. We start with the group routine so the rest of you have something to practise on while I am working on Adriana who needs the most help right now because she has the most preassure on her right now.” jag visste inte om jag skulle ta det som en förolämpning eller om jag bara skulle låta det vara. Men Dallas lät ingen tid spillas utan började på danserna direkt och redan vid lunch hade vi gått igenom grupp dansen och under lunchen käkade jag och hade undervisning samtidigt och sedan var det tillbaka till studion igen och då var det dags för min dans. Jag har aldrig känt mig så osexig i hela mitt liv när jag skulle glida ner på huk och sedan ställa mig så snyggt upp som det bara gick. Ett tag trodde jag att Dallas skulle hänga mig eller slänga sin sko på mig. Men som jag sa flera gånger om till henne, jag är ingen dansare egentligen och jag gjorde så gott jag kunde.
”Get that sexy gaze in your eyes. You are actually seducing him but not too slutty.” sa Dallas och log mot mig. Hon såg hur mycket jag försökte men ändå så var jag stel. ”Okay, Ria. Stop, stop.” sa hon och viftade med händerna och musiken stannade. Låten satt fast nu i huvudet och spelades om och om igen. ”What's going on, Ria? You are getting more tense by the minute.”
”Ehum... No, I'm not used to this. I used to dance street before but it's nothing like this.”
”No it's something different. So it has nothing to do with that you're a fan of...”
”Ohhh, no, no, no,no.” avbröt jag henne och skrattade nervöst till. ”No, I guess I just need everything to sink in.” det var allt jag behövde säga innan hon släppte ämnet igen och jag skakade av mig lite och nickade att jag var redo mot Dallas som vände sig mot spegeln igen.
”Okay, let's take it from the top.”

Hela veckan gick ut på att balansera skola, dans och dialoger och sedan om igen. Min hjärna var övertrött när helgen kom och lördagen var min lediga dag och då låg jag hela dagen i sängen och kollade Harry Potter. Mamma stod ut nätt och jämnt med mitt jobbiga humör och lät mig ligga hela lördagen i sängen då det regnade ute och hösten började dra sig över London som ett grått täcke. På söndagen så var jag rätt trött när mamma väckte mig vid åtta för att Frey skulle komma vid nio. När han väl kom satt jag i ett linne och mjukis byxor. Jag hade inte brytt mig om att duscha så jag hade bara satt upp håret i en boll och så började vi med kemi. Mina tankar börjar fungera normalt mitt inne i lektionen.
”Wait, Frey. You mean that if you take that acid you get a stink bomb?”
”That's correct. Look who woke up! But don't do it. I think I had to shower at least twenty times before I could go out and meet people again. It's a really nasty smell.” Det var verkligen något jag skulle lägga på minnet. Jag fick till och med skapa mitt egna klipulver för att lära mig kemiska reaktioner ute i vardagen. Vilket var riktigt roligt att vara med om men det varade inte speciellt länge och efter två veckors slit med dans, dialoger och prova kläder som antingen skulle sys upp eller släppas ut lite så var det dags. Om jag hade sovit dåligt de senaste två veckorna innan så kunde man bara vänta sig att natten innan var värre än dom dåliga nätterna.
”You look horrible!” stylisten utbrast när jag kom till inspelnings studion där dom skulle skapa någon slags klubb känsla.
”Sorry, had a really bad night.” beklagade jag mig. ”Do you got some coffee around? I live on that now a days.” muttrade jag och fick automatiskt en kopp i handen och jag tog förvånat emot den. ”Thank you.”
”Sit still!” beordrade stylisten och höll på i en halvtimme innan hon faktiskt var nöjd. Jag inspekterade mig i ansiktet och jag var tvungen att erkänna för mig själv att jag såg faktiskt riktigt bra ut. Mina gröna ögon var inramad med svarta ögonfransar och guldig ögonskugga. Min klänning var svart och bomulls tyget slimmade upp om min kropp och jag fattade direkt att det var dagen då den hemska 'göra Horan stilig medan han sjunger' dansen. Mitt brunetta hår var utsläppt och fixerat så pass att det såg nästan ofixerat ut. ”Okay, you are perfect.” utbrast stylisten till sist när jag fått på mig den sista klackskon. Hon föste ut mig till studion som såg mer lovande ut nu än när jag kom i morse. Hela studion var uppriggad som en riktig nattklubb och statister var där, dansarna var där och så själv klart självaste One Direction...
”Adriana!” utbrast regissören. ”Finally, you have to say hi to everyone.” jag skyndade på så mycket jag kunde i klackskorna och regissörens knubbiga hand låg på min svank när han föste fram mig till resten. Jag kramade om dansarna som jag träffat de senaste veckorna och sedan kom jag fram till killarna. Min hand sträcktes ut till en krullig kille som jag redan visste namnet på och log mot honom.
”Hi, I'm Adriana.”
”Harry.” sa han och tog min hand med ett leende. Och så gick jag vidare till dom andra, Louis, Zayn och Liam tills jag var framme till sanningens stund då jag stod ansikte mot ansikte mot Niall. Skulle jag låtsas som jag inte kände igen honom? Jag räckte fram handen och han kollade upp mot mig. Mitt leende hade fastnat och jag nästan väste fram mitt namn.
”Niall.” sa han och log brett och visade den nästintill osynliga tandställningen. Han kände inte igen mig. Tänkte jag för mig själv och mjuknade lite i kroppen. Adriana Lloyd, dags att börja göra ditt livs framträdande.

+10 Kommentarer till nästa del :)