”Shut up, Zayn.” muttrade Harry. ”What about a movie so we can forget that this ever happened?”
”Nice try. We won't forget.” skrattade Liam. ”But a movie sounds good.”
”Actually I have to get going.” sa Edona och började säga hejdå till killarna. ”I really need to be better in school than my cousin.”
”No problem.” sa jag och log. ”He was a straight E.” och Zayn räckte ut tungan mot mig. Jag kramade om Edona och bad henne höra av sig i helgen för att tjäna sitt straff. När hon hade gått utanför dörren och vi alla knölade oss ner i soffan och fåtölj. Jag hamnade bredvid Louis och Niall.
”I bought a horror movie the other day.” började Harry.
”Not horror!” suckade jag och jag fick en förstående blick från Niall. Självklart blev jag nerröstad och vi satte igång en film som hette 'The Human Centipede'. Jag klamrade mig fast vid Niall och gömde mig bakom en kudde. Precis när jag kollade fram bakom kudden så hände det något sjukt äckligt och jag skrek till och kände att tårtan skulle inte hålla sig kvar nere i magen mycket längre utan jag slängde mig i all hast över soffan och låste in mig på toaletten där jag började kräkas ner i toaletten.
”Alison?” hörde jag två röster utanför dörren. Jag fick inte chansen att reagera förrän nästa last var på väg upp.
”Alison! Open the door!” hörde jag nu att det var Eleanor. ”I promise that non of the lad are outside. Let me help you!” jag tvekade men efter ett tag sträckte jag mig efter låset och låste upp innan jag satte mig bredvid toaletten igen för att vara säker på att det inte skulle komma upp något mer. Eleanor satte upp mitt hår i en tofs och sedan satt vi där tysta tills jag hade lugnat ner mig. Jag hörde utanför dörren en diskussion blossa upp.
”That was a really bad idea, Harry.” gormade Zayn.
”How would I know?”
”Well, that was the most gross movie I've seen in years!” hörde jag Louis voice.
”Shut up. Aly, Eleanor?” jag hörde nu Harrys röst. ”Are you alright in there?” man hörde att han var lätt orolig i sin röst och jag började resa mig upp för att tvätta mig i ansiktet. Jag spolade och tog mig fram till vasken där jag skvätte lite vatten i ansiktet.
”I'm fine!” ropade jag tillbaka och sköljde munnen och stängde sedan av vattnet och torkade mig. Jag tog ner mitt hår och gav hårsnodden till Eleanor och log mot henne innan jag tog mig ut ur badrummet och möttes utav sju oroliga ansikten. ”I'm sorry about that.” sa jag och log besvärat och Eleanor tog tag i mina axlar.
”Who is going to drive her home because she needs to rest?” konstaterade Eleanor.
”I can.” erbjöd sig Harry först och jag brydde mig inte. Jag nicka bara och gick mot dörren. Vi kramade alla hejdå och när vi kom ut genom dörren hade det hunnit bli mörkt. Men jag hittade inte den silvriga Audin trotts att jag kollade mig omkring flera gånger. Istället gick Harry fram till den svarta Range Rovern och jag följde efter.
”How many cars do you own?” frågade jag förbluffat när vi satte oss i den höga bilen.
”A few.” konstaterade han och jag såg att han log så att hans söta smilgropar framträdde.
”Could we stop somewhere?” frågade jag.
”You not feel well?” frågade han ängsligt.
”No, no. I'm kind of hungry.” sa jag och log och han blev lättad.
”I know a place around here. By the way, I'm so sorry for the movie. It was kind of gross.”
”Kind of?” utbrast jag. ”They were put together by a sicko. Next time I chose movie!”
”I promise you can chose next time.” sa han och log mot mig och jag höll på att drunkna i hans ögon och jag drog mig undan hans ögon och han återgick att kolla på vägen framför sig och körde in vid Nandos.
Vi gick in och fick snabbt ett bord när dom såg Harry. De erbjöd oss ett bord ute i det öppna medan Harry frågade om ett mer avlägset bord. Självklart gick det för sig och vi fick sitta längst in.
”So what did you have in mind for this weekend?” frågade Harry efter vi hade beställt.
”Huh?”
”You haven't forgotten about our date?” han såg rätt sårad ut och jag skrattade till.
”Oh, that. Well, I have no idea. But I don't want to be in the city. I feel I need to get out of here before the bootcamp. It may be the last time I will be able to for a while.” konstaterade jag och han nickade förstående.
”I think I've got an idea.” sa han och log mot mig men mer sa han inte.
”Don't forget that you are going to be my bitch for the day.” sa jag och log mot honom.
”How could I forget.” sa han och skrattade. ”I like your dad by the way.” det kom helt plötsligt och jag skrattade oförstående till. ”I talked to him when you were out with Zayn and he's just a blast. I don't know how he can be that strong. If my whife died...” han tonade ut och kollade skräckslaget.
”Stop doing that.” konstaterade jag. ”I know that my mum is dead but it was a while ago, Harr.” jag tystnade och lade min hand på bordet och spretade på fingrarna för att få en stund att fundera. ”He have been through a lot and I'm glad he is enjoying himself by taking this afternoon off.” jag såg en större hand läggas över min och jag kollade upp och såg Harry le. Jag drog inte min bort min hand utan lät hans värme från handflatan värma min och han började leka med våra fingrar.
”Here you go.” sa servitrisen och jag drog utan min hand så hon kunde sätta ner min tallrik framför mig.
”Thank you.” sa jag artigt och log mot henne men självklart såg hon inte mig utan hade bara ögonen för Harry som gav henne ett sött leende men kollade bara på mig och sedan gav hon sig där ifrån. ”She was nice.” muttrade jag och han kollade upp. Var det såhär man kände sig avundsjuk? Aa, kanske lite men jag hade ingen rätt till att va det i heller.
”She was?” frågade han precis som om han inte hade sett henne.
”She was hanging over you like a dog. How could you posibly not see that?” frågade jag och skrattade nervöst till.
”Because I had my eyes on someone else.” sa han och log och började käka. Tur att han kollade ner för jag kände att mina kinder började hetta till. Vi åt och pratade och hade hur mysigt som helst och Harry frågade om jag ville ha efterrätt men jag skakade bara på huvudet. Under middagen hade våra ben snuddat varandra och i början tog jag obekvämt bort mina egna men tillsist lät jag bli och jag kände hans värmande ben mot mina bara ben. När vi hade betalat tog vi oss mot dörren och började gå mot bilen. Jag såg något glänsa till i en utav buskarna men tänkte inte mer på det förrän det glänste till igen och jag stannade upp.
”Did you see that?” frågade jag Harry och drog i hans arm så han stanna. Precis då hoppade fram en man med keps och kamera med ett objektiv som var otympligt att bära rundor på som turist.
”Is this your new girlfriend, Harry?” började han och jag blev skräckslagen och jag kände Harrys beskyddande arm runt om mig som föste mig till bilen. ”How long have you known each other? Who is she? Will she be joining you home?” alla frågorna snurrade i mitt huvud när jag kom in i bilen.
”Fasten your seatbelt.” sa Harry och backade ut bilen från parkeringsplatsen och jag såg att blixten gick som en löpeld när vi körde förbi mannen med kamera.
”That was... Weird.” muttrade jag.
”Well, welcome to my world.” sa han och suckade tungt medan han kollade i backspegeln. När vi kom ut i stadstrafiken igen lutade han sig lugnt tillbaka och lade en hand på mitt lår. Jag tog inte bort den utan lät den ligga när och sprida värme på mina stelfrusna bara ben. ”I can't wait til i see the news tomorrow though.” muttrade han mer för sig själv än för att jag skulle höra. ”I didn't want to drag you into this when we're not even knowing what's going on here.” fortsatte han.
”Yeah...” sa jag tankspritt. ”What is going on here?” frågade jag nyfiket.
”I don't know yet. But I think we'll figure that out sooner or later.” sa han och log mot mig och stannade bilen för att vi hade anlänt till min fejk adress. Jag kollade på honom och kände att jag smälte inombords. Hans lockar glänste i gatlyktornas sken och hans gröna ögon fokuserade på mig. Vilket fick min hjärna att febrilt försöka fungera normalt igen.
”I like hanging out with you.” sa jag tillsist för att bryta tystnaden och försökte få min hjärna att funka som en anständig människa. ”You make me smile.” sa jag och log blygt över att jag hade sagt det där. Men han log bara glatt tillbaka.
”I like hanging out with you too. It feels right.” konstaterade han och drog undan några lockar som hade hamnat fel. ”I'll see you on saturday then?” frågade han förhoppningsfullt så jag inte hade planerat något annat.
”Absolutly.” sa jag och log mot honom. Det kändes som en millisekund att någon annan hade hoppat i min kropp för jag kände att jag kunde inte hålla mig borta från honom utan jag böjde mig mot honom och kollade honom djupt in i ögonen. Jag tror vi båda kunde känna vibbarna mellan oss att det fanns något där och när han tog de sista steget och tryckte mjukt sina läppar mot mina var det som en chock för mig att det faktiskt var bättre att få sin första kyss i verkligheten än att se den på film. Hans läppar var mjuka och jag kunde känna fjärilarna i magen blossa upp inom mig. Hans ena hand hölls under min haka och efter ett tag bröt han kyssen och kollade mig djupt in i ögonen och log så hans smilgropar visade sig igen. Jag log blygt och bet mig lite nervöst i läppen.
”I see you on saturday.” sa jag hel röd i ansiktet och hoppade ut på trottoaren och såg när bilen försvann runt hörnet. Jag visste inte vad som flög i mig. Den 'gamla' Aly skulle aldrig gjort något sådant här. Hon skulle hållit sina känslor inne och skulle följt den ledande normen att om man öppnar sig så blir man sårad. Men han hade knäckt mitt yttre hårda skal och naglat sig fast någonstans långt inne. Jag var fortfarande skräckslagen som den 'gamla' Aly. Men Aly '2.0' sa åt mig att ta det som det kommer. Jag gilla honom, han gilla mig. Vad skulle kunna hända?
”I'm Alison James 2.0” mumlade jag medan jag gick över gatan för att gå hem. Vad var det värsta som kunde hända? Tänkte jag för mig själv igen.
Som jag fick äta upp den frågan när morgondagen kom...!

+11 Kommentarer till nästa del! ;)

Gud vad lång den blev. Men de bjuder jag på! Hoppas ni kan stå ut med att nästa del kommer bli lite fördröjd på grund utav svenska uppsats! :) 

