Vi låg ihop nere på golvet bredvid den nu bara lätt glödande elden. Våra nakna kroppar var hoptrasslade med varandra och allt jag kände var Niall. Hans bara överkropp som trycktes mot min minst lika nakna kropp och mina bröst trycktes mot hans varma hud. Ett par starka armar hölls runt om mig och vägrade släppa taget. Det enda jag hade på mig just nu var halsbandet som Niall hade tvär vägrat att jag skulle ta av. Vi hade en filt som Niall hade dragit ner från en utav fåtöljerna och en kudde som vi delade på. Jag visste inte riktigt om han var vaken men jag låg och kollade in i den nu slocknade elden. Glädjen av att ha honom intill mig höll mig vaken och gjorde mig sprallig. Nialls jämna andhämtning fick mig att tro att han sov. Jag hade tappat oskulden till rätt kille. Det kändes rätt, bra på något sätt. Vi hade kommit närmare varandra än någonsin på en halvtimme. Det kändes som att om jag skulle leva en timme utan honom skulle jag dö.
”Let's get engaged.” mumlade han tyst och överraskade mig med att han faktiskt var vaken.
”Romantic and funny.” sa jag roat och suckade och lade huvudet på hans bröstkorg. Hans varma hud doftade så underbart och fyllde mina sinnen.
”I'm deadly serious.” hans röst gjorde att det vibrerade under mitt huvud. Jag höjde lite på huvudet för att kolla upp mot honom och mötte hans blå glittrande ögon. Men snart lade jag ner huvudet igen för att gömma mina hettande kinder.
”Okay.” sa jag och suckade.
”What would you answer?”
”Ask me and find out.” mumlade jag mot hans hud men jag kunde inte låta bli att le.
”Okay, will you...”
”Not now!” avbröt jag honom och kollade upp igen. ”Surprice me.” sa jag roat och han lutade upp huvudet så våra läppar möttes.
”Surprice.” muttrade han och jag såg på honom att han började tänka. Jag lät honom ligga och tänka medan jag kravlade mig ur hans grepp och hittade min bh längre bort och mina trosor låg på andra sidan rummet. ”I've seen you naked... Just go over there and take them.” hörde jag Niall bakom mig. Jag vände mig om och såg att han kollade på mig. Istället för att göra som han sa drog jag åt min Nialls t shirt som bara låg en halvmeter där ifrån och drog den ur huvudet. Den var perfekt lång för att dölja allt jag behövde dölja och tog mig upp från golvet medan jag drog ner t shirten. Jag hörde Niall skratta tyst bakom mig då jag hukade mig ner för att ta upp mina trosor och klev klumpigt i dom innan jag slängde hans kalsonger till honom.
”How come you didn't tell me about the treatment center?” frågade han medan han ställde sig upp och lät filten falla ner till golvet och jag svängde runt för att inte se allt för mycket. ”I don't mind, love.” sa han roat men jag förblev vänd med ryggen mot honom då jag försökte fokusera på frågan han ställt.
”Eh... Because... Eh... What was the question?” frågade jag generat och han skrattade roat bakom mig. Jag kände ett par armar runt min midja och hans bara överkropp tryckt mot min rygg.
”Never mind. We can talk later.” mumlade han och hans läppar trycktes mot min bara hud vid kröken av min hals. Jag fick gåshud utav hans beröring och hans ena hand gick upp under t shirten jag hade på mig. Ett litet flämt kom ut från mina särade läppar och mina ögon slöts när jag kände hans hand över mitt ena bröst. Samtidigt nafsade han och sög på skinnet på min hans. Jag lade min hand över hans som fortfarande var runt min midja. ”Marry me.” viskade han i mitt öra och jag log.
”No...” viskade jag tillbaka. Jag vände mig om i hans grepp och kollade upp på honom.
”Why?”
”Because I'm hungry.” sa jag roat och han lutade huvudet bakåt och stönade.
”Very funny. But alright, I'll make something and we can eat infront of the fire. And watch while the snowstorm starts. But I think I'll have my eyes on something or someone else.” sa han roat och pussade mig lätt på huvudet. ”Jag älskar dig.” sa han och jag kunde inte låta bli att fnittra till, innan han lät mig gå och duscha.

När jag kom ut från duschen så var han redan färdig med maten och hade klätt på sig. Han satt nu bland kuddar vid den öppna spisen med mat och dryck i mitten. Men precis innan jag kom fram till honom släktes ljuset i taket.
”I think it's much more romatic with the lights off anyway.” konstaterade han roat. Det måste vara stormen som slagit ut elektriciteten. ”Come.” Jag gick fram till honom och satte mig på en utav kuddarna.
