Jag bestämde mig tillsist att överlåta sporten åt killarna istället innan jag satte mig vid sidan av och kollade på medan de spelade. Men de gav snart upp då det var som att hela himmeln öppnades och snön började yra i luften. Niall satte sig ner bredvid mig medan resten utav killarna stack för att stänga av lamporna och värmen i gräset.

”He really likes you.” konstaterade Niall och log mot mig. Genast hettade mina kinder och jag kunde inte låta bli att le. ”We've never seen him like this before.” nyfiket kladdade jag ner något på anteckningsblocket jag hade i knäet.

”Never?”

”We have seen him in a lot of different and to say the least weird relationships.” han kollade mot mig och log. ”We like you though, don't worry.”

”Even if I can't talk?”

”It's not your fault, I can only imagine how hard it must be for you. I mean... If I couldn't speak I wouldn't be in the band. But hey, not you don't need to think twice on what you have to say.” sa han och puttade till mig lätt och jag kunde inte låta bli att le. ”I have to stand back sometimes but I have a bad habit of cursing. Maybe we should acquire a idiot jar or something.” han skrattade roat till.

”Everytime you curs you have to put a pound in the idiot jar?”

”Something like that.” sa han och kollade roat på mig med sina blåa ögon. ”We would save a fortune. I'm not the one to brag but after X factor my wallet have been quite full.” jag började skratta och putta till honom.

”We need to go, Bell.” jag kollade upp och hade inte lagt märke till Harry som stod några meter ifrån oss. Han kollade irriterat på Niall som gav honom en förvirrad blick tillbaka. Jag nickade och tog min väska innan jag kramade om Niall.

”Bye.” mimade jag och log mot honom. Jag tog Harrys hand och Harry drog med mig utan att säga något. Vilket inte direkt var likt honom.

”See yah later!” ropade Niall efter oss och Harry höjde handen som ett tecken på att han hört. Förvirrat kollade jag upp på den långa killen bredvid mig som gick med rask takt till den stora svarta bilen som jag hade åkt i en gång tidigare. Han öppnade min dörr under tystnad och jag hoppade in snart stängde han dörren bakom mig och medan han slängde in sin väska där bak och hoppade in i förarsätet hade jag tagit fram mitt anteckningsblock.

”Everything's ok?”

”No, we have had some trouble with the security. I just want you out of her as fast as possible.”

”Security?”

”Yes, well. We have had security while we were playing so the curious fans and paparazzi doesn't come close enough to take pictures.” han körde ut från parkeringen och jag drog ihop ögonbrynen.

”If you didn't want to be seen with me then you could just tell me that.”

skrev jag tveksamt för det var exakt hans ton fick mig att känna mig... oinbjuden. Han stannade tvärt bilen in till sidan.

”How could you think that's the case?!” utbrast han och mina läppar särades lite medan jag försökte komma på varför han var så arg på mig.

”Have I done something?”

jag stängde munnen och kollade ner på mitt papper och jag kände att min hals snörptes ihop precis som att jag fick dåligt med luft. Jag såg att Harrys ilska började försvinna från hans ansikte och det förvånade mig när han tog min hand och flätade ihop våra fingrar.

”No.” sa han och skakade på huvudet. Han kollade från våra sammanflätade händer till mina ögon och jag såg att hans ilska rann av honom. ”I just...” han tvekade och jag kollade ner på våra händer. ”I just... Ehh... I'm selfish.” jag drog ihop ögonbrynen och kollade förvirrad upp på honom innan jag skrattade till. Det var nog den konstigaste anledningen någonsin. Jag var glad över att han bara tagit min vänsterhand så jag kunde skriva.

”Selfish?”

”I don't want to share you.”

”Well, you just have to at some point.”

”But I don't want to right now. Not even with the lads.”

”Harry Styles are you jealous?”

Jag höjde ögonbrynen och han bet sig lite i läppen.

”Maybe a little...” jag avbröt honom genom att sätta min lediga hand för hans mun. ”I like when you are trying to shut me up.” mumlade han mot min hand och jag kände hans fylliga läppar pressas mot min hand och jag drog snart bort den för att skriva.

”I like your friends. But they are not tall, curly and doesn't have those dimples or have deep green eyes. You should give yourself more credit, Harry.”

Hans smilgropar gjorde sig synliga medan han drog upp våra sammanlänkade händer till sina fylliga läppar. Han fängslade mina ögon med sina medan hans fylliga läppar gjorde kontakt med baksidan av min hand. Jag log lite snett mot honom och jag kollade snart generat ner.

”Do you have somewhere to be tonight?” frågade han tveksamt och jag bet mig lite i läppen men skakade på huvudet. ”Would you like to come with me home?” jag kollade upp på honom och möttes av de där härligt gröna ögonen. ”I can make some dinner.”

”You cook?”

”Yes, Isabella Grahm... I've got some usefull skills in the kitchen too.” sa han med en road ton på rösten som fick mig att börja skratta. Jag nickade tillsist.

”You're a good singer, you can cook and you are good at fotball. Is there something you can't do?”

”I'm not that good at fotball at all... With my knowledge in football I think I should be better at it... But I'm most sertainly not.” sa han och blinkade till med ena ögat innan han blinkade ut på vägen igen och styrde mot det bekanta vita huset då han fortfarande höll i min hand.

När vi kommit in i huset sprang han före och jag hörde disk i köket medan jag tog av mig mina blöta skor och kappa. Jag hade aldrig varit i hans kök innan och tillsist hittade jag det längst ner i hallen. Köket var rätt gammaldags och väl inrett med skåp i inoljat trä, bänkarna var utav sten och väggarna var kaklade med en rätt ljus orange färg.

”Okay, so what are we going to make?” mumlade Harry över en kokbok där han stod lutad mot köksön med en rätt stor bok i handen. Jag hoppade upp på bänken bredvid honom och kollade över hans axel. Han kom snart fram till att han gör en extremt god pastarätt och bestämde sig för att gå på den magkänslan. ”Stay there, I'll just go and change clothes.” Jag satt kvar under tystnad och hoppade snart ner då jag såg foton som var uppsatta på kylskåpet. Några foton var på Felicia och Harry, men vissa var också på en tjej med mörkbrunt hår och liknade Harry. Jag antog att det var någon släkting men fick inte chansen att undersöka saken vidare då Harry kom in i köket igen med ett par jeans och en t shirt i handen. Hans bara överkropp avslöjade väl tonade muskler och en lätt solbränd hy. Snart drog han en svart t shirt över huvudet och flinade mot mig. Uppenbarligen hade han sett mina vandrande ögon och jag kollade generat ner.

”Okay, so you sit and watch while I play the master chef UK.” sa han och flinade han tog tag i mina höfter och lyfte upp mig där jag satt innan jag och satt och kollade på under tiden han kokade pasta och gjorde någon slags ostsås. Ibland blev jag smått nervös över att hans ögon var mer på mig än på grönsakerna han hackade. I mellan åt fick jag provsmaka såsen och det doftade riktigt gott. Jag insisterade på att hjälpa till på något sätt så jag fick duka upp det runda glasbordet med barstolar som fanns i köket.

”Here you go.” han satte ner min tallrik framför mig där det var fint upplagt med pasta och sallad.

”Thank you.” mimade jag och log mot honom. Han drog bak några lockar som irriterade honom i pannan. Jag tog första tuggan och kände hans ögon på mig.

”Did you like it?” frågade han osäkert och jag nickade. Jag tog ännu en bit pasta för att bevisa att jag menar det. Min blick fastnade på pennan och blocket bredvid mig.

”Tell me about yourself...”

”What would you like to know?” frågade han roat.

”Why don't you live at home?”

”I'm from Holmes Chapel if you've ever heard about it. My mum and her husband still lives there, my whole family does actually. But it's a part of my future career. I can't live so far away from the band.”

”Don't you miss 'em?”

”All the time.” sa han och log. ”My sister Gemma often comes here though, to catch up but even she has a life. But I'm very close to my family, even though I didn't think that I would end up with a house at the age of eighteen.” han suckade och tog en bit till och jag log. ”What is your future plan then? I mean I know your good at dancing and all that but is it something you want to do like as a job?” jag bet mig lite i läppen och började tänka tillbaka på att det var bara någon månad kvar. Snart skulle även jag behöva tänka på det.

”I don't know.” Jag bestämde mig för att ta mitt glas just då och jag vet inte riktigt vad som händer innan hela min tröja är genom blöt med cola. Men som tur var kunde jag precis rädda mitt block och penna innan pölen nådde fram till dem.

”Oh god!” utbrast Harry och jag suckade bara djupt.

”Sorry!”

”It's okay. Let's get you cleaned up first” sa han och log.

”Why does this always happen to me!?” skrev jag irriterat på mitt block och Harry bara började skratta.

”I think it's a part of your charm actually.” sa han och tog min hand och drog mig upp till tredje våningen då han drog bort en utav garderobsdörrarna och började rota i en låda. ”Here you go.” han gav mig en svart tröja med en text på. ”You can go and clean up in the bathroom over there.” sa han och pekade på dörren som jag antog ledde till ett badrum. Jag tog emot tröjan och tog mig in i badrummet och bytte snabbt om. När jag tog mig ut från badrummet så var inte Harry kvar och jag hittade honom på köksgolvet. Jag tog en bit papper själv och satte mig ner på huk.

”My shirt suites you.” jag kollade upp och såg att Harry flinade mot mig. Jag kollade generat ner på det jag höll på med och försökte att inte tänka på killen framför mig som fick hela min kropp att vakna till liv. ”I like you... A lot.” det fick mig och kolla upp och mina kinder hettade mer än någonsin.

”I like you too.” mimade jag och log mot honom.

+20 Kommentarer till nästa del! :)

Förlåt för segt kapitel. Det är en utav de där transport kapitlena som behövs för en upptrappning ;)