Jag sprang nästan rakt in Eleanor när jag kom innanför dörren.
”Why in such a hurry?” hon såg förvånad ut och jag log lite lätt mot henne.
”Just trying to avoid the most embarrasing moment in my entire life.” sa jag som om det inte var något speciellt med det.
”What are you talking about?” vi gick ut i köket och hon började sätta ner tallrikar i diskmaskinen.
”Zayn and Jenny.” förtydligade jag och hon nickade långsamt. ”But now to something else. Why do you have a goose in your garden?” Jag hade sett den innan när Harry började riva upp Eleanors fina vita blommor men jag tänkte inte mer på det förrän jag lade märke till att den hade flyttat sig när jag skulle springa in. Själv hatar jag fåglar över allt annat och jag sprang snabbt runt om den för att den inte skulle attackera mig.
”Louis.” muttrade hon trött. ”He took it with him from Sweden.”
”You are kidding me right?” hon skakade trött på huvudet.
”I wish I was because it eats like a horse. Where did you see it?” frågade hon sedan.
”Oh, well first I thought it was a statue when Harry ripped...” jag slutade prata tvärt för jag höll på att avslöja något som en normal person skulle bli skit sur över. Harry kom precis (vilken timing!) in i köket och blev ställd när han såg Eleanors min. Självklart hajade Eleanor till och höjde varnande på sina ögonbryn.
”He what?” sa hon och stirrade surt på Harry.
”Ehhh...” jag försökte febrilt hitta en bra undanflykt. ”He accidentally made a little ripp on... my... ehh...my...” jag log lite och försökte komma på resten och kollade hjälplöst mot Harry.
”Her jumper!” nästan skrek Harry nervöst. ”My watch got stuck... ehum... in her jumper and it made a little scratch. Nothing big...ehum... but that's why she got my blazer on.” han skrattade nervöst till.
”Yes! Exactly.” utbrast jag och log lättat mot dom båda.
”You are such bad liers. Both of you!” utbrast nu Louis som kom upp bakom Harry och lade sin arm runt Harrys axlar. ”What did you break this time, haz?” frågade han retsamt.
”Apparently Alys jumper.” väste Harry mellan sina tänder.
”You talk so much rubbish.” utbrast Louis och började skratta och började gnugga sina knogar i Harrys hårbotten och hela situationen var bort glömd.
”Who's up for some fifa!?” ropade Liam från vardagsrummet och Harry och Louis började nästan klättra på varandra för att ta sig snabbt tillbaka till vardagsrummet. Pappa satt och pratade med Niall och jag hade sett att min moster och hennes man hade stuckit. Pappa kollade glatt upp när han fick syn på mig.
”Jag ska nog ta och dra mig nu, Alison.” sa han glatt. ”Jag måste tillbaka till jobbet. Men stanna du här. Kom ihåg att du har skola i morgon unga dam.”
”Jag vet. Det är en sån sak som kommer fem dagar i veckan pappa. Och det är ju trots allt fredag i morgon.”
”You are talking rubbish infront of us, huh?” hörde vi Louis i soffan.
”Shut up.” sa jag med ett leende på läpparna som försvann när jag såg pappas varnande blick.
”Det var ingen svordom.” försvarade jag mig själv.
”Så vem av dessa grabbarna är Harry som du gillar?” frågade han sedan och Harry kollade automatiskt upp. Jag gömde mitt ansikte i mina händer och kände att han hade lika gärna kunnat säga den meningen på engelska för det hade varit minst lika pinsamt.
”Han som precis stirra upp. Du kan inte säga hans namn. Det är det samma på vilket språk du än pratar, pappa. Så nu är det dags för dig att dra innan du säger något dumt.” jag kramade om honom och han gav Harry en varnande blick innan han tog sig ut genom dörren.
”We really have to take swedish lessions because that conversation was really interesting even if we didn't understand a thing.” kommenterade Liam.
”Yep, she's all red!” utbrast Niall.
”Oh, Harry, be careful. The dad is on the move!” utbrast Louis.
”Okay, are we going to play or not?” muttrade Harry som hade sjunkit ner i en fåtölj.
”I want in!” utbrast jag och hoppade ner i soffan mellan Niall och Louis.
”You play?” frågade Niall roat.
”Nope, I guess you guys could teach me?” ljög jag. Klart jag hade spelat fifa innan, vad trodde dom jag hade gjort de senaste fem åren? Sovit under en sten? Men jag märkte att de trodde på min lögn och började dela upp lagen så jag fick spela med Niall och Liam. Medan Edona, Louis och Harry var i ett lag. Liam visade mer än gärna hur man spelade och jag tänkte att jag floppar första rundan så dom skulle tro på att jag verkligen var dålig.
”Dammit, Aly!” muttrade Niall surt och jag log oskyldigt.
”Again?”
”You don't give up?”
”Of course not.” sa jag och blinkade med ena ögat mot honom för ett försök till att muntra upp honom lite. ”So why don't we make this a bit more interesting?” föreslog jag och log lite lätt mot Louis, Edona och Harry som blev förvånade över mitt plötsliga förslag.
”You know we are going to beat you either way so why make it painful?” retades Louis.
”Oh, I don't know.”
”I let this slip my mind. No betting today, Aly. You will lose.” fortsatte han och log åt mitt förslag.
”Are you afraid to lose? I mean look at us you litterally drove us over.”
”What are you doing?” väste Niall bredvid mig och jag puttade lätt till honom för att visa att jag visste exakt vad jag gjorde.
”We are not afraid to lose!” utbrast Edona. ”What are we betting on?” hon log mot mig och jag började tänka.
”The losers have to be the winners little bitches for twentyfour hours?” frågade jag och mitt lag såg ytterst rädda ut just nu. ”And for the winners pleassure the losers have to wear maid clothes. And notify the female emphasis.” fortsatte jag.
”Don't push it. We lost, remember?” sa Liam som nu skruvade oroligt på sig.
”Deal!” utbrast Louis och räckte fram handen för att jag skulle göra det officiellt med ett handslag. ”It's going to so much fun watching you guys change clothes this weekend.” retades han och jag log mot honom.
”I've always wanted to see two guys figuring out how to put on pantiehose.” sa jag och skrattade till. Harry tryckte trottsigt på playknappen för att starta en ny runda och kriget startade med ett rätt enkelt drag ifrån mig och vi tog ledningen direkt och jag log mot Louis som såg lite blek ut i ansiktet nu. Zayn och Jenny kom in hand i hand och jag ville inte veta vad de hade gjort ute i trädgården den senaste halvtimmen. Jag fokuserade på spelet och det slutade med att jag, Liam och Niall hoppade upp i ett enda vrål. Vi hade vunnit och jag såg på de andra tre att de bet sig nervöst i läpparna.
”You lied!” utbrast Louis som nu hade hoppat upp från där han suttit.
”Well of course I did.” sa jag och ryckte på axlarna och jag såg att hans huvud sjönk lite. Jag kunde inte låta bli att ge honom en kram och han vägrade släppa när jag skulle dra mig ur kramen. Harry stod vid sidan om och såg lite avundsjuk ut men jag lät honom hållas. ”So, on saturday you have to wear the maids clothes.” sa jag och log mot dom.
”Why wasn't you here, Zayn to tell us that she is sneaky as fuck!?” utbrast Edona som var minst lika besviken på att dom inte vann som Louis och Harry.
”In your face!” utbrast Niall bakom mig och lyfte upp mig i en hård kram bakifrån. ”I had my doubts but you are the most incredible girl on the planet.” jag blev lite rosa om kinderna utav komplimangen.
”Watch out Harry, you got a rival.” började Zayn och skrattade högljutt.

+10 Kommentarer till nästa del! ;*

Hon föste mig framför sig och jag hörde tjejerna komma efter mig men stannade nedanför trappan och jag såg en man stå framför mig som stod och höll i en mikrofon.
”So how are you today, Alison?” frågade han med sin grova röst och log vänligt mot mig. ”Are you ready?” han förde mikrofonen mot mig.
”Ehum... yes I guess I am.”
”Okay, then I won't let you wait much longer. Good luck.”
”Thanks.” sa jag stressat och började gå upp för trappan. Innan jag fick gå ut så var jag tvungen att få klartecken från han som stod bredvid mig i svart klädsel och headset. När han väl gav mig klartecknet kunde jag inte röra mig. Han kollade konstigt på mig och knuffade mig nästan ut på scenen där jag blev bländad utav strålkastare. Mina ben fick äntligen fart och nästan halvt snubblade fram till exet jag skulle stå på.
”Hello.” sa Cheryl som jag hade sett en gång innan i en musikvideo på MTV. Jag höjde mikrofonen mot min mun och jag kände att jag började svettas om mina händer.
”Hi.” var det enda jag fick fram.
”What's your name?” frågade hon vänligt och log mot mig. Jag kollade på dom andra tre som satt i jurryn en äldre man jag aldrig sett innan, en brunett till jag inte riktigt kunde sätta på plats och sedan så klart självklart självaste Simon Cowell. Han kollade konstigt på mig så jag återgick med att kolla på Cheryl som log uppmuntrande mot mig.
”Alison James.” sa jag och log nervöst mot henne.
”And what do you do, Alison?”
”I'm a student and working as a floor model.”
”Nice, and what is music to you?” jag funderade ett tag.
”It's everything to me. My mum passed away ten years ago and she loved music and when she died I stoped singing after her death...” jag försökte fortsätta men klumpen i min hals blev bara större och större. ”Because it reminded me about her. But a couple of friends helped me back a couple of weeks ago and well. I'm here.” sa jag och ryckte tveksamt på mina axlar.
”Oh, I'm sorry.” Cheryl såg uppriktigt sagt ledsen ut och kollade på Simon som fortfarande hade den där blicken. ”What?” frågade hon irriterat.
”Nothing. So what are you going to sing for us today?” Simon tog nu över.
”A new day has come with Celine Dion but with my own touch.” sa jag och försökte låta bli att tänka för mycket.
”A hard song.” konstaterade han. ”Good luck.” sa han och jag försökte göra mig redo för den första meningen. Jag kände suset i publiken när bakgrundsmusiken kom igång och jag började sjunga.
”I was waiting for so long, for a miracle to come, everyone told me to be strong, hold on and don't shed a tear...” jag hörde att folk klappade och jag kände att jag hade kommit helt perfekt in i melodin. Jag litade inte på mina ben för att röra sig så jag stod stadigt kvar på exet som var utsatt och försökte få in rätt känsla. Jag kom in i andra refrängen rätt och drog ut lite på tonerna. ”A new day has come, where it was dark now there's light, where there was pain now there's joy, where there was weakness, I found my strength.” när Simon höjde handen och musiken slutade förstod jag att jag hade tårar i ögonen som föll ner för mina kinder och jag tog mig för ansiktet. Kunde det vara mer pinsamt att gråta framför tusentals i publiken och inte på tal om att detta skulle sändas på tv för miljontals människor. Men till det som förvånade mig var att publiken jublade. Jag kollade upp och såg att Cheryl hade tårar i ögonen. Min hand var fortfarande höjd för att täcka min mun.
Den äldre mannen log mot mig.
”That was absolutly amazing, Alison! I think we have the next star infront of us.” ropade han och försökte överrösta publiken och den lugnade sig efter ett tag.
”You know what, Alison? You got the X.” sa den brunetta som jag inte visste namnet på. Mina ben kändes nu som spagetti och jag försökte hålla mig på benen och kollade ner på mina ballerina klädda skor och gav dom en sträng blick att jag inte skulle trilla.
”This was just beautiful.” började Cheryl. ”I felt so emotional watching you and I saw the pain.” sa hon och försökte torka bort tårarna. ”I saw the pain.” upprepade hon och jag log nervöst mot henne.
”You know what...” började Simon och försökte få tyst på publiken och jag skrattade till av att detta var så overkligt. ”I thought I knew you from somewhere...” började han igen och log mot mig. ”You are from Bradford right?” jag blev lite ställd utav frågan och jag nickade. ”Well, then I have to say way to go Zayn...” sa han och log och alla kollade konstigt på honom förutom publiken som blev galna utav att höra Zayns namn.
”What are you talking about?” frågade den äldre mannen.
”Zayn has got some photos of her when they were little and he have always said when something is really good: 'I wish Aly was here.'. Stop interupt me, Louis.” jag stod och väntade på en fortsättning men han bara tystnade och kollade nyfiket på mig.
”Eh...” började jag och försökte komma på ett bra svar. ”He...” tvekade jag och kollade på Simon som log över att han hade rätt. ”He...is like a brother to me.” sa jag tillsist och försökte andas normalt. ”It was actually he who made me do this.” sa jag och skrattade nervöst.
”Well...” började Simon igen och jag höll andan för jag var rätt över det han hade att säga. ”Thank you Zayn.” sa han och började skratta. ”Do we even need to vote?” frågade han och kollade på sina kollegor och dom ryckte på axlarna och skakade på huvudet. ”Of course, you got four yeses.” sa han och log mot mig. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen utan stod bara där och började böla igen (typiskt mig!) men efter ett tag fick jag kontroll över min hand och höjde mikrofonen.
”Thank you.” sa jag med tjock röst och kände att mina fötter började springa ut från scenen för att slippa undan kamerorna men självklart fanns det en på andra sidan som väntade på mig. Men jag kunde enkelt gömma mig bakom Eleanor som kramade om mig.
”You made it.” sa hon och snörvlade. Det var först då jag såg att alla tre stod och grät. Eleanor tog tag i mitt ansikte. ”You made it.” sa hon igen och någon tog tag i min axel och jag vände mig om. Han med mikrofonen stod där igen.
”Congratulations.” sa han och log mot mig. Hans ljusbruna hår stod åt alla håll och kanter så det såg lite roligt ut faktiskt.
”Thank you.” sa jag och log mot honom.
”I thought I recognized you, ladys.” sa han och vände sig till Eleanor och Danielle. ” And specially you Danielle. You've been dancing here as well.” hon nickade vänligt.
”But today we were here to support, Aly. And she was absolutly amazing.” sa Danielle och kramade mig bakifrån.
”Well, thank you ladies.” sa han igen och kameran släppte oss och jag kunde andas ut eller rättare sagt gråta ut. Men vi kom inte långt förrän samma tjej som föste mig till han som intervjuade puttade in oss i ett rum.
”Here we got some information about what's going to happen next. You have moved on to the boot camp that will be hold next week here in the arena. The only thing you have to take with you is water, a happy face and a lot of patience.”
”Okay.”
”You should be here at 7:30am and be in time.” sa hon strängt och kollade på mig. Jag kunde inget annat än att nicka. Allt var bara kaos efter det och jag var så lättad när jag såg dörren som ledde ut till parkeringen. Det öste ner ute och Jenny som såg på mig att jag höll på att bryta ihop utav all uppmärksamhet puttade mig mot dörren. När vi kom ut stannade jag upp och tog ett djupt andetag utav den kyliga luften. Tjejerna gick förbi mig och började gå mot bilen.
”Is it okay if I go home?” dom vände sig tvärt mot mig och lade märke till att jag var minst tio meter bakom dom. De sprang tillbaka under taket igen för att skydda sig mot regnet.
”Are you crazy? It's raining!” utbrast Jenny och jag ryckte på axlarna.
”I know?” sa jag uppenbart.
”She have lost her mind.” suckade hon trött och tog mig under armen och ledde mig mot bilen. ”You can sing in the rain some other time. Right now we're going to celebrate this victory of the day. And we are going to celebrate hard.”
”I'm not in the right place right now for a party.” muttrade jag medan vi hoppade in i bilen.
”How can't you be!?” utbrast Eleanor. ”This is amazing. You were amazing!” hon satte sig i förarsätet och startade bilen.
”Where are we going?” frågade jag efter ett tag.
”Back to my place. We've got some presents for you.” sa hon glatt och kollade på mig i backspegeln.
”Presents?”

+10 Kommentarer till nästa del! ;)

Morgonen kom snabbt och redan klockan sex ringde Eleanors larm.
”Kill me.” stönade Dani som låg i fåtöljen. Vi alla hade somnat i vardagsrummet efter att ha kollat klart på en film. Jag kände ungefär likadant när jag höjde på huvudet och såg att det var mulet utanför.
”Why did we have to set the alarm this early?” mumlade jag men självklart drog en morgonpigg Eleanor upp mig.
”Because we are goig to make you the hottest girl on the planet for today.”
”Dani, shoot me first.” klagade jag och jag såg en hand som skulle föreställa en pistol höjas mot mig men föll slappt ner igen. Jag sparkade lite på Jenny som låg medvetslös på golvet med kudde över huvudet. ”If I have to get up the bet damn you should too.” muttrade jag och blev dragen ut i köket.
”Don't get her coffe, El!” ropade Jenny från där hon låg.
”I wont! I have something much more effective!” sa hon och log ondskefullt mot mig. ”A cold shower.” sa hon enkelt. ”There are towels and everything and take the big bathroom upstairs.” jag stod bara och kollade på henne och orkade inte röra mig ur fläcken. ”So. Now. Chap Chap.” sa hon och knäppte med fingrarna. Jag hasade mig upp för trappan och in i det stora badrummet. Eleanor hade rätt det var rätt skönt att duscha och jag blev snabbt pigg.
När jag kom ut från badrummet i handduk hade Eleanor redan fixat fram några utav hennes kläder som jag skulle ta på mig och jag tvekade lite på att dom skulle passa mig men det var precis. När jag kom ner med handduk i håret till köket igen satt redan allihopa och halvsov över sin frukost.
”Good. I see you're alive again.” log Eleanor och dom andra två hummade. ”Now, it will be no such thing as juice for you. So eat a bowl of cereal and then a sandwich and then your done. We got some snacks with us if you get hungry and you better keep your engery level high.”
”You sound like my mother.” muttrade Dani.
”But it's true!”
Hela detta snacket om vad jag borde och inte borde göra pågick hela morgonen, då dom sminkade och fixade mitt hår, när vi skulle börja göra oss i ordning för att åka hemifrån och till och med i bilen. Vi tog Louis bil till arenan för den var mycket större än Eleanors lilla bil. Han skulle antagligen inte sakna den och vi slapp bli blöta om vi nu skulle få för oss att gå för det började regna halva vägen dit. Jag bet mig ständigt i läppen och fick den där järn smaken av blod i munnen. Ingen brydde sig om att fråga hur jag mådde längre utan dom var redan inne på scenariot att jag skulle gått hela vägen.
Så fort bilen stannade sprang jag ut i regnet som skjuten ur en kanon och sprang in under taket några meter ifrån entrén och satte mig på huk och försökte andas normalt och inte sabba Eleanors sminkning. Jag andades metodiskt genom munnen och försökte tränga bort alla tankar om den närmaste timmen.
”Here.” sa Jenny och räckte över sin telefon och jag skakade på huvudet och återvände att kolla ner i marken. ”It's Zayn.” sa hon och hukade sig ner bredvid mig. ”I don't know what he's doing when he's calming you down. But it works. Talk to him.” hon såg oroligt mot mig och jag kände att tårarna började välla upp i mina ögon och jag kände att jag glömde bort att andas. Jag tog telefonen och tryckte den mot ögat.
”Alison?” hörde jag på andra sidan.
”mmh.” var allt jag fick fram.
”Alison, you'll make this.” Zayns röst var raspig och stressad. ”Okay? You'll make this. If I did without knowing where the first guitar was made then you'll have this in your hand already.” det fick mig att le lite.
”Spain.” sa jag automatiskt och han började skratta.
”Exactly. I believe in you, the lads believe in you, the girls believe in you, your dad believe in you.” han stannade upp och jag jag försökte torka bort en irriterande tår på kinden. ”And I'm absolutly positive when I tell you that your mum believes in you. She will be there by your side today.”
Jag hörde någon prata med honom i bakgrunden. ”I have to go. But take a deep breath, think of me with the huge horse face on. Remember? On Halloween when when you were like five and I've never seen you laugh so hard.”
”I remember.” sa jag och log.
”Think about that and have a smile. Simon is not that bad once you start to know him. And I promise he's going to love you! I'll be thinking about you and don't forget that your mum will be proud of you. I'm already proud of you.”
”Love you, horseface” sa jag och skrattade till och jag hörde att han skrattade också.
”Love you too.” han lade på och jag räckte telefonen till Jenny och jag såg att Danielle och Eleanor stod bakom henne.
”Thanks.” sa jag och log mot Jenny och hon tog emot telefonen.
”See!” utbrast hon och vände sig mot Danielle och Eleanor. ”I have no idea what he is saying but it have always been like that! If I say anything she starts to cry. Always!” det fick mig att börja skratta.
”You are not the best when it comes to making people rise and shine, Jen. But you are great at so many other things.” jag reste mig upp och kramade om Jenny bakifrån. ”Now, we have five minutes before we are late and I want to prepare for another song.”
”Another song? Are you mad?” utbrast Danielle och tog sig för pannan.
”I thought I want to sing Valerie again but I don't think that's a good idea. I remember one of the last songs my mum sang to me before she died.”
”Are you sure that's a good idea?” Jenny såg uppriktigt orolig ut medan jag gick förbi dom och öppnade dörren in.
”Yes. I think it is.” sa jag och vi kom in i den stora salen där det inte var fullt så mycket folk längre. Vi kom fram till disken och jag skrev in vilken sång jag skulle sjunga och vem jag var. Jag fick visa mitt svenska id och hon kollade konstigt på mig. Vi alla försökte ignorera blicken och hon visade med handen vart vi skulle sätta oss för att få vidare information.
”So what song are you going to sing?” frågade Danielle medan hon försökte att få upp korken på sin vattenflaska.
”A new day has come with Celine Dion but my mums version.” sa jag och kände mig peppad nog att ställa mig på den dumma scenen nu. Hon nickade långsamt och försökte ta in det jag just sagt och fick sedan upp korken.

Vi satt där i flera timmar tillsammans efter att informationen hade blivit uppropad. Tydligen så skulle vi bli inropade tjugo åt gången bakom scenen och vi skulle få bakgrundsmusik till det vi sjöng, men vi hade bara en minut på oss att sjunga innan en utav jurry medlemmarna skulle stoppa. Det fanns minst tjugo olika regler som vi var tvungna att hålla oss till och om vi gjorde annat blev vi utslängda direkt. När dom ropade in mig och nitton andra hände tjejerna snällt på och var ovanligt tysta. Jag tror att dom försökte dölja att dom var nervösa men det gick inte speciellt bra eftersom dom var lika spända som vad jag var. Det gjorde inte bättre utav att publiken gjorde sånt oväsen så fort nästa kom ut på scen och jag kände att magen var som en enda stor sten som bara ville trilla ner till golvet vilken sekund som helst.
”Alison James. You're next.” sa kvinnan med headset hårt och kollade vänligt mot mig.

+10 Kommentarer till nästa del! :D

Eleanors och Louis hus var lite mindre än Harrys men fortfarande. DET VAR ETT HUS! Och det var ett helt otroligt litet mysigt hus dom hade också! Hallen var stor och vit och ledde in till flera olika rum.
”You guys go a head. I'm just going to make some phone calls” sa jag när vi precis kommit innanför dörren.
”Zayn?” frågade Jenny och höjde på ögonbrynen och blev smått rosa i huvudet. Jag kollade konstigt på henne och drog ihop ögonbrynen. När hon inte gav sig kollade jag bort och började gå mot dörren igen.
”One of them.” sa jag och öppnade dörren igen för att gå ut och sätta mig där ute. Jag började med pappa och sa att jag skulle sova hos Eleanor inatt och att jag kommit vidare till nästa del. Han var så lycklig så han började gråta. Stackaren! Det var desto roligare att slå in Zayns nummer men inte alls lika mycket glädje som jag hoppats på i andra änden utav luren.
”Al, do you know what time it is here?” väste han irriterat.
”No but I'm pretty sure you are going to tell me.” sa jag ironiskt.
”It's five in the morning. Do you think I'm being funny.” jag hörde någon väsa åt honom i bakgrunden. ”Shut up, Harry or I'm going to kill you myself.” jag vet mig lite i läppen för att inte börja skratta.
”Could you at least be quiet for five seconds, stupid.”
”Aly.” sa han varnande och jag hörde ännu ett mummel i bakgrunden. ”Didn't I tell you to shut up!?” utbrast Zayn.
”Anyway, I'm going to tell you and the if your now listening, I don't freaking care.” suckade jag trött. ”I got through to the next round and going to be infront of the judges tomorrow!”
”Oh, Aly. It's great! Congrats! I knew you would make it. Don't celebrate too hard though. 'Cause tomorrow will be a big day.”
”No, not too much. Just so Jennys feet get numbed so she could at least use them again.”
”Jenny...” började Zayn.
”What is it with you two!?” utbrast jag.
”Nothing! But how is she?”
”Good. Why wouldn't she be?”
”Nothing.” sa han igen.
”Why are you acting so weird?”
”It's nothing!”
”Fine! Then don't tell me!” utbrast jag och försökte komma på det bästa sättet att ge igen på honom för att han beter sig så konstigt. ”Can I talk to Harry?”
”Why?”
”Because I want to talk to him!” jag hörde en suck och någon röst som pratade och sen hörde jag en trött hes röst. ”Hi Harry.”
”You know it's night here right?”
”Oh, well. I'll make it quick. When are you guys coming back?”
”I think this weekend. Why?” sa han och gäspade.
”I was wondering if you would like to do something? I think it's going to be good weather so why not going on an adventure or something?”
”Like a date?” frågade han förvånat och jag skek YES! Inom mig själv. Det var precis de jag hade behövt få honom att säga för att det skulle börja ryka ur Zayns öron och jag hörde hans ilska i bakgrunden.
”Yes, like a date.” sa jag och log ondskefullt för mig själv men blev genast nervös när jag precis sagt orden.
”Good, I see you this weekend then.” sa Harry och hade nu en road röst. ”I think we just gave Zayn a whole bunch of nightmares now. Good job.”
”Thanks.” sa jag snabbt utan att tänka mig för. Han visste! Han skrattade roat åt att han hade avslöjat mig. ”Sleep tight.” sa jag och lade sedan på. När jag kom in igen satt tjejerna och snackade i soffan.
”So how did it go?” frågade Dani som makade på sig i soffan så jag kunde hoppa ner bredvid henne.
”I made Zayn really pissed off, dad started to cry and I think I'm going out with Harry this weekend.”
”Woah! You accomplished all that in twenty minutes!?” Eleanor var imponerad och det syntes.
”Yep.” sa jag och tog en näve popcorn. ”But I have one question though...” sa jag och vände mig mot Jenny. ”What the hell happened between you and Zayn?” frågade jag utan att ens tänka på saken.
”What did he tell you?” frågade hon tveksamt och drog sig lite nervöst i håret.
”He told me that you were back together...” ljög jag och gick på ren magkänsla för att se vad hon skulle säga. Hennes ögon blev stora som bowling klot.
”He told you!?”
”AHAAAAA!” skrek jag. ”So I was right! He didn't tell me anything. But you just answerd all the questions I needed.” sa jag enkelt och lite smått kaxigt och jag kände mig lite smått oövervinnerlig en stund för att jag bara hade gått på magkänsla och träffat mitt i prick.
”Is it true?” sa Eleanor och tog ett utav glasen fram för henne. Vi alla tre kollade på henne där hon rörde sig obekvämt i soffan.
”Maybe...” sa hon med låg röst. ”We have talked about it and we have been hanging out after that weekend.” hon satte sig tillrätta. ”So yeah, I guess.”
”Ew,” var allt jag fick ur mig och alla kollade konstigt på mig. ”It's like a brother and a sister was hooking up to me. I don't think you guys understand but for me... Ew.” jag höll upp mina händer i försvar.
”Then you have to get used to it.” sa Jenny enkelt och ryckte på axlarna.

+10 Kommentarer till nästa del! ;)

När vi fram till inskrivningen var klocka fyra på eftermiddagen och vi hade stått upp i över tolv timmar. Jag ångrade en millisekund att jag inte utnyttjade Zayns status och fick smyga in bakvägen eller något men slog mentalt till mig själv och undrade hur dumt man får tänka.
”Finally...” väste Dani och hasade sig fram till en stol när vi kommit in i den stora salen med fullt av folk. Varken jag eller Eleanor hade speciellt ont i fötterna eftersom vi stod ständigt upp på Hollister så vi bara log mot varandra och tänkte antagligen samma sak. Att det äntligen lönade sig att vara trött i benen när man kom hem från ett arbetspass. Jenny puttade undan en vresig unge från en stol och mamman gav henne världens argaste blick.
”So... When is it your turn?” sa hon och sjönk ihop på stolen.
”When they are calling my number... Obviously.” sa jag och tog en klunk utav min vattenflaska. Det var nästan varmare här inne än vad det hade varit ute i kön. Hela processen gick till såhär att dom skulle gallra oss rätt rejält idag och antagligen skulle det vara ren tur om man kom vidare idag. I morgon där emot så var det bara några hundra kvar utav oss och då skulle vi stå inför den riktiga jurryn och publik. Jag kände ångesten växa inom mig men ständigt trängde jag undan den och la den åt sidan i ett hörn för att ta itu med den när jag var ensam.
”It's going to be allright.” sa Eleanor som såg att jag kämpade med något. ”You want me to call Zayn?”
”No, don't call him...” sa jag och försökte andas lugnt.
”Are you sure?” frågade Dani oroligt och jag bara sakade på huvudet. Jag kollade upp och såg att Edona hoppade rundor längre fram och hon fick syn på mig.
”I got through!” Mimade hon och jag log.
”Congrats,” mimade jag tillbaka och hon log mot mig. Hon trängde sig fram bland allt folk och kom fram till mig. ”Congrats.” sa jag igen.
”Oh, thank you. When are you going in?”
”Soon, probably.” sa jag.
”Nervous, huh? Don't worry. They are not that scary.” jag såg på henna att hon ljög men jag log bara tillbaka dock räckte inte leendet ända upp. ”Don't worry. If I got through then you will go to the finals.” sa hon och kramade om mig. ”I have gotta go. But I'll see you around. Nice to meet you again, Jenny after you broke my cousins heart.” hon gav Jenny en kylig blick och jag såg att Dani försökte hålla inne ett skratt.
”Bye.” sa jag.
”Little bitch,” muttrade Jenny.
”Stop, she's nice.” försvarade jag Edona och kollade varnande på Jenny. Jag satte mig ner på golvet och försökte fokusera och samla tankarna igen.
”If you hear your number then come over to the entrance.” hördes det i högtalarna och jag hörde att mitt nummer blev uppkallat.
”Good luck.” sa alla i mun på varandra och kramade om mig i tur och ordning och jag tog mig igenom folkmassan och fram till entrén. Vi gick längs en lång korridor och i slutet av den stod tio stolar längs väggen och vi satte oss i tur och ordning och dom ropade in var och en utav oss. Jag gick ständigt igenom låten i huvudet för att jag fortfarande skulle komma ihåg den första meningen. Den väntan kändes som tusen år innan det väl var min tur och när jag kom in i rummet var det nästan som ett vanligt kontor bara utan alla bokhyllor och väggarna var kala. Det fanns ett liknande skrivbord längst in och där satt tre stycken bakom. En man som såg ut att vara i fyrtioårs åldern och två kvinnor så såg ut att vara i trettioårs åldern. Den ena var platina blond och hade glasögon medan den andra hade orange hår och hade det uppsatt i en fläta.
”Welcome,” började den orangehåriga och avbröt sig hastigast och kollade ner i papperna. ”... Miss James.”
”Thank you.” sa jag nervöst.
”Are you having a good time so far?” frågade mannen.
”Yes, a bit nervous though, but I'll get through it.” sa jag och log nervöst mot dom.
”Okay, so what are you going to sing for us today?”
”Ehum... Valerie with Amy Winehouse.” dom höjde gillande på ögonbrynen.
”Start whenever you feel ready.” sa den blonda och rättade till sina glasögon. Jag började sjunga och var tacksam över att jag kom ihåg första raden. Mina ögon sänktes ner till deras papper för att slippa ögon kontakt och jag slöt ögonen för att få in rätt känsla i rösten.
”Thank you.” avbröt den manliga efter cirka fyrtiosekunder och jag stannade tvärt. ”If you give us a second.” Jag nickade och kände mig smått pinsam där jag stod och kollade på när vuxet folk viskade som man gjorde i grundskolan. Det var en rätt så enad skara trots allt och jag försökte hålla mig lugn genom att knipa mig själv i armen att jag inte skulle springa omkring som en yr höna och skrika. I CAN'T TAKE THIS!
”Okay, Miss,” den orangehåriga kollade ännu en gång ner i papperna efter mitt namn. ”James. We really like your unique voice. You really bring something to the table. You're through.” jag stod och kollade på dom som en galning och fattade inte riktigt vad hon sa. ”You are through.” sa hon igen lite tydligare och det var då jag förstått vad hon precis sagt. Jag gömde min mun bakom min hand och kände att jag nu gapade som en sjuk människa.
”Oh, my god. Thank you so much.” andades jag bakom handen.
”You'll do best to be here nine a'clock in the morning tomorrow to go through everything. And be in time.” sa mannen och jag ville bara springa ut där ifrån nu så dom inte skulle ändra sig.
”Okay, thank you!” ropade jag efter mig när jag slängde mig ut och började springa medan jag kände att mina ögon började tåra sig och en tår efter en annan föll ner för min kind. Jag klev över alla i vänt salen för att komma fram till tjejerna som såg olyckliga ut där dom stod och såg på mig när jag grät floder och försökte komma över ett par barn som vägrade flytta på sig. När jag väl kom fram till dom slängde jag mig in i Danis famn och jag kände hennes armar runt om mig.
”Oh, stop crying. It couldn't have been that bad.” sa Eleanor olyckligt.
”You'll be alright.” sa Dani intill mitt öra.
”You'll do better next time. We could always come back next year.” sa Jenny. ”Though this time I'll take a chair with me.”
”Wh-h-at are you t-talking about?” hulkade jag.
”You didn't get through?” tvekade Jenny och slängde med sitt hår.
”I g-got throuuuuugh...” fortsatte jag och jag kände Danis famn stelna till lite.
”So you mean that this is happy tears?” hörde jag hennes röst och jag nickade. Tjejerna började tjuta precis som om dom precis hade vunnit en miljon kronor. Dom hoppade upp och ner och Dani släppte mig och ruskade om mig.
”I thought we would have to kill Zayn now!” utbrast hon. ”Give us a hint next time!” det fick mig att skratta och jag snörvlade lite och torkade mig under ögonen för att se normal ut.
”NOW! My ladies! Time for a girls night.” sa Jenny stolt.
”But we have to get back here at nine.” konstaterade jag.
”Okay, but let's sleep at your place. Then we are closer.” fortsatte hon och jag bet mig i läppen för att få lite tid att tänka.
”That's not such a good idea.” sa jag tveksamt och försökte komma på en bortförklaring.
”You can't posibly have any boxes left.” sa Jenny irriterat.
”No, but dad will sleep because of his night work.” stammade jag fram utan att tänka efter och Jenny nickade och kollade mystiskt på mig.
”Okay, then my and Louis place!” sa Eleanor glatt. ”He's not home so we got the whole place to our selfes.”

+8 Kommentarer till nästa! ;)

”Soooooo.... How was the date.....?” Eleanor stod och hoppade upp och ner i kön. Vi hade stått där sedan tre i natt och jag lovar att jag aldrig har fått så lite sömn någonsin i hela mitt liv. Veckan i övrigt hade gått snabbt och helt plötsligt var Zayn och Harry borta för att åka till något land långt borta antar jag. Harry hade smsat ett antal gånger och tackade för senaste och ville träffa mig igen men eftersom jag hade så mycket annat att stå i så fick det helt enkelt bli att man hade ständigt annat att tänka på. Trots att jag hade svårt att erkänna för alla att jag faktiskt gillade Harry. Gud vad detta blev komplicerat helt plötsligt!
”It was good.” sa jag och gnuggade mig trött i ögonen. ”Are you sure we just can't skip this?”
”Not a chance, Al!” utbrast Dani. Tjejerna hade blivit igenkända för länge sedan men det blev några autografer här och var men det var ingen större hysteri än om killarna skulle varit här omringade utav tusentals männiksor. ”You are doing this. And besides, Zayn will kill us if we let you go now. Though I'm so longing for a bed right now.” sa hon och kliade sig i sitt lockiga hår.
”I'm glad that the sun came up at least.” sa Eleanor och vi nickade instämmande. Jenny skulle komma senare men sa att hon hade saker att göra innan hon skulle ställa sig i en lång kö. ”So back to your date. What were you doing?”
”Don't everyone knows this already. I mean Harry tells Louis, who tells you,” jag pekade på Eleanor. ”Who tells you,” fortsatte jag och pekade på Dani. ”Who tells Liam and on and on.”
”Well yes but there's always to sides on each story and we want the dirty secrets from yours.” sa Eleanor som inte var känd för att hålla igen på vad hon tyckte. Dani nickade instämmande.
”So you could tell Louis and Liam who...”
”Don't start that again. When you talk to us about this kind of stuff it's a law for girls to keep those things to our selfes. When it comes from the lads it's not a rule.”
”Law?” frågade jag och höjde ögonbrynen.
”It's all in the girble!” utbrast Dani som om de vore uppenbart. Jag började skratta när jag fattat att dom hade satt ihop ordet ”Girl” med ”Bible”.
”Okay, okay,” sa jag till slut. ”It was really fun and I'm going to give him a chance actually.”
”Hellooo!?” utbrast Eleanor. ”The detales!?”
”Oh, he picked me up from school, we took a coffee and ate a snack and I changed from my school uniform which he thought was hot and then he rented a movie theatre so we could watch a movie that he picked.”
”Let me guess...” avbröt Eleanor och tog på sig sina solglasögon. ”Love actually?”
”Correct. And he did that lame jawn and put his arm around me.” sa jag och Dani suckade trött när hon hörde de. ”And I kind of put my head on his shoulder and when the movie was over he let me chose what to do and I thought that we could take a trip to London eye but there were a total chaos of fans outside so we had a picknick inside the theatre instead.”
”And after that you kissed him on the cheek in the car and then almost flew out?” avslutade en röst bakom mig.
”Oh hi Jenny, you found us?”
”Yes, It wasn't that hard.”
”Why did you fly out of the car that fast?” frågade Eleanor besviket.
”Because I'm still not sure what to do in this situation! I'm a newbie on all of this.”
”Aly, Aly, Aly. You've got a lot to learn.” suckade Jenny trött och tog av sig sin tjocktröja och jag kände själv att det började bli alldeles för varmt i denna trängseln och sedan uppe på det solen. Jag kände att kön rörde sig lite framåt och antog att de började släppa in en liten del utav allt folk ni.
”You should have stayed. You're like perfect for each other.” klagade Eleanor som såg lite irriterad ut och jag himlade med ögonen och vände mig mot Jenny.
”Do you got anything to eat? We haven't eaten breakfast yet.” klockan var lite efter åtta och jag var vrålhungrig.
”Of course, stupid. I went by starbucks before I got here.” sa hon och räckte fram en ställning med fyra koppar som jag inte lagt märke till förrän nu och började gräva i väskan och tog fram en påse med varsin fralla.
”You're the master.” sa Dani och började gräva i påsen efter en macka. Jag tog en kopp som jag antog var kaffe i.
”And what do you think you are doing?” började Jenny.
”I'm going to drink this so I could wake up at least.”
”No you're not!” sa hon bryskt och drog ifrån mig koppen och ersatte den med en annan.
”Hey!” klagade jag.
”You are not destroying your voice with coffee. I've googled all morning on what you should and shoudn't do. So that's green tea to warm up your lovly throath and then I think you should stop talking too much so they could rest and ten minutes before you go on you have to warm up.”
”You are kidding me right?” frågade jag irriterat men hon skakade allvarligt på huvudet. Ledet rörde sig ytterligare och jag tog en klunk utav mitt mirakel te.
”Are you going to meet again?” frågade Dani nyfiket.
”Yes, of course we are going to when I'm hanging out with Zayn.” jag fattade vad hon menade och hon gav mig den där spela-inte-dum blicken. ”I don't know. I want to. Though I'm still pretty nervous about all of this.” När jag sa Zayn såg jag en tjejen längre fram reagera och kollade sig omkring. Fans, tänkte jag. Herre Gud dom är över allt.
”Does Zayn know that I kissed Harry on the cheek?” frågade jag Jenny för ett svar och kollade på när ännu en gång vände tjejen på sig.
”Nope. We all have kept quiet about that.” mumlade Jenny med munnen full med macka. Jag kunde inte sätta fingret på vart jag sett tjejen framför oss innan. Mitt inre försökte förtvivlat komma ihåg vad jag hade sett den korta tjejen innan med ljusbrunt hår. Hon hade på sig ett par mörka jeans och en rosa kappa på sig och ett par ballerina skor. Det förvånade mig att inte hon svettades i den där kappan men antog att det fortfarande kanske var lite kyligt trots allt.
”Alison James. It's rude to glare at people like that.” sa Jenny och smällde till mig i bakhuvudet.
”I think I know her.” sa jag och pekade på tjejen. Jenny kollade åt det hållet jag pekade. Jag såg på henne att hon också försökte få henne på plats.
”I recognize her from somewhere.” mumlade hon. Jag fick ett namn upp i huvudet och jag gjorde en gest som visade att jag skulle komma tillbaka om en sekund.
”Excuse me, sorry, excuse me again...” mumlade jag när jag trängde mig förbi allt folk. ”Edona?” sa jag tillsist när jag var framme vid tjejen som var minst tio centimeter kortare än mig. Hon vände sig om och självklart hade jag rätt. Visst var det hon! "Edona Malik?" Vi firade jul tillsammans med familjen Malik året innan jag flyttade och hon var där.
”Yes?” frågade hon och kollade oförstående på mig.
”I don't think you recognize me but I'm friend with your cousin... I'm Alison.”
”Wait, theeee Alison???” sa hon och vände sin uppmärksamhet helt till mig nu.
”I don't know, but I'm really close with your cousin.”
”Oh, my god! Thank GOD that you're back!” utbrast hon och kramade mig.
”Okay,” tvekade jag och kramade henne tillbaka.
”You have no idea how many years I've heard about you when we all came together. Aly here, Aly there, Aly this, Aly that. He tried to find you a couple of years ago but the tracks ended in London with your aunt. For a second I thought he became nuts for sure!” om jag mindes rätt var hon yngre än mig men hon hade det där intrycket som fick henne att låta som en trött morsa när hon pratade. Det fick mig att le lite.
”So are you here alone?” frågade jag och kollade runt om oss.
”No, I'm here with some friends. Are you auditioning? Because I know that you are great at music, according to my annoying cousin.”
”Yes, are you?” hon nickade så att hennes korta hår rufsades till. ”Well, good luck then. And we have to talk some time soon.” hon gav mig sitt telefon nummer och jag gick tillbaka till Jenny, Danielle och Eleanor som såg väldigt fundersamma över vem tjejen var. När jag kom fram så kollade dom nyfiket på mig.
”It's Zayns cousin.” sa jag enkelt och ryckte på axlarna.

+8 Kommentarer till nästa! :)

”What are we doing here?” frågade jag när jag såg baksidan utav den biografen som jag ständigt gick på med pappa om det fanns något bra som gick. Jag brydde mig inte speciellt att vi va på baksidan men det var hela mystiken som har hållit sig under bilresan hit.
”It's ours for the afternoon.” sa han glatt. Jag kollade oförstående på honom och kollade på jättebyggnaden. ”I rent it.” fortsatte han och klev ur bilen.
”You rented a movie theater!?” nästan skrek jag när jag klev ur bilen och fått mina ben att röra på sig. ”Are you crazy?!”
”No I only rented the salon we are going to watch the movie in.” sa han som om de var uppenbart och förste mig in genom bak dörren.
”A salon!?” fortsatte jag. ”This is insane, Harry. Why don't you just tell me that we are going to the movies and we could go as normal people!?”
”Because then I would get recognized.”
”Stop throwing your money around you.” muttrade jag medan vi hälsade på en kille som visade oss in i en bio salong.
”Let me do this my way.” suckade han och tog min hand och ledde mig till de stolarna i mitten som redan hade varsin fylld dricka och en stor popcornskål i mitten.
”No, I'm not. It makes me uncomfortable. I wouldn't have afford to any of this.” fortsatte jag irriterat. ”It's too much.” jag satte mig ner på en utav stolarna
”I want to do this right. To show you that I would do anything for the one I really like. Why don't you accept it for what it is?” sa han när han satt sig ner bredvid mig. Jag hade ingenting kvar att säga utan jag suckade och log lite mot honom.
”It's just a bit much for me.” sa jag enkelt och han log mot mig när han såg att jag var färdig att diskutera saken. ”So what are we watching?” frågade jag.
”What do you want to watch?” kontrade han och jag försökte svälja det som precis skulle komma ut ur min mun.
”Ehum... Something with comedy. I need to laugh.”
”Hmm... Eh... Okay, I think I know the one. I'll be right back.” sa han och höll upp fingret och sprang ut genom gången och sedan ut genom dörren. Jag satt och tog lite popcorn medan jag väntade och det dröjde inte länge förrän han kom tillbaka med största flinet på läpparna.
”This is one of my favourite movies ever.” När filmen Love Actually satte igång kollade jag på honom.
”Isn't that a sort of christmas movie?” frågade jag och han kollade på mig med road blick.
”It doesn't look like summer in here to me.” jag log åt hans svar och vi återgick i att kolla på introt till filmen. Jag hade sett denna innan och hade tyckt den var rätt rolig i vissa stunder. Dock tror jag Harry knappt kollade på filmen i vissa stunder. För varje gång jag kollade mot honom satt han med den där gröna intensiva blicken.
”You are doing it again.” mumlade jag och han log och vände blicken mot filmen igen men så fort jag kollade mot skärmen kände jag blicken igen. Jag kunde inte riktigt heller koncentrera mig på filmen. Eftersom detta innebar bara att jag var tvungen att ge honom en chans eller inte. Skulle jag göra det? Jag har inte öppnat mig för någon på tio år och helt plötsligt ska jag släppa in denna, näst intill främlingen i mitt liv och berätta allt för honom? Som lägenheten till exempel? Skulle jag verkligen göra det? Alla dessa frågor cirkulerade i mitt huvud under tiden jag kollade på filmen som gick in genom örat och ut genom det andra. Jag försökte stänga ute min inre röst som ville att jag skulle svara på dom frågorna nu. När Harry gjorde den där gamla vanliga låtsas-jäspa-och-lägger-sedan-armen-runt-mina-axlar” försvann alla tankar och det enda jag kunde tänka på va hans arm och tyngden av den. Jag visste inte heller riktigt hur jag skulle reagera men det kom naturligt till mig att jag lutade mitt huvud mot hans axel. Hans parfym doftade helt otroligt och gjorde mig lite yr när jag andades in den. Jag bet mig lite i läppen för att hålla mig till nuet och tänka på varför vi ens var här. Han var en player, Alison. En player som definitivt kommer dumpa mig efter han har tröttnat. Men han är snäll, han skämmer bokstavligt talat bort mig. Nej! ALISON ALEKSANDRA JAMES! Han köper din kärlek.
Då plötsligt ljusnade salen och filmen var över. Jag sträckte lite på mig och gäspade.
”Tired?” frågade han roat och jag kollade på honom medan han rufsade till sitt hår.
”A little.” sa jag och log mot honom. ”Can I deside what we are going to do now?” Han blev förvånad över det jag precis sagt men kunde inte dölja ett leende och jag kunde inte låta bli att le tillbaka när jag såg de där smilgroparna bildas.
”Okay, so what do you want to do?” frågade han.
”I haven't been touring London before so I'd like to see the london eye.” sa jag och log.
”Then we have to.” sa han och log mot mig. När vi var på väg ut genom dörren till salongen höll vi på att krocka med en säkerhetsvakt. ”Oh, sorry, sir.” sa Harry och tog tag i min hand för att gå förbi.
”Mr. Styles. I don't think you should go out there. We have had some safety issues while you have been watching a movie. Some fans figured out that you were here and bought tickets for a movie just so they could visit you.”
”What are you trying to tell me?” frågade Harry och höjde på ögonbrynen.
”That this whole place is surrounded by fans.” svarade säkerhetsvakten kort.
”Maybe another time then.” mumlade jag till Harry som såg ledsen ut över att inte kunna uppfylla min idé. Jag bet mig i läppen ett tag och funderade. ”Maybe we could order some food and eat in the salon and just talk? Like a picknick. While we're waiting this crazyness to pass.” sa jag och log åt min geniala idé. Harry drog upp sina byxor lite och log mot mig.
”Could you pick something up for us?” frågade Harry säkerhetsvakten.
”I could send somebody, yes.”

Vi satt resten utav kvällen på salongs golvet och hade hur mysigt som helst och jag tror jag aldrig har skrattat så mycket. Vi fick beskedet från en utav vakterna att det var säkert att ta sig ut där ifrån och då var det alldeles för sent för att gå någon annanstans än hem. Han körde upp till trottoaren där jag hade bett honom att köra förra gången.
”I had a great time.” Sa jag och log mot honom.
”I did too.” sa han och log tillbaka men fick sedan en rynka mellan ögonen och såg att något oroade honom. ”We are going away tomorrow so I guess I have to say good luck and I hope I'll see you when we are coming back.”
”Thanks.” sa jag och retades lite med honom och lät honom vara lite orolig för jag visste vad han väntade. Jag öppnade dörren till bilen och kände den kvava city luften komma in i bilen. ”Oh, right.” började jag och log. ”You are a pretty nice guy after all.” hans ansikte släppte det oroliga uttrycket. Jag log ett snett leende mot honom och han log tillbaka. ”Goodnight, Harry.” sa jag och lutade mig mot honom och pussade honom lätt på kinden.

+8 Kommentarer till nästa :)

På tisdag morgonen gick allt fel! Min väckarklocka ringde inte och därför missade jag frukosten och klädde fortfarande på mig min skoluniform när jag haltade mig fram till tunnelbanan. Mitt hår fick sitta i en lätt hästsvans och jag han sätta på minimalt smink innan jag sprang utanför dörren. Mitt tåg hade redan avgått och nästa gick en kvart senare. Helt klart min sämsta morgon någonsin. När jag kom till min lektion hade jag med mig helt fel böcker och det gjorde inte saken bättre med att varenda person i hela klassrummet kommenterade av att jag var seg och inte ens borde fått komma in mitt i lektionen. Hela skolan osade utav svett och dåliga böcker utav värmen som låg på utanför och ventilationen var inte den bästa. Man kunde koka ägg på mitt humör när skolan ringde ut och jag såg den silvriga Audin längre ner på gatan som helst inte hade velat se så här nära inpå skolan. Harry hade redan erbjudit sig att köra och hämta mig på skolan och jag hade protesterat. Självklart lyssna han inte denna gången heller.
”I told you not to.” muttrade jag surt när jag kom in i bilen.
”You gave me this afternoon. I don't want any time go to waste.” sa han glatt och jag blev irriterad bara att se honom glad. Jag bet ihop mina käkar så jag inte skulle säga något dumt. ”Someone is in a mood.” sa han och började köra ner för gatan.
”I had the worst day of my life.” sa jag och lutade mig bakåt och kollade ut genom fönstret för att lugna ner mig.
”Then I'm going to make it better...” började han och kollade sedan på mig och synade mig från topp till tå ovanför solglasögonen. ”You look really hot in that uniform...” fortsatte han och log medan jag gav honom en arg blick för jag visste inte riktigt om han menade snygg eller om jag faktiskt såg varm ut. ”BUT I hope you got some clothes to change with?” Jag reste väskan som svar. Det var riktigt tur jag hade slängt ner ombyte igår innan jag gick och lade mig så jag inte glömt det i morse. Jag kollade på honom ett tag medan han fokuserade på vägen. Han hade på sig ett par byxor som såg ut som badbrallor och sedan bara en vanlig svart t-shirt upp till. Solglasögonen var de samma som han hade under helgen och även dom jag hade lånat.
”So where are we going first?” frågade jag och försökte le lite mot honom.
”Well, you need to change and I kind of figure that you are hungry because school food is like eating grass. So what about taking something to eat?” Just då började min mage kurra och jag drog åt mig min kavaj som jag hade på mig och drog den om mig för att dämpa ljudet men Harry hade redan hört och log. ”I think we have a winner.”

När vi hade kommit fram till ett kaffee som var lite i den avlägsna delen av London.
”This is my personal favorite.” förklarade han när han öppnade dörren in till ett utav dom mysigaste ställena jag varit på någonsin. Han höll upp dörren för mig och vi gick fram till disken för att beställa.
”I'll take one of those wraps and a coup of coffee, please.” sa jag till tjejen som hade ögonen på Harry. Jag började leta i väskan efter plånboken när han la en hand på min axel.
”I'll take care of that.”
”You don't have to.” sa jag envist och blängde på honom.
”You gave me today, then let me do this right!” protesterade han och jag höjde upp armarna för att visa att jag hade gett mig. ”And I'll only take a cup of tea please.”
”You're not going to eat?” frågade jag förvånat.
”I took a bite on my way out.” förklarade han. ”Now go and change and I find a place to sit.” inte för att det var så många platser att välja på utan det fanns fem bord utplacerade och fyra bås och mer än hälften utav dom var upptagna med folk som inte riktigt brydde sig. Jag tog mig in på den lilla toaletten och började genast byta om till ett par shorts och en grå tröja med ett tryck där det stod: Do you dare to make a fashionstatement? med vita bokstäver. Jag hade köpt den i Sverige innan vi flyttade och drog på mig mina låga Converse och gjorde om tofsen till en bulle på huvudet för att slippa det klibbiga bak i nacken. När jag var redo så var jag inte alls den där skoltjejen som jag var för tio minuter sedan. Jag gick ut från toaletten med väskan i handen och hittade Harry i ett utav båsen med sin telefon uppe. Fikat stod serverad på bordet. När jag gled in i soffan mitt emot kollade han förvånat upp och jag log mot honom.
”Feeling better?” frågade han och log. Han stoppade ner sin mobil i fickan.
”A little. But now I'm a bit scared that I didn't think this through.” sa jag tveksamt. ”What do you have planed for us this afternoon?”
”Well. I wanted to make the best of it and prove to you that I'm a good guy so I've some secret cards to play.” jag nickade medan jag högg in på min wrapp som såg så inbjudande ut.
”Gee! This was seriously the highlight of this day.” stönade jag lättat och han skrattade åt min reaktion. ”Do you have to get undercover today?” frågade jag medan jag fortsatte mumsa i mig wrappen.
”I don't think so.” sa han och kollade på hon som stod bakom disken kom nu fram till oss.
”Would you mind taking a picture with me?” frågade hon osäkert och Harry kollade oroligt mot mig för att se om det var något som gav honom minus. Det enda minuset han skulle få för det var om han inte gjorde det för hon frågade så snällt.
”I can take the picture if you'd like.” erbjöd jag mig och torkade av mina händer på servetten. Tjejen tackade lätt och poserade med Harry medan jag fotade. Hon skuttade lätt iväg igen efter åt och Harry skakade rätt sitt hår och log skyldigt mot mig.
”Sorry about that.”
”No, it's okay I guess. A bit weird though.” sa jag och tog en klunk kaffe. ”And this was needed.” det fick honom att skratta och jag log tillbaka för hans mörka skratt lät så roligt.
”I dare to make a fashionstatement.” sa han sedan och nickade ner på min tröja.
”And what would that be?” frågade jag medan jag fortsatte sörpla i mitt kaffe.
”That I like that shirt.” sa han och log mot mig.
”You don't have to do this you know?” sa jag trött och rättade till en envis slinga som inte hade velat stanna i bullen jag gjort. Tillsist blev jag så trött på den så jag släppte ut håret och kände mig ett tag som ett levande fågelbo. Jag rufsade till håret och försökte få det rätt medan jag väntade på svar.
”No, but I want to.” sa han och jag stannade upp i all hast att få rätt på håret. Han sträckte fram sin hand och rättade till en slinga av hår som hamnat fel och strök det bakom mitt öra och höll sedan kvar handen på min kind. ”I really really want to.” mumlade han och kollade mig in i ögonen. Självklart var det jag som bröt först och kollade generat ner i mitt knä.
”Why are you doing that?” frågade han oförstående. Jag tänkte efter ett tag innan jag svarade.
”Because I'm afraid of getting hurt.”

+8 Kommentarer till nästa! ;D

”Zayn! I promise you that nothing happened!” Harry said with a tired voice. ”You could call Aly and she would confirm.”
”I wouldn't do that because she would lie and tell me no.” I muttered. We were in vocal rehearsal and just took a break when Niall accidentally told me about Alys little adventure at Harrys yesterday.
“She wouldn't lie if she told you no. Because nothing happened! She totally blew me off!” I watched Harry closely and I saw that he had a hard time admitting it to himself that Aly didn't want him.
“Okay, I believe you. But I told you to stay away from her. Right?” I turned to Niall for support and he was laying down in the couch and ate a sandwich. He only nodded.
“Yes, but you wouldn't be to hard on me.” Harry muttered. “You are just as bad as me. Do I have to remind you of Jenny?”
“No you don't and I have taken care of my actions as fast as I came home yesterday.” I said stiffly.
“What happened?” Louis turned his attention from his phone to me now.
“Well, it's all good between Perrie and I. We have talked and are officially over. She wouldn't forgive me for my actions but she's not angry.”
“Cool girl.” Liam said quietly and I watched him sink down in the couch and closed his eyes. I sat on the floor and tried to focus about what the main thing about this discussion was.
“I promised Aly I would take it easy on you so you are getting away with it this time. But I promise you that if you are doing anything to hurt her or make her go away in any kind. I will kill you.” I simply said.
“Of course. But now that we are talking about this.” Harry flipped his hair and I made a dark gaze towards him.
“What?” I said angrily.
“Well, I have to prove that I'm a good lad to Al. And she gave me a chance...” I sat quietly and was waiting for him to go continue. “She told me to meet her up tomorrow afternoon.” I wish I had some kind of weapon to throw at him right now. “I don't know what we are going to do.”
“Okay, and Aly would tell me the exact same story if I called her?”
“Yes.” I watched him closely while I dialed Alys number and put the phone against my ear.
“Zayn. I was wondering when I was going to hear from you.” I heard on her voice that she was really tired.
“Okay, so tell me all about it.” I grabbed a pillow that Liam threw at me before and lied down on the floor.
“Well, there's nothing much to tell you, actually.” I heard that she was struggling.
“Are you at work?”
“Yep, but wait a second. I have to get some where calm. It have been a really weird day. Some of the girls in my class actually talked to me.”
“That's great.” I felt that I sounded over enthusiastic and the lads was giving me weird looks.
“Not really. They asked me about you guys.”
“You didn't tell them, did you?” I felt the panic grabbed me.
“No, of course not, stupid!”
“Stop calling me that.” I muttered and I heard she sighed.
“Okay, now I'm alone. Well, we didn't kiss if that's what you wondering. I ruined the moment by watching at the clock.” I couldn't control myself and started to laugh. It's only Aly that would worry about the time in that moment. “Stop laughing. I guess everyone is in the room you're in so stop making this the most embarrassing phone conversation in the history.”
“Okay, sorry.” I said and tried to swallow the last laugh and watched on the guys who now was watching me while they tried to talk to each other at the same time.
“Well, that's everything. But we agreed on hanging out tomorrow because he wants me to believe that he's not a bad ass womanizer.”
“You told him that?” I was surprised and tried to keep a laughing attack down.
“Yes.” she sounded really tired now.
“Does you dad know?”
“Yes, he knows who Harry is if that's what you mean. Are you done trying to questioning me, dad?”
“Maybe.” I shrugged when I heard the last word. “Do you like him?” Now the guys couldn't concentrate on their own conversation and didn't even tried to hide their curiosity about the answer. It got very quiet. “Hello?” I said and then I heard her breath.
“I don't know... I like to hang out with him. He makes me laugh and he's really kind to me. I think the answer is maybe.” she said at last.
“Okay.”
“Okay? Is that it? Nothing about making the biggest mistake in my entire life or anything like that?” she was surprised.
“I promised you, remember?”
“Good, but I've gotta go. My break is over.”
“Okay, love you.”
“Love you too.” she said and then hung up. I put my phone down and I felt like a piece of meat in a lion cage when everyone started to ask about what she said and was starting to make fun of Harry at the same time.
“Did she have a hard time denying her feelings for prince charming?” started Louis.
“I don't kiss and tell, boys.” I teased.
“Oh, right. You only kiss.” Niall almost screamed and it was the start of a really long wrestling match.

+8 Kommentarer till nästaaa ;D

”So what do you think about Zayn and Jenny?” frågade han medan han höll på att hälla upp det varma vattnet. Han hade satt igång lite bakgrundsmusik på radion som stod och spelade i vardagsrummet. ”It must be...sort of weird for you.” han satte sig ner vid bordet och jag kollade ut genom det stora fönstret för att tänka ett tag.
”Weird is not enough. It's... I have no idea what to call it actually.” sa jag medan jag tog och rörde om lite i koppen. ”It's... Not what I expected. I mean, they have been together before but not while the other was in a good relationship.” jag slöt mina händer runt te koppen och kollade på honom och såg att han redan kollade på mig. Han hade den där blicken som gjorde mig illa till mods. ”Why are you always doing that with your eyes?” frågade jag generat och kollade ner.
”What?” frågade han så oskyldigt han kunde.
”You're doing that look that probably make every girl in the whole wide world throw them selfes at you.” konstaterade jag och det fick honom att skratta.
”I do not!” utbrast han efter tag.
”Yes you do...” muttrade jag och han började sippa lätt på sin kopp. Han satte ner koppen igen och gav mig exakt samma blick igen. ”Stop.” sa jag och tog mina händer för ögonen och det fick honom att skratta ännu mer.
”Okay, so am I that horrible?” frågade han sedan efter han lugnat sig.
”I don't know yet and that's why it would be horrible if I would be one of those girls.” muttrade jag och sänkte sakta händerna.
”Zayn's got to you, huh?”
”Don't get Zayn in to this. I know he's a bit overprotective but I think he's just scared to lose me again.”
”I think we all are. We all got really freaked out when you went out that door the other day. It felt like you dissapeared.”
”I did.”
”Well, I didn't like it.” jag blev så förvånad över att han var så ärlig.
”You. Didn't?” frågade jag lite obekvämt och vred på mig i trästolen. Det blev tyst ett tag och man kunde höra radion byta låt.
”Ehum... No.” jag kollade upp på honom och jag log lite snett och drog över mitt hår på ena sidan så det låg på axeln. Jag drog luggen bakom örat och tog en klunk utav teet. ”Do you've any siblings?” frågade han och jag blev förvånad över frågan.
”Does Zayn count?” frågade jag hoppfullt och han skakade på huvudet. ”Then no.” sa jag. ”You?”
”An older sister, Gemma.” jag nickade långsamt.
”How come you signed up for X factor?” frågade jag efter ett tag. ”You just don't seem to be that typical boyband material.”
”We actually got put together by judges. You haven't seen our auditions?” frågade han förvånat. Jag skakade på huvudet. ”Then you have something to watch on youtube.” konstaterade han och gav mig den där blicken igen vilket fick mig att börja skratta igen.
”Stop doing that.” fick jag fram efter ett tag. ”Would you be my tour guide in this amazing house?” frågade jag efter en stunds tystnad när han hade gjort sig sjäv pittögd.
”Of course, miss.” sa han med högtidlig röst och dukade ifrån och började sedan guida mig runt. Det var nog det största huset jag varit inne i faktiskt. Huset hade två plan och minst tre balkonger två stora sovrum, två vardagsrum, ett arbetsrum och ett hobby rum. När vi kom in i hobby rummet stod ett biljardbord.
”You want to play?” frågade han när han såg min blick.
”I don't know how to play.” sa jag lite generat. Jag hade skjutit innan men hade aldrig fattat reglerna och vilka bollar man borde skjuta ner och vilka man inte skulle röra.
”No problem. That we'll fix.” sa han och gick in i rummet för att öppna upp ett fönster på grund utav den kvava luften. Han tog fram två pinnar ur ett skåp och även bollarna. ”Okay, you break.”
”Do what?” frågade jag då jag höll krampaktigt i pinnen som Harry gett mig. Han gjorde en gest att jag skulle komma mot honom.
”Okay, I guess you know how to hold the stick so...” han gjorde ännu en gest som visade att jag skulle ställa mig tillrätta. Jag gjorde som han sa och jag kände att hans ena hand tog tag om min hand som jag höll längst bak på pinnen och sedan böjde han sig och tog tag i min andra hand och jag kände hans muskulösa kropp tryckas mot min. ”Okay, and then you are focusing on the white ball.” sa han lågt in till mitt öra. Jag kände att han också koncentrerade sig och började röra pinnen och tog fart. Pinnen träffade bollen som krockade med resten utav bollarna som spred ut sig. ”Look, you got it.” sa han och släppte sedan taget för att börja spela. Det blev många skratt över att jag råkade missa bollen mist tusen gånger innan jag faktiskt fick in en träff över huvudtaget. Harry var väldigt tålmodig och hjälpte mig flera gånger. Jag fattade redan från början att Harry skulle vinna detta. Han var riktigt duktig och det förvånade mig inte om han hade spenderat hela sitt liv i detta rummet om han kunde. Jag började skratta igen när han sprang runt i rummet i ren seger glädje och jag klappade och erkände att jag faktiskt hade förlorat.
”You were good though.” konstaterade han flåsandes efter han inte orkade springa runt i cirklar längre.
”Thank you.” sa jag och log mot honom. Han närmade sig och kollade mig in i ögonen där jag satt på bordet och kände mig besegrad. Jag kände ett litet pirr i magen när det bara var en halvmeter mellan oss. Jag visste vart han var på väg och jag kände att jag ville inte ha min första kyss någonsin på ett biljardbord hos en kille jag just lärde känna. Jag kollade över hans axel på klockan och märkte att den redan var åtta och jag drog mig bort och förstörde stunden. ”Is that the time!?” frågade jag utan att invänta svar för det var nog den dummaste frågan jag ställt någonsin. ”I really have to go.” sa jag stelt och hoppade ner för bordet och bort från det som just skulle hänt. Harry försökte återhämta sig lite och skakade rätt sitt hår igen.
”I'll drive you.” sa han kort.
”Are you sure? I could take a cab you know.”
”No, I drove you here. I could at least drive you home.” sa han och vi kom ut i hallen och jag tog på mig min jacka som jag hade slängt i bagen tidigare. Harry tog min väska och slängde in den i baksätet på bilen. Jag gav honom en adress som var ett kvarter ifrån där jag bodde. Efter att ha sett hur han bodde tänkte jag definitivt inte visa mitt graciösa hem. Inte en chans! När vi hade anlänt till lägenhetshuset som jag hade beskrivit som mitt hem blev det tyst ett tag.
”I had a great time.” sa jag och log mot honom. ”I really needed this weekend.”
”I'm glad that you had a good time.” sa han och log tillbaka. Jag nickade långsamt och öppnade dörren.
”I guess I'll see you around.” sa jag och tog sats för att ta mig ut ur den låga bilen men han drog mig tillbaka in.
”The thing that happened before. I want you to know that I'm not a bad person. I would never hurt you if that's what you are afraid for.”
”It's hard to trust you when so many people around you tells me the opposite.” sa jag.
”But I'm not. I want to prove that to you.”
”Why?” frågade jag olyckligt och ville bara hoppa ur denna bilen just nu.
”Because, when I saw you for the first time I had that feeling 'oh, shit not her'. I really really like you. And I knew that the first time you layed your wonderful green eyes on me.” jag kollade generat ner och försökte låtsas som ingenting. ”I want to see you again before we are going away again.” sa han lågt och jag såg att han hade blivit röd i ansiktet.
”Okay,” sa jag och försökte komma på en lösning. ”I'm free on tuesday afternoon. You got my attension then to convince me that you're not a bad ass womanaizer that everybody tells me you are.” jag såg att han log åt mitt ordval.
”Deal.” sa han och log glatt mot mig. ”See you on tuesday then.”
Jag hoppade ur bilen och började gå mot ingången för att det skulle se ut som om jag bodde där. När bilen hade försvunnit runt hörnet gick jag ut på trottoaren och började traska hem.

+7 Kommentarer till nästa del ;)

”No. No. NO!” utbrast jag. ”Not a chance!”
”Someone is a chicken...” halvt sjöng Zayn och log mot mig. Han visste att jag inte kunde stå emot en utmaning. Jag bet mig i läppen och alla satt och stirrade på mig. ”Keep it up, guys. I think your eyes makes her uncomfortable, right Aly?” nu retades han bara för han visste att han hade vunnit.
”Fine.” pressade jag fram och fick det att låta som om jag var åtta år igen. Jag kunde ju alltid lova något och sedan låta bli att gå dit. Det skulle ju inte va så att dom kunde stå i kön med mig utan att bli igenkända. ”Fine.” upprepade jag lite lugnare nu och log mot.
”Pinkyswear that you will go.” Harry ställde sig upp och gjorde som jag hade gjort på stranden. Jag spände käkarna och skrattade nervöst till.
”She's lying.” suckade Jen trött. ”She always does like that and her eyes are not focusing on any of us. She's definitly lying.” jag stönade trött till och visste att dom hade förstått att jag skulle låta bli att gå.
”She know you guys can't take her. So we'll go. Together.” sa Dani som blev väldigt upprymd utav sin egna idé. ”It'll be a girls day.” konstaterade hon glatt där hon satt i Liams knä och hade hans armar om sig. Jag knep ihop mina läppar och förbannade mig själv för att vara så genomsynlig!
”Good. Then it's decided!” utbrast Zayn.
”Please, no...” kved jag. ”I can't.”
”Why?”
”Because I just... can't.” jag kollade på var och en utav dom för att inte begå samma misstag som innan och undvika dom. Jag fastnade vid ett par blå ögon som kollade uppmuntrande mot mig. ”When's the audition?” suckade jag trött.

På morgonen började vi packa för att ta oss hem och kom hem till London sent på eftermiddagen. Jag fick allas mobilnummer och lovade att höra av mig under veckan för att om två veckor var det dags för auditionen från helvettet. Jag började gå längs trottoaren in mot centrum. Harrys bil körde upp bredvid mig.
”You want a ride?” frågade han artigt.
”It's okay.” sa jag och märkte att han stannade.
”Jump in. I'm going this way anyway.” Jag hoppade in i framsätet och han kollade på mig. ”Ehm... So where are we going?” Jag gav honom en frågande blick för det märktes på honom att han inte ville ta mig till det stället jag hade tänkt. ”What would you say about having some tea and get to know each other?” jag fortsatte kolla på honom medan han gjorde en högersväng.
”Ehum... I think my dad is waiting for me.” jag såg att han blev lite besviken. ”I...” började jag igen ”I may have to call him first.” Harry lös upp och frågade om jag behövde hans mobil men jag skakade på huvudet. Dom hade redan sett skit mobilen jag bar runt på så jag tryckte in så att jag ringde pappa. Några signaler gick fram innan han tog upp luren.
”Hej, gumman.”
”Hej. Alltså är det okej om jag kommer hem senare ikväll? Zayns kompis vill fika innan vi drar hem.”
”Är det en pojke?” frågade pappa och skrattade lätt. Jag kollade skräckslaget på Harry som om han hade hört och jag blev genast generad och Harry kollade roat på mig.
”Ja.” viskade jag.
”Okej. Nå, jag kommer inte hem förrän senare i vilket fall som helst så ha du så kul. Jag är stolt över dig att du tog denna helgen och gjorde något roligt utav den. Men inte för sent bara, du måste till skolan i morgon.”
”Ja, lovar.”
”Blir pizza bra ikväll?”
”Yes.” sa jag och kollade medan jag såg att vi var på väg norrut. ”Puss hej.” jag la på och tryckte ner mobilen i väskan. ”So where are we going?” frågade jag och såg att Harry fortfarande log.
”To my place. It's a bit hard to be unknown in the city and we don't want to have the paparazzi after us.” jag nickade och försökte förstå. Efter tio minuter parkerade han utanför en svart port till ett stort vill hus.
”You live here?” frågade jag förvånat och kollade på den vita byggnaden. ”I guess I shouldn't be surpriced because you got this car. But...” Jag klev ur bilen och Harry gick in genom porten och låste sedan upp ytterdörren.
”Welcome.” sa han enkelt och visade in mig i en rätt stökig men öppen hall. ”Sorry about the mess but I was in a bit of a hurry when I packed all my stuff.” förklarade han och slängde sin väska på golvet. Jag satte ner min bag och gick längre in och såg att det var faktiskt riktigt stort. ”The kitchen is this way.” sa han och pekade längre in i huset och jag gick lydigt efter honom. Att vara ensam med honom fick mig att bli väldigt nervös men samtidigt spännande och jag blev bara rädd utav att se allt som fanns i detta huset. Jag hade aldrig sett en så stor teve som hängde i vardagsrummet som vi gick förbi innan vi kom in i köket som var stort och rymligt. Det var absolut inte som hemma i lägenheten.
”Wow,” var det enda jag fick fram när han frågade mig om vad jag tyckte. ”This is amazing.” han skrattade bara och böjde sig ner i ett utav skåpen så hans kalsonger syntes tydligare än vanligt. ”Why don't you just pull up your pants for once.” sa jag och ångrade mig genast efter jag sagt meningen.
”You don't like it.” retades han men drog upp byxorna när han reste sig. Jag blev genast generad och kollade bort när han såg på mig. ”So this have been a pretty hard weekend for you.” han försökte få igång ett samtal som jag inte riktigt ville gå in på men jag lät honom. ”You are pretty amazing. I would have fled the house if I were you... Like Zayn.”
”Why does everyone keep telling me that?” frågade jag förtvivlat. ”I'm nothing amazing and I am nothing like you.” han visade mig till matbordet som stod längre bort efter han satt vattnet på spisen.
”I know you're not like us.” förklarade han. ”And maybe that's a good thing.” han skakade på huvudet så håret skulle falla rätt.

Förlåt för så seg uppdatering men jag har haft jätte svårt med att skriva detta kapitlet utav ingen anledning! Så ni får ursäkta om den inte är den bästa ;)

+6 Kommentarer till nästa :)

Efter vi hade tagit oss till det lilla centrumet i byn genom att gå för jag behövde få luft så hittade vi Zayn inne i den lilla stadens enda pub tillsammans med Jen som förtvivlat försökte få bartendern att låta bli att ge honom mer sprit.

”Give him some freaking water! What is it that's so fucking hard to get, dude!?” morrade hon till honom och det kändes som att hon vilken sekund som helst skulle hoppa över baren och strypa honom. ”I'll pay you. The double that he is paying you for giving him absoulte vodka on the rocks!” fortsatte hon desperat.

”Chill, jen. I'm fi—i—ine.” hickade Zayn och jag och Harry kollade på varandra. Vad var det vi hade missat?

”You not fine!” utbrast hon och kollade irriterat på bartendern.

”Sorry, mam, but you can't tell us what to give or not give our costumers.”

”Did you just call me mam!?” vrålade Jen. ”Give me some freaking water!”

”Hey, Jen. What's going on?” frågade jag nu som inte ville göra något grepp på henne. Det räckte med sånt för detta året... MINST!

”He's so waisted that he can't even stand straight!” utbrast hon när hon fick syn på oss. ”Thank lord that you are here!”

”Aly, aly, A-a-ly.” hickade Zayn. ”I lve you.” sluddrade han.

”When did you get here?” frågade jag och ignorerade Zayns glada uttryck när jag lätt oroligt log mot honom.

”Like half an hour ago. I got lost and then I saw him through the window.” hon suckade. ”For a moment I thought I was the only human alive in this town.” hon rös till och kollade oroligt på mig.

”Ladys.” sa Harry. ”Zayn just fell asleep.” konstaterade han och höll upp Zayns hand och släppte den som bevis på att han var helt medvetslös.

”Great.” sa jag och suckade. ”You.” jag pekade på bartendern. ”Give me the strongest coffee you can get.” han kollade oförstående på mig och det gjorde nog även Harry och Jen. ”NOW!” utbrast jag och gick fram till Zayn som hade somnat med huvudet på baren. Bartendern skyndade iväg för att fixa kaffet.

”Why are you taking a coffee paus when Zayn is sleeping on a dirty bar?” frågade Jen äcklat.

”And I thought you were the smarter brunette! Seriously Jen. It's not for me.” sa jag uppenbart och pekade på Zayn som pustade lätt ut.

Vi skakade lite liv i Zayn och fick honom att dricka den lilla koppen kaffe som vi fått. Det gjorde susen för helt plötsligt var han uppe på benen igen men han var fortfarande vinglig och det skulle ta ett år att komma hem igen. Harry satte en vattenflaska i handen på Zayn och tog sedan fram sin telefon för att ringa Louis. Vi satt ute i den sena eftermiddags solen i gräset på en liten park mitt i byn och väntade på Louis.

”Detta är helt sjuukt...” muttrade jag trött och gnuggade mina trötta ögon. Dom stack utav torrhet efter alla tårar och den torra luften.

”Here.” Harry sträckte fram sina solglasögon. ”And please translate that, my swedish is not that good.” jag sträckte lite på munnen och jag kisade mot honom där han satt och räckte fram sina solglasögon. Jag tog motvilligt emot dom och satte på mig dom. ”They suit you.” sa han och log.

”I said this is just mental. What the hell happened?” den frågan var riktad till Zayn som fortfarande inte riktigt var med på noterna. Jag gick över till Jenny som nu satt ihop sjunken i sin fuktiga sommarklänning. Hon hade inte haft något ombyte med sig och man såg att hennes bikini var källan till varför klänningen var blöt. Ska jag vara helt ärlig? Det såg faktiskt lite lökligt ut...

”Please don't kill me or do whatever with your karate expertice... But I think I've done something really bad.” började hon. Jag höjde på ögonbrynen. Detta skulle bli roligt och höra hur hon slingrade sig ur detta. Hon kliade sig i sitt rufsiga hår och försökte komma på rätt sak att säga. ”There's no right way to tell you this.”

”Just spit it out.” muttrade Harry otåligt som också verkade ha tröttnat på Jennys långsamma förmåga att berätta varför vi satt med en full Zayn. Han smuttade lite på vattnet medan han stöttade sig smått på Harrys axel.

”I kissed Zayn.” hon drog själv efter andan som hon precis hoppat i ett isvak och försökte få luft genom att bara dra in luft och inte ut.

”You what?” sa jag stelt och höjde på ögonbrynen. Hon stönade till och la sitt huvud i sina händer.

”It sounded really really bad when I said that out loud.”

”Bet damn it did!” utbrast Harry som nu stod upp. ”Why did you do that to Perrie?” frågan var inte riktad mot Jen som den borde varit utan mot Zayn som halvt hängde med huvudet.

”I don't.... know.” var det enda Zayn sa. ”I want to talk with Perrie, Harr...”

”Not even I wanna talk with you right now!” fortsatte Harry och jag bara satt och kollade på ett par fåglar längre bort. Jag kände mig helt utesluten i konversationen. Jag visste inte vad jag skulle säga.

”Hazza... Stop.” man märkte att Zayn inte var helt okej än men låtsades som om att det var som det skulle. ”I'm sorry.” började han.

”It's not me you should be saying that to!” utbrast Harry irriterat.

”Let me finish.” muttrade Zayn. ”I'm confused. It haven't been all good between Perrie and I. She have been distant for so long... She have been talking about moving on. The fans have been hard on her...”

”So that's why she left? You told her about Jen, she confirmed that this is what she wants and then you got drunk?” sa jag och masserade stillsamt mina tinningar.

”Kind of.” sa han och ryckte på axlarna. Jag gav honom en hård knytnäve på axeln. ”AOUCH! Why did you do that for!?” utbrast han.

”That was for Perrie.” sa jag och gav honom ännu en på exakt samma ställe så det gjorde ännu ondare och han skrek till igen. ”And that was for telling Harry he's a douch when you're exactly the same.”

”I kind of deserved that one.” kved han och tog sig om axeln. Då kom Louis i Harrys bil runt hörnet och jag har aldrig varit så glad i hela mitt liv över att se Louis. Han hjälpte Harry att bogsera in Zayn i baksätet där jag satt i mitten och på min andra sida satt en väldigt tyst Jen. Zayn satt och masserade sin axel medan han kollade ut genom fönstret.

”So tell me the latest news.” sa Louis och gjorde en u-sväng.
”It's a loooong headline.” sa jag trött. Jag blundade bakom solglasögonen och sjönk ihop. Jag kollade mot backspegeln och Louis log mot mig. ”What?” frågade jag trött.

”Nothing.” sa han snabbt och kollade sedan på Harry och sedan tillbaka till mig. ”Nice sunglasses.”

”Keep your eyes on the road.” muttrade jag och tog av mig solglasögonen diskret. 

+5 Kommentarer till nästa del! ;D

När jag kom tillbaka till min handduk hade Zayn försvunnit. Ingen visste vart han var och Jenny gick för att leta efter honom.

”So while we are waiting. What about a match?” frågade Louis och kickade fotbollen lite.

”I'm in.” sa jag automatiskt. Alla ställde upp och Louis och Harry var lagledare och därför valde dom lagen.

”I want Aly in my team!” utropade Louis och drog mig mot sig.

”Hey, that's not fair, you're both amazingly good at this!” protesterade Harry. ”I want Aly in my team and you can get Niall.”

”What is that supposed to mean?” muttrade Niall och det fick mig att skratta. Jag gick över till Harrys sida. Vi stoppade ner ett par skor i varje del utav planen som Liam så gott som fick rätt rak. När vi gjorde avspark fick jag genast tag i bollen och sprang förbi Eleanor som blev helt chockad över att jag var så snabb. Den som var den svåraste att komma förbi var Louis och jag fick finta för att få en lucka att passa den till Liam som stod på andra sidan och sköt iväg bollen och in i mål. Vi gjorde high fives och fortsatte. Tillsist var vi så varma att vi inte orkade röra oss längre och vi slutade matchen lika och lovade varandra en riktig match nästa gång vi fick tid. Alla sprang ner till vattnet för att svalka sig medan jag stod vid vatten kanten för jag hade bytt om. Jag fick skuldkänslor att jag låtit Jenny springa iväg för att leta efter Zayn själv.

”Guys, I think I'll go back to the house to look for Zayn.” sa jag och skrattade åt Liam som red på Harry rygg för att få honom under vatten.

”Ey!” gurglade Harry och sjönk ner under vattnet och Liam höjde sina armar triumferande. Harry kom upp igen och skakade huvudet som en blöt hund. ”I'll come with.”

”Harry and Aly sitting in a tree!” ropade Niall längre ut och jag blev obekväm och började gå upp mot trappan som ledde mot stigen för att ta sig tillbaka med Harry efter mig.

”Don't mind him.” sa han när han hade kommit ifatt mig.

När vi kom fram till det lilla huset bestämde vi oss för att ta varsin del så vi skulle kunna gå vidare att leta utomhus. Jag gick i genom ett sovrum som uppenbarligen var Zayns för jag såg tröjan han använt dagen innan. Badrummet var tomt och jag började gå ner för hallen och stannade upp vid ett rum som jag inte sett innan. Jag öppnade dörren och kollade försiktigt in. Det var ett litet samlingsrum och jag gick in försiktigt för att kolla mig omkring. Det fanns en soffgrupp som var lite dammiga och en eldstad som såg jätte antik ut. Längre in stod ett piano och jag bet mig i läppen och kollade ut i hallen igen för att se så inte Harry var i närheten. Jag gick till pianot och kände på tangenterna som gjorde oskarpa ljud när jag halvt tryckte ner dom.

”Play.” jag hoppade till och såg att Harry hade bytt om till en t-shirt och ett par nya badbyxor. Han stod lutad mot dörrkarmen. ”They are not here.” konstaterade han och började gå mot mig. ”Play.” uppmuntrade han mig igen och jag satte mig tveksamt ner på den avlånga pallen, satte upp mitt fuktiga hår i en tofs och tryckte ner ett ackord och jag kände att det kliade i fingrarna men jag tvekade ännu en gång innan jag satte båda händerna på tangenterna. Jag log för mig själv när jag kände att jag fortfarande hade kvar det i händerna och en hetsig melodi startade och löstes snart upp i någon lugn bakgrunds musik.

”Wow.” mumlade Harry som nu stod bakom mig. Jag började tänka på en låt som jag kunde spela och ledde in på Skinny Love.

”Come on skinny love, just last the year,” började jag sjunga och försökte låta bli att tänka på att Harry stod bakom mig. Jag började sjunga refrängen och började tänka på mamma, hur hon hade fått mig att spela alla sorters instrument. Hur hon hade lärt mig att spela piano. En tår föll ner för mig kind och jag började spela mer intensivt och sjunga mer intensivt. Hon lämnade mig. Var allt jag kunde tänka. Hon lämnade mig. Hon lämnade mig. Hon lämnade mig. Jag ändrade texten så den skulle passa mig. ”And you told me to be patient, and you told me to be fine,”
”Aly.” hörde jag en orolig röst som jag ignorerade.

”and you told me to be balanced,”

”Aly!” nu lät rösten desperat och jag försökte överrösta den.

”...and you told me to be kind,

”ALY!”

”and now all your love is wasted.” jag kände tårarna svämma över och jag nästan spottade ut sista delen. ”Then who the hell am I?” jag hade fortsatt om inte Harry hade tagit tag i mina händer och jag började röra mig för att komma ur hans grepp medan paniken steg inom mig. Han korsade mina armar i ett fast grepp och jag kände hans kropp tryckas mot min i en kram.

”Let me go.” fick jag fram mellan hulkningarna.

”Calm down.” mumlade han in till mitt öra. ”Aly, it's alright.”

”Let. Me...” jag kom inte längre för jag orkade inte kämpa emot längre utan jag bara lät paniken flyga iväg och ersättas med ett gråtanfall som inte var utav denna världen. Han höll kvar sitt grepp runt om mig medan jag grät och efter ett tag släppte han och satte sig bredvid mig. Det blev tyst ett tag och jag kollade ner med suddig blick på tangenterna.

”Are you alright?” frågade han efter ett tag. Jag torkade snabbt tårarna och snörvlade lite.

”Yes, I'm good.” sa jag och log mot honom.

”Don't pretend. You are a bad lier.” sa han och log snett mot mig.

”Okay, I'm a total wreck.” sa jag och sjönk ihop med axlarna. ”I never thought I would have to deal with any of this.”

”Everyone will be there for you. Everyone agree on that last night.” började han med sin hesa röst. ”Eleanour, Perrie, Liam, Niall, Lou, Jen, Zayn... I. I will be there.” Jag suckade och kollade mot honom och in i hans gröna ögon som fick mig att rysa.

”I surprice myself sometimes.” fortsatte jag enkelt och kollade på väggen framför oss. ”I didn't know that this would happen.” sa jag och blev generad över mitt beteende. ”But you know what?” han skakade på huvudet och jag log mot honom. ”When I've got you I think I'll be just fine.” 

+5 kommentarer till nästa! ;D

Jag vaknade utav att det var för ljust i rummet och såg att Jenny andades lugnt bredvid mig. Mitt minne hade inget spår utav hur jag hamnade i sängen. Jag lyfte på huvudet för att kolla mig omkring i rummet och jag såg att Harry låg med bara kalsonger nere på en luft madrass som såg ytterst obekväm ut. Min blick gick över rummet igen och ut genom springan mellan fönstret och rullgardinen som såg väldigt sliten ut. Solen sken och jag fick en plötslig lust att gå ut och bada när jag såg att det inte fanns ett moln på himmeln. Min klädsel var den samma som igår la jag märke till och tog ett par jeans shorts, en vit pösig tröja, en bikini, samt min necessär och smög ut i hallen och in i badrummet för att tvätta av mig och få bort gårdagens smink. Jag granskade mig i den lilla spegeln i badrummet efter en kvart och såg att jag var blek nog för att göra någon snöblind men man måste väll börja någonstans. När jag var färdig stoppade jag i alla grejerna i min necessär igen och slängde dom utanför dörren till rummet så jag inte behövde smyga in där igen.

Jag gick ut i köket och möttes av en munter Liam och en hungrig Niall.

”Good morning.” sa jag artigt.

”Hello.” sa Niall mellan tuggorna. ”Take what ever you want. The bowls are in that cabinet and the spoons are in the top drawer.” han hade nu hela munnen full med flingor och jag gjorde som han sa. Jag satte mig ner bredvid dom vid matbordet och såg att Liam höll på att fiska upp flingor i en skål med mjölk med en gaffel.

”I think it would be easier with a spoon.” konstaterade jag och kollade på honom.

”He doesn't like 'em.” förklarade Niall.

”What?”

”I don't like spoons.” klargjorde Liam och kliade sig i sitt rufsiga hår.

”You don't like spoons?” det lät helt galet enligt mig och jag rynkade ögonbrynen för jag förstod inte riktigt sammanhanget. ”Why?”

”Because think how many people who have touched those spoons.”

”But isn't that the same thing with forks then?” frågade jag och pekade på hans gaffel.

”That doesn't help.” sa Niall och skrattade till medan han började bre sig en toast.

”I just don't like them. It is that simple.” sa Liam och kollade enkelt mot mig.

”Where is the spoon I gave you?” gäspade Zayn som kom in trött i köket.

”I forgot it at home.” muttrade Liam. Vi började prata om att dra ner till stranden idag och ta med käk ner. Alla som hade vaknat tyckte att det var en bra idé och när det bara var Harry som saknades satt alla ner och hade trevligt runt bordet och käkade tillsammans som en enda stor familj.

Liams telefon plingade till och hans min fick oss alla att bli tysta igen.

”Is it her again?” frågade Eleanor som satt bredvid honom och han nickade. ”Why don't you talk with her?”

”Because if we meet we definitly will be back together. I miss her too much and I know how she feels about this.” jag vickade lite på min stol medan jag försökte förstå vem dom pratade om.

”You should invite her here. It's like two days left.” sa Louis.

Alla började prata i mun på varandra och jag såg att Liam led av all uppmärksamhet. De låg nästan som hökar över honom för att få säga sin mening. Tillsist blev till och med jag trött så jag gjorde en busvissling som Harry definitivt vaknade till. Alla blev tysta och Liam gav mig en tacksam blick.

”Now when everyone are quiet...” började jag. ”If I have a say in this.” sa jag och försökte tugga ner den sista biten av min macka. ”I think you should call her. I don't know what happened before because I'm new here. But it seems that you want to meet her, and if it's not to get back with her, then you both need some kind of closure.” Alla kollade på mig och speciellt Jenny som stirrade på mig.

”That's the first time I've ever heard you talking about feelings.” mumlade hon.

”You weren't here yesterday?” frågade jag trött och hon drog lite på munnen.

”Thank you, Aly.” sa Liam och gick iväg och mötte en trött Harry i dörröppningen som frågade vad allt ståhej va om.

”Good morning sleeping beauty!” fick Louis fram mellan tuggorna. Harry rufsade sig i håret och räckte fuck you till Louis som bara satt och flinade.

Vi kom ner till stranden allihop och vi låg alla tillsammans. Stranden var nästan öde vilket gjorde det enkelt för oss att breda ut oss så mycket som möjligt.

Alla var nere i vattnet ett tag och försökte dränka varandra tills jag kände att jag frös på pass mycket att jag skakade tänder. När jag kom upp och la mig på min handduk satt Harry redan där och kollade ut på dom andra som fortfarande slösade massor med energi på att försöka dränka varandra.

”You gave up?” frågade jag och log.

”Not even close. You see... Like, while we are up here and saving energy and getting warm. They are down there and getting cold and tired. You have to be smart to defeat them.” sa han och log mot mig. Jag skrattade åt honom och han la sig ner på mage bredvid mig.

”It feels like everyone here knows me so well after twentyfour hours but I don't know anything about you.” sa jag fundersamt och vände mig så jag låg på magen också med huvudet mot honom.

”What do you want to know?” frågade han och kollade på mig.

”Hmm... I don't know really.”

”The only thing you need to find info about us is Google.” sa han och suckade och jag skrattade.

”But you don't know what is true or not.”

”Good point.”

”Okay so if I find something on google you have to tell me if it's right or wrong.” han gick med på det och jag fick låna hans telefon och blundade på grund utav solen. Eller så blundade han för förbereda sig för vilka frågor jag skulle ställa. Jag var på väg att ställa den första då jag stannade upp själv. Jag sträckte upp lillfingret och han kollade konstigt på mig. ”Oh, you have to pinkyswear that you are telling the whole truth.” det fick honom att skratta så att hans blöta lockar trillade i ansiktet på honom. Men han tog villigt mitt lillfinger och det slöts upp med en betydligt större hand än vad jag har. Jag nickade och började läsa den första rubriken.

”You are into older women?”

”Partly true.”

”Partly?”

”I like mature women. I mean you can be sixteen for all I know but are mature enough to be thirty mentaly.” jag nickade och började läsa nästa.

”You are gay and together with Louis?” det fick mig att börja skratta lite.

”Larry Stylingson?” frågade han och det fick mig att skratta mer. ”False.” sa han sen efter jag slutat skratta.

”Okay, but the next one is the most weirdest question of all times.”

”Surprice me.” sa han och blinkade med ena ögat mot mig.

”You've got four nipples?”

”See for your self.” sa han och vände upp magen. Jag blev förvånad när jag såg att det fanns två extra mörka prickar på hans mage som jag i vanliga fall skulle tagit som leverfläckar.

”Are they...?” började jag.

”True.” svarade han på frågan och satte på sig sina solbrillor.

”You are looking really cheezy right now.” sa jag och gav honom mobilen igen. Jag kände att någon stod bredvid mig och jag kände att vinden tog tag i vattendropparna som höll från personen.

”You've goosebumps, Al.” det var Zayn. ”Go and get changed so you won't get a cold.”

”Stop baby me.” muttrade jag och jag såg i ögonvrån att Harry log. Zayn kollade över min axel och gav Harry en irriterande blick. ”Where's Perrie by the way? I haven't seen her all day.”

”She went home.” sa han trött.

”Why?” jag såg att han inte var glad och även att han hade gjort något väldigt dumt. ”What have you done?” sa jag så självklart som möjligt.

”Go and get changed.” muttrade han strängt. ”We'll talk later.” han satte sig ner på sin handduk bredvid mig och la sig för att sola lite.

”Yes, paps.” sa jag och gjorde honnör för att lätta upp stämningen lite. Men den enda som såg var Harry och han log åt mitt skämt. Jag tog mina kläder och gick mot den lilla toaletten.

I went out in the kitchen and put the pizza in the microwave. While it was heating I bent over the sink and tried to breath normally again, to get out there and be just as strong as Aly.

“Did you know?” it was Jens voice and I just shook my head. It was a bit squeaky and I heard she was in chock. “I feel really bad.” she continued and I scratched my head and rose to look at her.

“What do you think I do? I am supposed to know everything about her and I didn't see how bad she felt before she started to speak.” I tried to but a bandage over my emotions and tried to not start crying again. It's not often it happens but when it does, I can't help myself. The only thing I saw was Alys face turned in to pure pain from all the things she have been trough. I have the life of my dreams and her life flew right outside the window. We went in opposite directions of life!

“I didn't see that one coming at all.” I started to laugh and I felt the bitterness in my mouth. “I should have known.” I blamed myself for my suddenly blindness. She deserved this life I have, I don't deserve anything like the way she does. “I'm for the love of god like a brother to her! I've been there for her since she was born! EVEN if I was one year old I always had her back like she was one of my sisters by blood.” I smashed my hand into the sink and laughed with still that bitter taste. “You on the other hand...” I stopped and turned around.

“And what is that supposed to mean!?” she exclaimed and did some gestures with her hands. Her hair was up in a bun and she had changed to some sweatpants and a tight t-shirt.

“It means that you are so self absorbed.” I said quietly. She walked straight up to me and left a few inches between us.

“I've been her best friend for so long I can remember but you were always there to protect her even if we just was going out with my dog, you fool.” she hissed and I smiled. She was so easily affected and she made every little piece on hair on my body to raise. She was just electric. “I hate you.” she continued.

“I hate you.” I replied and watched her closely.

“Good.”

“Good.” I said with a simple smile.

“Fine.” she almost spat me in the face.

“Fine.” I simply said and took her around the waist and pulled her to me. Our lips met and it was like electricity in our lips and she grabbed my hair and pulled me closer. After like ten seconds she pushed me away.

“What are you doing!?” she hissed angrily. “You can't just go around and kiss people! You got a girlfriend!” she started to walk back and forth and mutter for herself.

“What are you doing?” I asked after getting everything together again after the kiss.

“One of us have to think straight! Obviously, and if you don't then I have to! Why did you do that, stupid?!”

“Because your hot when your angry.” I shrugged and smiled at her. The pizza was ready and I took the plate and went to the fridge to find some soda.

“So just because someone is angry you automatically try to seduce them?” She was stressed and when I put down the can I went over to her and held her head. “Stupid guy!” she outburst and screamed of frustration.

“Shh! Stop worry. It's my problem no not yours. I'll find a way.” I started to walk back to the others but Jen stopped me.

“Find a way for what? I don't want to come between anyone.” she was freaking out by now and tried to pull it together. “I don't want to be that OTHER girl!”

“It's just as confusing for you as it is for me.” I started and tried to get her out of the way.

“Confusing!? You were the one who kissed me.”

“Relax. Now, I have to get out to the others again so that Harry won't seduce Aly.” It was like my duty called.

“Okay, you've clearly lost your mind! And take it easy on them. I don't even think Aly knows yet. I mean that Harry is crushing on her. You don't have to be the braver older brother all the time.” she said. I know she knew about my and Alys relationship.

“But I have to protect her.” I muttered. “From being driven over by a douchebag.”

“He's not that bad.” she crossed her arms over her chest and I couldn't resist from looking dow. “Aly hasn't any idea of what is going on! She have never been good with love. She's just as tense as always! She doesn't know what love is because she hasn't the guts to tell her feelings out loud. Why do you think she hasn't told us about her mum?” She had a point.

“I can't just let him do whatever with her. She's my sister for crying out loud.”

“You sound like a really bitter father right now. And no one will ever be good for her in your eyes. But don't stop her freedom of love. Every girl needs this.” she started to go to the door. “She's a girl. She need to find her own way.” she stopped again and looked at me.

“He's not the prince charming he claims to be.” I protested. “And I don't want to comfort her because one of my best friends couldn't keep his mind straight.”

“Please just take a step back?” she said and looked worried. I sighed.

“Fine, but just an inch.” I muttered and went out the door who hid the other from us. Everyone was laughing and I couldn't help but smile when I saw that Aly was one of them.

“Here you go.” I gave her the food and the can. She rose so I could sit down and I dragged her into my embrace and she started to eat and listened to Niall play guitar and the rest of us sang. She didn't open her mouth to sing along with us. I tried my best to not give Harry a meaningful gaze when he was watching Aly like Romeo. She was laughing when Louis tried to make a girly voice in the middle of a song.

“What are we going to do tomorrow?” Liam asked.

“Well, you've been here a couple of times so you know what there is to do. We could go down to the beach, or maybe just chill around the pool.”
“Sounds like a perfect day to me.” Niall said.

“Yeah, with some food and Niall's in heaven.” I said and everybody laughed. After a while Aly fell asleep in my arms. She looked so peaceful and I thought back at when she slept over at my place and she couldn't fall asleep so my mum had to make warm milk in the middle of the night. We had a lot if memories and I honestly wish it would be more.

“I think I should carry her to the bed.” I said after a while when I knew she wouldn't wake up if I moved. “Harry could you help me?”

“Yeah. I'll go and fix the bed.” he said and walked in to the house. I followed him with Aly in my arms. Harry made the bed and after a while I could put her down and Harry pulled the blanket up to her chin. I saw the look on his face and it was different from before. It was softer. Maybe there was one guy who could be good enough?