”Why are you so nice to me?” mumlade jag tyst när jag kollade över den mysiga dukningen på golvet. Jag hade kommit på hans fråga i duschen som han ställde förut och skuldkänslorna kom över mig precis lika enkelt som vattnet från munstycket på duschen. ”You shouldn't be nice to me.”
”Because I don't see any reason why I should be mad at you. It's been a hard couple of days and while we had that silent fight for twenty four hours I had some time alone.”
”But, you remember what the fight was about right?”
”Of course I do. It's just... insignificant. Because I love you.”
”I was afraid.” sa jag och han kollade oförstående på mig. ”The answer on your question earlier. I was afraid that you would think that I was too much for you to handle. That I had too much... bagage.”
”But...” sa han och tog upp en pommes frites till munnen. ”But I have quite some bagage myself.” Jag ignorerade honom.
”And because I stopped taking my medication after I started to sleep at your place.”
”You went on medication?” utbrast han.
”Yeah, that's why I don't drink alcohol. I couldn't when I took the meds so it's just something I'm used to.”
”Shouldn't you at least talk to a doctor about stopping or anything... I mean...” han pladdrade på som om han vore nervös över att jag skulle kollapsa. Jag bara log mot honom då hans läppar fortsatte pladdra på och jag började undra när det var dags för honom att ta ett andetag. Jag lade en hand över hans mun för att få honom att sluta prata.
”My doctor told me a while ago that if my anxiety ever came to a stop, I could stop. It wasn't even that bad anyway. Because I don't get those attacks like everybody else with anxiety problems does.” jag suckade och försökte förklara detta på det bästa sättet jag kunde. ”Do you remember when you woke me up in New York. I had a nightmare?” han nickade och jag såg att han började förstå vart jag ville komma.
”You get anxiety in your sleep...” sa han mest till sig själv men jag nickade.
”Do you remember what I told you that night?”
”That you haven't had a nightmare since...”
”...Since I started to sleep in the same bed as you.” avslutade jag hans mening och han log lite medan han tänkte. Jag lät honom ta sin tid och jag började äta på hamburgaren hade gjort. ”Damn, Niall. This was delicious!” utbrast jag och kollade upp på honom. Han hade ett flin på läpparna och jag visste inte riktigt om han skrattade åt mig eller om det var något annat han hade i sina tankar.
”Am I like your daily dose of meds?” och jag kunde inte låta bli att skratta åt honom. Självklart hade han inte släppt det.
”You could say that.” sa jag roat efter jag svalt det jag hade i munnen. ”But I guess I have to keep the real stuff close to me.” skojade jag men han såg inte road ut. ”I mean, you're going to leave eventaully. For a tour or an interview. It's inevitable.”
”We could figure something out.”
”I like your enthusiasm but let's face it. I can't go with you everywhere. And besides I'll be doing MTV here in London while you lads are out having fun with the female fans.” sa jag och blinkade med ena ögat. Han höjde ögonbrynen i ett förvirrat uttryck.
”You're taking the offer?”
”Yes. I need something right now and I think it will be fun.” sa jag och log smått och kollade ner i golvet. När jag kollade upp igen log även Niall som sträckte sig efter min hand. Jag flätade samman våra fingrar och kollade på våra händer.
”And there will be some female attention.” sa han roat. ”Hot french ladies with dark brown eyes...” började han retsamt och jag bara lät honom hållas och höjde ögonbrynen. Långt inne brydde jag mig lite men faktumet av vad vi precis gått igenom tillsammans sade mig att jag inte behövde oroa mig. Men under tiden han fortsatte prata kollade jag ner och tog en klunk utav min läsk. ”I'm only joking. You know that right?” utan att jag hade märkt det hade han slutat prata och kollade osäkert på mig.
”Oh, eh... yeah. Of course.” sa jag och log lite mot honom. Han drog undan våra tallrikar som jag höll mina ögon på. Vilket fick mina ögon att åka upp till hans. Niall hade flyttat sig närmare och satt precis framför mig i skräddarställning, precis som jag, så att våra knän snuddade vid varandra. Hans händer kom upp till mitt ansikte och lutade upp det till honom så jag var tvungen att se på honom. Några fingrar strök bort det fortfarande fuktiga håret från mitt ansikte och drog det bakom mina öron.
”I was joking.” sa han med en låg, allvarlig röst och kollade över mitt ansikte. ”You're the only one who gets to feel this,” han tog upp min hand i sin och tryckte min hand mot hans läppar. ”... and this.” han tog min andra hand och lade min andra hand under hans t shirt och jag kände hans varma mjuka hud. Hans muskler flexades lite då han rörde på sig närmare så att vi kom ännu närmare varandra. ”... and this.” han fångade upp mina läppar med sina och gav mig en varm och passionerad kyss som fick hela min kropp att vakna till liv. