WTSCU - Kapitel 33 Part 1

Previously on WTSCU:
”But, everytime you are looking at me. I-I can't help feeling like some sort of outsider. I don't belong in your world and you made that pretty clear when you signed those papers.” jag greppade hans hand som han höll mot min kind. Jag höll handen i mina mindre och gav den all min uppmärksamhet. Jag pressade ihop mina läppar och svalde snyftningen som egentligen skulle gjort det uppenbart att jag var på väg att bryta ihop. ”I love you, with all my heart... B-But I can't forgive you.”

 Känslan av att neka Niall en förlåtelse kändes tungt, men trots att jag grät medan han tröstade mig genom att hålla mig hårt mot hans bröst, verkade det som att han var den som var lugnast utav oss. Egentligen borde inte det förvåna mig eftersom jag är mer stirrig än de flesta när det kommer till känslosamma saker. Men han stannade med mig tills Pat och Jon kom hem, de hade träffats innan så det fanns inga pinsamma mellanrum utan konstant prat om hur det var på turnén.

”He's a lovely boy, don't you think?” sade Pat medan vi satt vid teven och kollade på ett avsnitt utav X factor.

”Mhm.” var det enda jag sade och kollade på medan en gammal gubbe gjorde bort sig på sin audition.

”How can you ladies watch this?” muttrade Jon och jag flinade mot honom.

”It's called fun, you should try it.” sa jag och han himlade med ögonen.

”Someone is in a good mood.” retades Jon, denna gången var det jag som himlade med ögonen och han försvann snart ut genom dörren för att gå till garaget. Så fort det gick över till reklam vände Pat sina nyfikna bruna ögon mot mig, hon höjde på ögonbrynen och väntade på att jag skulle börja prata.

”Stop staring! It burns!” utbrast jag tillslut och hennes moderliga skratt ekade i vardagsrummet.

”Then start talking!” påpekade hon. ”It was finally time you guys made up. You've been so low lately.”

”We haven't really made up.” erkände jag. ”He forgave me, I didn't forgive him. But we are on good grounds.”

”And Madison, Lovisa, Zeaper, why didn't you forgive the poor boy!?” jag kände att en uppläxning var på väg. Jag var fortfarande inte riktigt van vid att få en moderlig uppläxning, men jag har fått en hel del på senaste tiden och jag började faktiskt gilla sättet hon höjde sin stämma mot mig, när hon tyckte saker och ting var fel.

”I thought he was the only one who didn't look at me like a chairity case and that was exactly what he did.” försvarade jag mig själv.

”Yeah, but he is still here, isn't he?! And he's trying to make it up to you!” utbrast hon.

”Is it now you are giving me some kind of curfew?” frågade jag ironiskt och hon skakade bara trött på huvudet.

”To be honest, I don't like that kind of punishments. And I want you to be openminded, my child.” jag tänkte över hennes ord ett tag innan jag log mot henne.

”Openminded, got it! Could I start being openminded after the X factor ends, I don't feel like it right now.”

Pat suckade trött och himlade med ögonen innan hon återgick till teven, precis som vad jag gjorde.

När programmet var över bestämde jag mig för att ta mig upp och lägga mig tidigt, att låta sinnet öppna sig för vad som än livet gav mig skulle vara krävande. Ironiskt nog tyckte jag det lät som en bra idé och jag lade mig under täcket iklädd i en utav Nialls t shirts med en rätt positiv attityd. Vilket gjorde att jag fick svårt att sova, jag låg och kollade upp i taket då jag hörde ett slag mot fönstret. Jag ryckte till men försökte inte göra en ansats mot fönstret utan låg kvar och lyssnade efter fler ljud. Efter ett tag hörde jag åter igen ett slag mot rutan och denna gången var det högre. Jag satte mig upp i sängen och kollade irriterat på fönstret, mina fötter gjorde kontakt med det mjuka golvet. Försiktigt tassade jag över och kikade igenom gardinerna lite för att se en kille i linne och röd keps stå på gräsmattan utanför, vid fötterna hade han en ryggsäck, ett gitarrfodral och en filt. Jag drog bort gardinerna och tvingade upp det gamla fönstret med all kraft jag hade.

”What are you doing here?” väste jag irriterat mot Niall som flinade mot mig.

”Is that my t shirt? I've been looking for that.” sa han roat och jag suckade. ”Come down.”

”It's in the middle of the night, no.” sa jag irriterat. Vi båda pratade med låga röster då jag var nästan helt säker på att alla låg och sov vid denna tiden.

”I understand that you don't forgive me, but let me at least try to make it up for you.” sa han sårat och jag bet mig i läppen. Jag var ytterst nyfiken över vad han skulle hitta på, efter ett tags väntan gav jag upp.

”Fine, I'll be down in five.” sa jag innan jag stängde fönstret och tog på ett par shorts, jag bestämde mig för att behålla t shirten på mig men stoppade in vissa bitar av den där fram så den inte skulle se ut som en klänning. Jag satte upp mitt hår i en fläta och tog mina vans i handen innan jag smög ut från mitt rum, ner för trappan, hela huset var nedsläckt. Min hand greppade mina nycklar innan jag försiktigt öppnade ytterdörren och stängde den försiktigt bakom mig. Niall stod och väntade på mig medan jag hoppade på ett ben på verandan för att få på mig skorna. Han räckte mig filten då jag kom fram till honom och vi började gå ner för gatan mot en obebyggd del av denna orten. Jag hade sett denna delen innan när vi kört förbi men jag hade aldrig lagt någon större energi för att utforska.

”Where are we going?” frågade jag nyfiket.

”You'll see, your sister gave me some instructions so let's hope I'll find it.” mumlade han nervöst, jag log över hans nervositet.

När vi hade svängt av på en stig som ledde in i den lilla skogen började undra vart vi var på väg. Jag var inte orolig över att vara med Niall, jag visste han skulle beskydda mig, men jag var där emot rädd för det om var runt omkring oss. Snart tog vi de sista stegen innan vi kom ut i en glänta som innehöll en liten sjö i mitten. Månljuset lös upp gläntan, ljuset speglades i det klara vattnet som fanns i sjön, små vita blommor stack upp här och var ur det höga gräset.

Jag hade inte lagt märke till att Niall hade satt ner sina saker förrän han tog filten ur mitt grepp och lade ut den försiktigt över gräset. Den enda ljuskällan vi hade var fullmånen på himmeln, vilket gjorde det svårt att urskilja de olika konturerna.

”Sit.” beordrade Niall och jag höjde på ögonbrynen, när jag inte rörde mig kände jag en varm stor hand ta tag i min handled och drog mig ner på filten.

”What is this, Niall? It's in the middle of the night, it's dark and I think I just got bitten by several mosquitos at once.” påpekade jag och satte mig ner i skräddar ställning. Niall plockade fram en liten bärbar lykta som han tände och lös upp våra ansikten en aning, han tog sedan fram en extra filt och lindade den runt om mig.

”You told me you love me, and I am not giving up until you forgive me and we could let all of this behind.”

”So... you are going to drag me out here every night?” frågade jag ironiskt och han gav mig en blick som sade att jag skulle vara tyst nu.

”This is supposed to be romantic.” sa han och suckade, han såg så nedstämd ut. Jag tog hans hand och log mot honom.

”It's super romantic.” erkände jag och bet mig lite i läppen. Hans blå ögon glittrade i mörkret då han granskade mig och jag kände att jag rodnade.

”You're a bit different.” påpekade han och lutade sitt huvud lite åt sidan, jag höjde mina ögonbryn och väntade på en fortsättning. ”You're a lot stronger than you were a couple of months ago.”

”I feel stronger.” erkände jag, jag bet mig lite i kinden och tänkte över de senaste månaderna. Jag var ett levande bevis på att ”What doesn't kill you makes you stronger” faktiskt var sant. Niall började fibbla med gitarrväskan, min blick gick ut över sjön som såg mörk och stilla ut. Jag kände den smått kittlande känslan i magen, något som jag bara kände när jag var med Niall. Han hade planerat detta för endast mig, vilket gjorde det ytterst svårt att hålla mig tillbaka då jag fortfarande borde vara arg på honom. Men som vanligt slog han ner väggen som jag börjat bygga upp mellan oss med hans charm. Jag kände hans ögon granska mig där han satt några centimeter ifrån mig med gitarren i knäet.

”What?” frågade jag medan jag höll kvar ögonen på sjön men mina mungipor pekade uppåt. När han inte svarade vände jag huvudet mot honom och mötte hans vackra ögon.

”You're really beautiful.” utan att rodna som han brukade göra verkade han mer övertygad än någonsin, jag kände hettan över mina kinder och bet mig i läppen. Nialls fingrar började slå på strängarna, jag kände igen låten då han började sjunga, men först när han nådde refrängen insåg jag vart han försökte komma.

”If you're pretending from the start like this, with a tight grip, then my kiss. Can mend your broken heart, I might miss everything you said to me. And I can lend you broken parts, that might fit like this. And I will give you all my heart, So we can start it all over again...” jag skrattade lågt till under ett andetag innan jag fortsatte lyssna på den blonda killen som fortsatte spela och sjunga tills det inte fanns något mer.

”Was it too cheesy?” frågade han till slut då jag inte sade något. Jag försökte fortfarande samla mina tankar på hur jag skulle reagera och jag tror han såg min osäkerhet då han lade ifrån sig sin gitarr och hoppade närmare mig. Han fångade upp min hand och en stöt gick igenom min kropp.

”I never told you, why I signed those papers.” mumlade han medan han förde upp min hand till hans mjuka läppar, de tog kontakt med baksidan av min hand innan hand placerade våra händer i hans knä. Hans tummar masserade mina händer under tiden han funderade på hur han skulle fortsätta.

”You know, you tried to protect me by breaking up with me?” jag nickade förvirrat och förstod inte riktigt vart han ville komma. Nialls ögon gav mig kalla kårar då jag mötte dem igen. ”Well, I've been doing the same for you.”

”What are you talking about?” frågade jag förvirrat, jag drog ihop mina ögonbryn och försökte läsa av hans vackra ansiktsdrag.

”Your brothers are the bad guys, well. The management is kind of my big brother.”

”Niall, you doesn't make any sence.” sa jag irriterat, jag var trött på att han försökte skrämma mig på ett sätt han aldrig försökt innan.

”They made me sign because otherwise I would have to leave you in Sweden.”


+26 Kommentarer till nästa del :)

Dagens kommentar:

 
Är extremt besviken på denna delen så måste ursäkta mig för detta! Men hoppas på att ingen tappar intresset! :3
 
Kommentarer
Anonym

Hmmmm i dont get it. Hoppas det förklaras i nästa :))

Date: 2013-05-27 Time: 23:44:32
Katta

Gud kommer aldrig kunna tappa intresset för att läsa den här !!! <3 även om du säger själv att du inte blev nöjd med den så måste jag säga som läsare att den är bättre än bäst !!! Du skriver seriöst hur bra som helst:) <3

Date: 2013-05-27 Time: 23:52:46
Nellie

Super duper bra man vill bara ha mera!!!!!! <3

Date: 2013-05-28 Time: 00:51:35
Emelie ^.^

Grymt bra! Mer!:3❤

Date: 2013-05-28 Time: 05:42:29
blogg: http://betternow.blogg.se/
Victoria

Riktigt bra! Hoppas Madison förlåter Niall snart :)

Men jag förstår inte det här med välgörenhets papperna..

Date: 2013-05-28 Time: 06:16:27
Fanny

Meraaa

Date: 2013-05-28 Time: 06:34:54
Ellen

Dina noveller är jättebra men det var en grej jag inte riktigt fattade.Skulle Niall varit tvungen att lämna henne i Sverige om han inte skrev under papprena?

Date: 2013-05-28 Time: 07:06:43
Julia

Jättebra!xx

Date: 2013-05-28 Time: 07:15:04
fanny kraft

ohgash! mer! så sjukt bra! och spännande! hon måste förlåta Niall snart! :(

Date: 2013-05-28 Time: 07:17:37
blogg: http://fannythekraft.blogg.se
Elisa

Så himla bra!!!

Date: 2013-05-28 Time: 07:41:03
blogg: http://elisaid.blogg.se
Mikaela

Asdfghj, dONT TOUCH ME

Date: 2013-05-28 Time: 08:38:31
Hanna

Meer

Date: 2013-05-28 Time: 09:13:55
Aggi xx

meer!

Date: 2013-05-28 Time: 12:01:06
Lisa

MER MER MER! :D

Date: 2013-05-28 Time: 15:54:28
Anonym

Omaaggaad!
Asså delen var inte dålig! Långt, långt, låångt ifån dåligt! Aldrig att jag skulle tröttna! Och om man skulle jämföra med mina kapitel så är de bästa dåligare än de som du kallar "dåliga"!

Date: 2013-05-28 Time: 16:14:05
blogg: http://onedberattelser.bloggplatsen.se
Isa

Braaaaaa!!!! men jag fattar int riktigt de där med papperna? Vad innebär de med att Niall har skrivit under på dem?? är lite förvirrad.
men älskar allt ändåååååå!!!! :))

Date: 2013-05-28 Time: 16:40:27
Anonym

meeer

Date: 2013-05-28 Time: 16:53:25
Lisa

Mera!

Date: 2013-05-28 Time: 17:41:55
sara

sjukt bra meeer:)

Date: 2013-05-28 Time: 18:59:43
Hanna...

*Dun dun duuun* what will happen?
Jaaa! Förlåt Naill. Snälla!

Date: 2013-05-28 Time: 20:26:14
Emelie

Helt sjukt bra! Mera!

Date: 2013-05-28 Time: 20:49:56
Anonym

Meeer:)

Date: 2013-05-28 Time: 21:25:55
Anonym

Meeeeera :)

Date: 2013-05-28 Time: 22:23:12
Anonym

mer!

Date: 2013-05-28 Time: 23:29:53
Nellie

Mera

Date: 2013-05-29 Time: 00:02:24
Tilda

Mera!!!!!!!

Date: 2013-05-29 Time: 00:02:57
nicole

meer

Date: 2013-05-29 Time: 06:45:05
Julia

Mera

Date: 2013-05-29 Time: 07:46:37
Anonym

Jätte bra meeer gärna idag:)

Date: 2013-05-29 Time: 13:20:11
Anonym

Jag kräver två ansvnitt ikväll :'(

Date: 2013-05-29 Time: 18:50:06
Jonna

Mer!

Date: 2013-05-29 Time: 19:49:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

Bloggadress: