Jag bet på ett paket flingor som inte ville öppna sig, irriterat drog jag bort håret från mitt ansikte och smällde paketet till slut i bordet.

”Do you need help, darling?” frågade Pat tveksamt och jag stönade irriterat.

”No, I'm not hungry anyway.” muttrade jag och Pat gav Jon en oroligt blick.

Jag hade kommit hit då jag inte hade någon annan stans att gå, fotograferna var över allt och de enda jag hade kontakt med var min advokat som hade började i domstolen mot mina bröder, men också Danielle som regelbundet kollade till mig. Min första instinkt hade varit att bo hos Liam och Danielle, men det skulle också vara Nialls första ställe och leta om han nu letade.

Han kanske hade gått vidare redan, något som hängde efter mig de dagarna då jag satt på verandan och kollade på bilarna som körde förbi. Jag hade ingen ork än att sitta i den kvava juni hettan och stirra rakt ut i luften. Egentligen borde jag befinna mig i Sverige och ta studenten, men jag orkade inte. Emelie och Fanny hade hört av sig till mig och uttryckte sin besvikelse. Men jag lovade att med mina nya funna pengar skulle jag köpa de varsin biljett hit så fort jag hade fått ett eget ställe att bo på. Tanken hade slagit mig att flytta in i huset som pappa uppenbarligen bott i innan han flyttade till Sverige. Men det skulle betyda att gå emot sina egen magkänsla.

”Mads, honey. We are worried about you. All you do is sit out there and waiting for something that will never come.” sa Jon oroligt och kilade sig i pannan. ”You need to start your life again. We love having you around, getting to know you. But it kills us to see you like this...” han tonade ut det sista då jag reste mig upp och började gå mot ytterdörren.

”Thank you for being so kind to me, but I just can't.” sa jag och svalde hårt, jag bet i min läpp innan jag gick ut i hallen och ut genom dörren. Jag satte mig ner i gungstolen som jag hade blivit rätt så fäst vid de senaste dagarna. Det var här jag oftast satt i en utav Nialls t shirts och shorts, det hade blivit riktigt varmt nu under Juni och känslan av värmen var skön mot min hud.

Jag tog oroligt upp min mobil, Niall hade försökt ringa mig flera gånger, han hade skrivit massa meddelanden om att de skulle komma tillbaka hem. Mina fingrar öppnade hans senaste meddelande...

From: Niall

”Please, tell me anything and I'll do it, as long as you take me back. It's killing me not talking to you, I still love you Madison. Please, tell me what I did wrong and I'll do it better, I buy you anything, I'll do whatever it takes to get you back... Love you, your Niall.”

Jag vet inte varför jag läste om dessa meddelandena, det skar i hjärtat varje gång jag såg de desperata orden han skrivit. Men jag kände att jag förtjänade det, jag hade skapat min egna tortyrkammare helt ensam utan någon hjälp. Om jag bara hade berättat för honom från första början vad som pågick hade detta aldrig hänt. Men självklart var den delen av mig som ville ha hämnd på mina bröder större, den drev mig och jag svor för mig själv att de skulle få det längsta straffet som var möjligt. För om inte André hade kommit hit, så hade jag varit i Nialls armar nu, kramat honom och berättat hur mycket jag saknat honom.

Varje dag väntade jag på att en bild skulle dyka upp på internet när Niall hånglar med en annan tjej. Men den bilden kom aldrig... Jag satt här ute dag ut och dag in och kollade på medan världen skulle fortsätta utan mig. Jag trodde jag hade lärt mig vid detta laget att inte fästa mig vid personer, för man blir bara sårad, jag trodde jag skulle klara av smärtan men det gick inte att undvika.

En bil körde in till kanten och Sarah hoppade ut ur bilen och vinkade mot mig. Jag höjde blicken och log lite sorgset då jag såg henne komma upp för veranda trappan, hon hade varit på besök en hel del denna tiden jag varit här. Hon sade att hon ville lära känna mig bättre men hon var nog Danielles ögon och öron. Men det var skönt att ha någon att prata med, eller att inte prata alls, vad jag nu än kände för.

”What are you up to?” frågade hon och slog sig ner på bänken framför mig.

”Nothing, just...” jag ryckte på axlarna och hon nickade.

”I've got you something.” konstaterade hon och dök ner i sin svarta nitväska. Snart fångade hon upp en Victoria Secret box som hon gav över till mig.
”You didn't have to.” mumlade jag innan jag slog ner blicken på den lilla boxen jag höll i. Långsamt öppnade jag den och ut kom en parfym flaska som hette, Bombshell. ”Is this some kind of nice way to tell your sister, 'you stink'?” Hon flinade roat och ryckte på axlarna.

”You may have cut down just a bit on the hygiene front.” sa hon och visade med sina fingrar hur mycket hon menade, jag höjde irriterat på ögonbrynen. Till slut suckade hon och drog några slingor bakom örat. ”Okay, so your hair is like a birdsnest and you really need to take shower.”

Hon lindade inte in det och jag grimaserade, jag hade inte duschat på ett tag, jag orkade inte. Men irriterat reste jag mig upp och gick in i huset för att precis passera Pat och Jon som höll på att ta på sig sina skor för att gå ut.

”A little thank you would do great!” ropade Sarah efter mig.

”Stop it! You are making it worse for your sister.” påpekade Pat strängt innan jag fick chansen att stänga badrumsdörren efter mig.

Irriterat satte jag ingång varmvattnet, drog av mig mina kläder och lät dom falla till de vita plattorna som var golvet. Försiktigt tog jag mig in i duschen och dess varma strålar stack min hud. Jag tog gott om tid på mig då jag inte orkade prata med någon, när jag klev ut ur duschen virade jag in mig själv i en handduk medan jag borstade ut mitt hår som jag i sin tur gjorde en fläta av. Jag tog mig ut ur badrummet och gick in i Danielles rum som jag fick använda tills Pat och Jon hade packat ihop alla sakerna i mitt egna så vi kunde göra i ordning det. Sarah stod och granskade mig stolt och räckte fram ett par tights med olika sorters serietidningsuttryck och en mörkblå skjorta. Loki låg och sov på sängen, men kollade nyfiket upp på mig då jag tog på mig kläderna. Hans svans började vifta och ögonen skiftade bort mot den öppna dörren, jag drog min fokus bort dit.

”I'm here to pick up Loki.” hördes en bekant röst och jag svor lågt.

”Come on in, he's upstairs.” sa Sarah och jag hörde en dörr stängas och ett par fötter började ta sig upp för trappan. ”Wait! I'll get him.”

”No, it's alright.” Liams röst ekade på ovanvåningen och jag hovade upp min blöta handduk från golvet innan jag snabbt vände mig mot Danielles garderob. Jag fick precis stänga innan jag hörde fötter komma in i rummet.

”Why are you so jumpy?” frågade Liam irriterat. ”Hey, boy. Let's get you home.” fortsatte han med en bebisröst.

”Nothing.” muttrade Sarah och jag slöt ögonen, det hade varit nära. Ingen visste att jag var här, och jag ville inte att Liam skulle veta, han skulle bara berätta för de andra.

”You're acting really weird, are you looking for something?” Liams röst var trött och sliten, det lät som han hade en hel del att stå i.

”What have happened to you?” frågade hon och jag kunde se henne framför mig då hon lade armarna i kors över bröstet.

”It's been a really long week. Niall is...” han suckade och jag hörde ytterligare steg innan rummet fylldes med tystnad. ”... Harry is going crazy, he found stuff in Nialls appartment yesterday, that doesn't look very good. And the security guards at Nialls flat found some pretty interesting stuff on the surveillance camera.”

”Like what?” frågade Sarah nyfiket men ändå med samma stressade ton.

”Let's just say that Harry is really angry and Niall is more broken than ever.” rummet tystnade, för någon sekund trodde jag att de hade gått men snart såg jag en liten skugga utanför, Loki skällde till och jag hörde honom nosa mot garderobsdörrarna. Jag svor lågt för mig själv och backade ännu längre in och lät kläderna dölja mig så gott de kunde.

”What have you found?” frågade Liam med en barnslig röst innan han tog tag i handtagen på garderobsdörrarna och öppnade. Jag höll andan och blundade, jag bad till gud att han inte skulle börja röra omkring men snart suckade han bara och stängde dörrarna.”Let's go home, boy.”

Tystnaden fyllde rummet åter igen och jag suckade lättat ut, jag klev fram ur mitt gömställe och snart flög Sarah upp till ovanvåningen igen, hon granskade mig med stora ögon.

”You look so much better.” konstaterade hon gillande innan hon lade sig på sängen.

”Thanks.” sa jag sarkastiskt.

”That was close.” mumlade hon mot sina händer som hon nu höll för ansiktet. ”Did you hear what he said? Niall is broken, he's really inlove with you.”

”I heard.” sa jag och nickade innan jag satte mig ner på sängen bredvid henne. Jag följde mönstren på mina tights medan jag njöt utav tystnaden som fyllt rummet.

”Madison?” Sarah bröt tystnaden till slut.

”Yes?”

”You need to tell him the truth.” hennes bruna ögon tog kontakt med mina och gav mig en menande blick.

”You know why I can't do that.” jag svalde klumpen i halsen som bygges upp av tanken på hur mycket jag sårat Niall.

”I really hope this is worth it.” Jag suckade och lade mig ner bredvid Sarah, jag kollade upp i det vita taket och önskade att ett svar på alla mina frågor magiskt skulle skrivas där.

”So do I.” viskade jag och slöt ögonen trött.

+26 Kommentarer till nästa del! :)

Dagens kommentar: