Harry var fortfarande irriterad när vi kom tillbaka hem till honom och det gjorde inte saken bättre att fotograferna hade börjat kampa utanför porten.Han drog mig beskyddande intill sig när vi parkerat utanför huset och blev tvingade att springa in genom porten. Harry muttrade några ohörbara svordomar medan han öppnade ytterdörren så jag kunde gå in. Jag tvekade lite innan jag bestämde mig för att ta av mig mina ytterkläder. Men ju längre tiden gick då han inte pratade med mig desto mer tilltalade jag mig att gå hem. Han gick före ut i köket och jag tvekade innan jag suckade och drog upp en ny fräsch sida att skriva på.

”I think I'll go home.”

”Why?” sa han med onödig hård ton och han grimaserade när han insåg att det kom ut fel.

”I thought that...” jag dröjde mig kvar vid mitt svar innan jag fortsatte skriva. ”... this between us was kind of over?” nu var det min tur att grimasera över orden som skulle gjort ännu ondare att uttala. Just i denna stunden var jag glad över att jag inte kunde prata för jag visste att min röst inte skulle hålla. Jag kollade tveksamt upp på den långa killen som stod framför mig och såg blek ut i ansiktet där han stirrade ner på mig med en blick som smått skrämde mig. När det gått några minuter utan att han sa något så vände jag mig tveksamt om för att gå ut i hallen.

”No.” hörde jag bakom mig precis när jag gått ut ur köket. Jag vände mig om och kollade på Harry som såg uppriktigt förvirrad ut. ”This is not over. It hasn't even started yet and we are fighting like a married couple.” muttrade Harry och jag höjde på ögonbrynen. ”I want you.” sa han bestämt och kollade på mig. ”I don't care if you can't speak. I've been sayin that since we first met and still you don't understand that I don't care. You are so blind when it comes to how other people see you. I am guessing you haven't noticed the influence you've got over boys.” detta var det snabbast Harry någonsin pratat och trots att jag försökte hänga med på vad han sade så var det vissa delar jag bara skulle vilja backa bandet och höra igen. ”I want you, if you'll have me.” jag bet mig lite i läppen och kollade på killen som hade återfått färgen nu och stod med knutna nävar längs sidorna beredd på vad som än skulle kastas emot honom. Långsamt vände jag mig om för att gå och sedan vände jag mig om och såg att Harry nu hade skiftat färg åter igen till vitt och jag började flina åt hans ansiktsuttryck. Jag vände om och gick mot honom istället och lättnaden kom över hans ansikte då när jag drog mina armar runt hans midja och ställde mig på tå för att nå hans läppar och pussade honom försiktigt. ”Girl, you are going to be my death.” stönade han till sist och log. Jag kunde inte hålla mig utan försökte släppa ut ett fnitter som kom i ett skakigt andetag. Harrys händer gick över min rygg och rumpa innan han kupade sina händer under mina lår och snart hade jag fäst mina ben runt hans midja.

”That's more like it.” sa han och flinade när vi kom upp i samma höjd och hans fylliga läppar utforskade mina läppar innan de fortsatte ner över min hans och sedan nafsade han lite i min örsnibb innan hans läppar fortsatte placera små pussar ner över min hals åter igen och han kom åt en punkt som fick mig att vrida mig utav skratt. Han var nära på att tappade mig men fångade snabbt upp mig och han log mot mig innan han gav mig en sista kyss. Utan att sätta ner mig bar han mig upp till hobbyrummet medan han pratade om att jag kanske ville hänga med honom i morgon på sista genrepet. De skulle testa allt så de fungerade och så. ”And afterwards I could take you home just in time so your parents won't get upset.” jag nickade och log mot honom. Han satte snart ner mig på biljardbordet innan han tog en utav gitarrerna och jag höjde på ögonbrynen. Skulle han spela? Han drog tummen över strängarna för att kolla så den var stämd innan han trädde bandet över huvudet och armen. De gröna ögonen kollade på mig och jag höjde ögonbrynen och nyfiken på vad som skulle hända. Genast när hans fingrar började leka med strängarna kände jag genast igen låten. Den hade spelats på Jonnas radio i snart ett halv år nu och hon verkade aldrig tröttna på den. Men det var något annorlunda med denna versionen, den var lugnare, mer personlig på något sätt. Det kan ju bero på den vackra killen framför mig som lade mening i orden.

”... Baby I, I wanna know what you think when you're alone, Is it me yeah? Are you thinking of me yeah? Oh, We've been friends now for a while..." Harrys raspiga röst fick mina kinder att börja hetta och jag kollade genast ner i golvet när jag mötte de så vackra ögonen. "Wanna know that when you smile, Is it me yeah? Are you thinking of me yeah? Oh oh, girl what would you do? Would you wanna stay if I were to say..." han fångade åter upp min blick igen och flinade mot mig. "I wanna be last yeah, Baby let me be your, let me be your last first kiss..."

När sista tonen ljöd ut blev rummet tyst och den långa lockiga killen stod framför mig och det enda som var mellan oss var den svarta gitarren. Jag log mot honom till sist och klappade smått åt föreställningen han hade gjort framför mig och den rosa färgen höll kvar sig på mina kinder. Jag kollade mig omkring men kom på att jag glömt mitt anteckningsblock nere i köket men Harry räckte snart fram sin mobil.

”Are you trying to tell me something?”

Han kollade på mig och jag höjde roat på ögonbrynen.

”Maybe...”

”It's cute, but if you want to ask me to be your girlfriend... you just have to ask. ;)”

Nu stannade hans ögon ett bra tag på telefonen innan de gick upp mot mig igen. Han lade sin mobil på biljardbordet och lade huvudet på sned och gick in mellan mina lår. Jag kunde känna hans värme genom mina kläder och hans stora händer lades försiktigt på mina lår innan han öppnade munnen för att prata. Man märkte att han egentligen bara ville att jag skulle säga något innan han kunde börja prata vilket fick mig att le. Men snart kunde jag inte hålla mig längre och pussade försiktigt hans läppar som var smått förvånade över min handling.

”Is that a-a yes?” stammade han tveksamt och jag drog lite på läpparna innan jag tog hans huvud i mina händer och kollade in i hans vackra ögon.

”Yes.” mimade jag och han sprack upp i ett stort leende innan han gav mig en lång kyss. Jag kände hans tipp på tungan lägga sig på min underläpp som en förfrågan om att få gå in och jag särade lite på mina läppar. Hans tunga utforskade min mun och jag kände hans stora händer dra mig närmar intill honom. Mina händer trasslades in i hans lockar och ett djupt stön kom från honom som vibrerade mot mina läppar. Snart särade vi på våra läppar och jag gosade in mitt ansikte i kroken av hans hals och suckade. Jag kände mig säker i hans famn, hans kroppsvärme och doft fyllde mina sinnen och gjorde att mina tankar blev en enda soppa i huvudet.

Vi låg i vardagsrummet och kollade på teve. Jag låg halvt ovanpå Harry och lutade mitt huvud mot hans bröst. Hans armar låg slappt runt om mig och i mellan åt spändes de då när jag ändrade placering på min arm.

”Stop moving, you are making me nervous.” mumlade han och log ner mot mig och jag bara himlade med ögonen. Jag gjorde ett sista försök till att lägga mig bekvämt då jag hörde ett högt stön från honom och mina ögon for upp på hans ansikte. Han knep hårt ihop sina ögon och jag insåg snart att jag hade råkat trycka handen mot hans skrev. Jag tog genast bort handen så fort jag bara kunde och stelnade till då jag inte riktigt visste hur svårt jag skadat honom. ”I'm okay.” skrattade han till sist och andades ut då hans ögon åter igen fokuserade på mig. ”Like I've said before, you don't see yourself with very clear eyes.” jag höjde på ögonbrynen och fattade inte riktigt vad det hade med saken att göra. ”Your new boyfriend need some really good willpower right now when his girlfriend just palmed him and lying on top of him.” genast började blodet flyga upp till mitt ansikte och hettade mina kinder igen. Harry tog upp sin hand mot mitt ansikte och strök över min ena kind. Jag drog mig upp lite och mötte hans leende läppar. Smilgroparna blev allt djupare och jag kände snart hans trevande stora händer under min topp. Genast tog jag tag i hans handleder och avbröt kyssen och kollade oroligt ner på honom.

”The scars.” mimade jag och han tvekade.

”You're beautiful, sexy and the most amazing girl I've ever met. The scars is just a few things that makes you more perfect. Don't you ever forget that. I won't stop telling you that eihter” mumlade han och tveksamt släppte jag taget om hans handleder och lät honom utforska min kropp. Snart stötte han i ärret vid mitt revben och hans fingertoppar strök över stygnen försiktigt medan hans läppar sökte mina åter igen. Han lade snart en beskyddande hand över ärret och värmde platsen innan handen gled över på min rygg och fingertopparna fortsatte följa min ryggrad. Jag placerade snart tillbaka mitt huvud på hans bröst och suckade ut lätt.

”Your beautiful.” viskade han fram och jag kunde inte låta bli att le. Han fick mig att känna mig vacker. Att jag hade svårt att se mig på det sättet som Harry beskrev mig.... Jag hade aldrig sett mig som vacker, speciellt inte efter olyckan.

”Don't forget it.” fortsatte han med låg röst.

Hur skulle jag kunna glömma det när han fick mig att känna mig vacker varje gång vi pratade?

+20 Kommentarer till nästa del :p