Zayn fick sova i gästrummet under natten och skulle tillbaka dagen efter för att han skulle hinna till nästa spelning.

”Here you go.” sa han och gav mig en flygbiljett och en konsertbiljett uppe på högra läktaren som tydligen var VIP.

”You didn't need to do that.” sa jag och kände mig lite obekväm i situationen att få så dyra saker.

”You didn't think that I would leave without having an insurance that you will go to the damn consert, would you?”

”You made your point very clear. Sure you're in the right business? Maybe you should have been a great salesman.”

”You're really funny sometimes, you know.” Han kramade mig och jag sedan försvann han iväg i en svart range rover och det var dags för mig att dra till skolan för första gången någonsin. Denna gången vägrade mamma lämna mig på bussen så hon hade fixat fram en likadan svart bil som Zayn hade åkt i. Jag gissar att det var Simons pengar hon spenderat eftersom hon hade inte snålat och det fanns till och med en chaufför.

”Kommer du bara köra mig idag?” frågade jag nyfiket.

”Hej på dig också. Mitt namn är Charlie och ja, jag är anställd som din chaufför tills vidare.”

”Då kommer vi alltså att spendera mer än en timme varje dag, fem dagar i veckan. Bara så du är medveten om det.” påpekade jag. ”Spencer.” presenterade jag mig och sträckte fram handen genom det trånga utrymmet mellan framsätena. Han tog den lite tafatt och sedan fortsatte han att köra.

”Trevligt att träffas.”

När vi kom inom synhåll till skolan kände jag mig ganska säker på att jag var skit nervös. Dels för att ungefär hälften utav världen såg mig flippa ur på Eddie och även hela världen vet vad ämnet var. Jag tog några djupa andetag, tackade Charlie och hoppade ut ur bilen och sprang snabbt in i byggnaden. Jag kände mig för en gångs skull normal när jag såg de tomma korridorerna och ingen hoppade över mig. Självklart var jag sen till första lektionen och när jag kom innanför dörren så fick jag allas, och då menar jag verkligen allas, om krukväxten i fönstret hade ögon hade den också kollat, blickar vändes mot mitt håll.

”Välkommen tillbaka, Anderson.” sa Smith som försökte le vänligt och gav mig en gest att sitta ner. Jag hade tänkt sätta mig på min vanliga plats bredvid Krista men någon hade redan tagit den platsen och Krista kollade inte ens på mig. Jag satte mig längst bak och tog fram min mattebok.

När det ringde ut trodde jag i alla fall att Krista skulle vänta på mig utanför men hon stack iväg snabb som en vessla med den tjejen hon satt bredvid.

Jag gick lugnt till mitt skåp för att byta böcker utan att någon tilltalade mig. Lugnet fick min mage att vrida sig, som om det var högstadiet all over again. Jag var mobbad rätt länge då, men efter jag gick ut nian och började gymnasiet så hade jag faktiskt fått några vänner och de brukade alltid vara pratglada. Jag kollade mig omkring för att se om någon jag kände var i närheten. Men hela stället var tomt så jag stängde skåpet tog svenska boken under armen och gick mot klassrummet. När jag kom fram stod alla utanför dörren och väntade på att bli insläppta.

”Hej,” sa jag och log mot Krista. Hon log besvärat tillbaka men hon svarade inte utan återgick till någon annan konversation. ”Hur var sommarlovet?” fortsatte jag. Hon vände sig motvilligt mot mig.

”Bra.” sa hon kort och hennes blick borrade in i mig.

”Är det något jag gjort?” frågade jag rakt ut men kände mig fortfarande osäker.

”Klart det är. Det är alltid något du gjort.”

”Vad ska det betyda?”

”Att du hörde knappt av dig på hela sommaren. Att du tydligen låg rundor i England medan jag fick ta itu med Eddie.”

”Jag smsa några gånger. Jag var upptagen och inte för att det angår dig direkt men jag är fortfarande oskuld.” sa jag lugnt och försökte försvara mig så gott det gick. ”Vad har Eddie med detta att göra?” jag kollade mig omkring för att försäkra mig över att han inte var närheten.

”Ja juste, det är något jag skulle berättat för dig innan du stack. Men du stack ju bara så... Men under tiden han trånade efter dig så va vi tillsammans bakom din rygg.” hennes kompisar runt omkring hånlog. ”Och inte för att det angår dig direkt men jag är inte oskuld längre.” hon försökte härma min röst i början på meningen. Jag stod som förstelnad och kollade på henne.

”Du vet om att vi aldrig va tillsammans va?” frågade jag och skrattade till ironiskt. ”Vad har hänt med dig egentligen?” jag kollade runt omkring mig och allas ögon var på mig nu.

”Jag har väll övervägt vem som är mina kompisar. Hoppas du lever lycklig i alla dina dagar med krullet!” hon hånlog mot mig. ”Gold digger.” det gick ett sus genom publiken vi fått nu.

”Jag är glad över att det blev så här. Jag kan i alla fall göra något åt det. Men du kommer alltid förbli falsk vad du än gör.” jag blinkade till med ena ögat för att anse att min redogörelse var färdigt. ”Ha ett trevligt liv.” jag log ännu en gång mot henne och läraren öppnade dörren bakom henne. Resten utav dagen satt jag ensam på lektionerna och lunchen och försökte känna mig behövd där. Ingen pratade med mig på hela dagen och när jag kom hem så kändes det som en lättnad att komma ifrån skolan. Mamma hade hängt upp biljetten på kylskåpet som en påminnelse och jag kollade datumet. Det var redan nu på fredag i Cardiff, England. Jag skulle ge allt för att slippa skolan något mer alls. Och som ett tecken från ovan ringde min mobil.