Kvällen var mysig och Niall fick mig att glömma allt som skulle hända dagen där på genom att laga en god middag och sedan satte vi igång en film. Jag lät huvudet röra sig efter Nialls andetag då jag låg på hans bröstkorg och njöt utav hans närvaro.

”I am going to miss you.” viskade jag lågt medan mina ögon var fästa på teven. Hans hand strök mjukt över min rygg och fingertopparna gjorde små mönster i mellan åt.

”I'm going to miss you too.” sa han avvaktande men inte med samma ton som jag hade hoppats på. Jag kollade förvirrat upp mot mig och gav mig ett litet leende. ”Liam want us to stay another day. So we will stay tomorrow and we will fly back right after tomorrow.”

Min mage frös till is, jag borde vara lycklig över att ha honom kvar ytterligare en dag, men jag kände ändå mig nervös, för det skulle betyda att jag skulle få ljuga för honom ytterligare en dag. Något jag inte gillade speciellt över huvudtaget. Jag gav honom ett litet leende och suckade innan jag lade ner huvudet på hans bröstkorg igen.

"Wait, a second! Is the rest of the band here too?!" frågade jag förvirrat då han måste ha utelämnat denna lilla detalj, men han nickade och såg besviken ut.

”Not even a 'Yeey, you're staying?'” frågade han lite oroligt och jag gav ifrån mig ett nervöst skratt. Jag lyfte på huvudet och kollade lite krävande på hans läppar, ett flin kom över hans ansikte innan han lyfte lite på huvudet och mötte mina läppar.

”I´m glad you´re staying.” sa jag mot hans läppar och lät mitt huvud vila på hans bröst igen.

Men jag kunde inte slå bort den oroliga känslan som följde mig enda till sängen då vi skulle lägga oss. Det kändes som timmar där jag låg och kollade in i väggen med Niall bakom mig som den stora skeden, hans hårda grepp om mig indikerade att jag inte skulle kunna röra mig även om jag ville. Min läpp hade börjat blöda av att jag hade bitit på den så mycket de senaste timmarna. En djup suck kom från Niall och han hoppade ytterligare lite närmare mig och pressade nu hela sin nakna överkropp mot min rygg. Jag lyfte lite på huvudet och kollade på klockan som stod på nattduksbordet, de digitala självlysnade siffrorna sade mig att klockan var halv fyra och jag insåg att jag har varit sömnlös i tre timmar nu. En suck kom ifrån mig innan jag försiktigt började röra mig under Nialls arm som greppade tag hårt i mig då jag började dra mig ur sängen. Min nyckelpiga som låg på nattduksbordet ersatte min plats när jag kommit ur sängen och jag trippade försiktigt på tå mot spiraltrappan.

Jag tog mig ner i köket och tog fram mjölkpaketet, jag tog fram ett glas och hällde upp mjölk. Försiktigt satte jag tillbaka mjölkpaketet i kylen igen och stängde dörren försiktigt så att den inte skulle slå igen allt för hårt. Mina bara fötter gav ifrån sig dova ljud då jag gick igenom lägenheten med glaset i min hand, jag tog mig fram till dörren som ledde in till inspelningsstudion. Försiktigt öppnade jag dörren och tände den lilla lampan över ett utav kontrollborden. Jag satte ner mitt glas på ett bord och kollade över alla de olika gitarrerna som stod eller hänge på väggen, jag tog ner en vanlig akustisk gitarr till slut. Mina fötter bar mig över till dörren och stängde den försiktigt, jag visste redan att rummet var ljudisolerat, så ingen skulle höra. Jag satte mig ner i fåtöljen som Niall suttit i under dagen och började låta fingrarna börja göra en melodi jag kände igen.

Det var ett tag sedan jag spelat, det var något som alltid lugnade mig under mina sömnlösa nätter i källaren.

”The city is sleeping, but I'm still awake,” började jag sjunga lågt. ”I'm dreaming, I'm thinking what happened today, is it right? I fold in to the night.” jag tog en paus och fortsatte spela. ”The flashbacks, the pictures, the letters and songs. The memories, the heart that you carved on the wall. It´s a shame, now nothings the same...” mina tankar gled iväg på mina föräldrar, adoptiv föräldrar, om de aldrig dött hade detta aldrig hänt. Jag hade inte tvingats till misshandel eller blivit våldtagen, jag hade fortfarande varit i Sverige och skulle tagit studenten nästa vecka med mina klasskompisar. Det kanske till och med hade varit så att jag hade haft vänner, jag hade inte behövt gå igenom alla skolår utan någon vän. Men då kom jag att tänka på Niall, jag hade aldrig träffat honom om det inte vore för olyckan och då hade jag aldrig bott i källaren hos familjen som fick mig att hitta honom på internet.

”Now the bridges are burned and we´re lost in the wind. It´s time that we sink or swim.” jag ökade tempot på melodin då den kom in i refrängen. ”What about you, what about me. What about fairy tale endings, were you just pretending to be, And I´m wondering...” ett skrik släpptes från min mun då jag kände ett par händer på mina axlar. Mina fingrar stannade upp och stelnade till utav skräck innan jag vände mig stelt om för att se Niall i endast boxers kolla nyfiket på mig. Han gick runt fåtöljen och lutade sig mot bordet där jag ställt glaset, han tog upp det och tog en klunk av den vita vätskan.

”Having trouble sleeping?” frågade han och utan att svara honom gled mina ögon ner över hans mer eller mindre nakna kropp. Jag kände den rosa färgen göra sig synlig på mina kinder och jag tog upp blicken till hans ansikte igen, han flinade lite. Nialls rufsiga blonda hår stod åt alla håll, han såg riktigt sexig ut där han stod och granskade mig.

”Yeah, I'm sorry if I woke you up.” sa jag lågt och kollade ner på heltäckningsmattan som hade samma nyans som väggarna.

”You didn't, but it got cold in the bed when it only was me and the lovebug.” flinade han och jag ställde mig upp och rättade till Nialls t shirt som jag bar innan jag lade tillbaka gitarren. Nialls leende försvann efter ett tag medan han nyfiket kollade på mig. ”Did you have a nightmare?”

Jag skakade på huvudet och suckade innan jag gick över till killen som var endast klädd i boxers, han slog sina armar runt om mig och hans varma hud värmde upp mig.

”You need to be able to sleep to have a nightmare.” mumlade jag tyst, men jag visste att han hört mig.

”You can´t sleep.” konstaterade Niall förvirrat för sig själv, han kollade oroligt mot mig. Jag bet på insidan av min kind och undvek hans blåa vackra ögon, jag drog mig ur hans famn och tog glaset. ”Is there something I need to know?” frågade han oroligt och mina ögon for upp till hans ansikte, Nialls käkar var spända och ögonen var fyllda utav oro.

”No,” sa jag och drog lite på läpparna i ett försök till ett leende men det fungerade inte. ”I´m just having a lot to... think about.” jag skakade sakta på huvudet. Man såg på honom att han inte trodde mig, men lät mig dricka resten utav mjölken under tystnad.

”Let´s go upstairs.” föreslog han till slut och gäspade. Han tog glaset ifrån mig och satte ner det på bordet igen, hans hand fann min och flätade samman våra fingrar innan han ledde mig ut ur studion och släckte efter oss. Niall lät mig gå upp för trappan först och när vi snart var tillbaka i sängen igen kröp vi under täcket och lade gosedjuret åt sidan. Vi låg med ansiktena mot varandra och jag kände hans fingrar stryka över min kind.

”Do you want me to sing for you?” föreslog han med en trött röst. Utan svar drog han mig intill sig och började nynna på en låt från Ed Sheeran. Jag slöt mina ögon och lät hans vackra röst fylla rummet medan jag slappnade av och sjönk ner i en djup sömn.

Jag vaknade utav att något vibrerade, mina ögon kisade trött runt i det dovt upplysta rummet. Niall låg och andades lugnt, jag hade använt honom som en kudde och jag skakade försiktigt till honom då jag såg att hans mobil lös.

”Niall, your phone.” sa jag med en raspig morgon röst. Han gav ifrån sig ett irriterat stön och jag lutade mig över honom när han inte reagerade och tog upp telefonen för att se vem det var. När jag såg namnet på displayen blev jag illamående och orolig samtidigt men jag tryckte på grönlur.

”Danielle.” sa jag lågt och kröp ur sängen, Niall protesterade med ännu ett stön. ”Sorry.” viskade jag och pussade honom på kinden innan jag försvann ner för trappan och in i studion för att han inte skulle höra.

”I´ve called the doctor, we have to be there in an hour. Can you make it?” frågade hon med samma låga ton och jag antog att hon försökte undvika Liams nyfikna öron.

”Well, yeah, but you need to come and pick me up.” konstaterade jag.

”Can´t believe they stayed one more day, they never do that.” fräste hon irriterat.

”I don´t know, but Niall told me it was Liams idea... Maybe he´s on to us?”

”No, impossible. I mean I´m not the one who needs to...”

”Don´t count yourself out yet.” avbröt jag henne irriterat. ”You are still in the hotspot here, together with me!”

”Yeah, yeah. Whatever.” sa hon.

”Something I didn't get yesterday... Are we really siblings?”

”It´s ninety eight percent sure that we are related, yes.” påpekade Danielle med en glad röst. ”Even thought they mixed our blood it´s just another sign that we are related if we got the same bloodtype.”

”Oh.” sa jag, då jag inte var så jätte duktig när det kom till naturvetenskap över huvudtaget.

”I´ll pick you up in twenty minutes. Get ready and I´ll see you downstairs.” sa hon snabbt innan hon lade på i örat på mig. Jag tog mig snabbt in i badrummet och gjorde mig i ordning, ett tunt lager smink och en borste genom håret fick duga till mitt yttre, jag borstade tänderna samtidigt som jag valde ut kläder för dagen och rotade runt i skolådorna efter ett par platta skor. Till slut nöjde jag mig med ett par mörka jeans, en grå t shirt och ett par mörkblåa vans.

När jag gick upp till sovrummet igen satte jag mig på sängen bredvid Niall.

”Niall, it was Danielle.” sa jag lågt och lade mobilen tillbaka där den låg innan jag tagit upp den. ”I need to run an errand.”

”Now?” frågade han med raspig röst och kollade på klockan. Den visade kvart i nio och jag suckade.

”Yes, she has some lady problems and need my help.” ljög jag och de blå ögonen kollade upp på mig under höjda ögonbryn.

”Should I be worried and talk to Liam about parenting?” frågade han roat och jag skrattade nervöst till, han skulle bara veta hur nära sanningen han var.

+26 Kommentarer till nästa del! :)

Dagens kommentar: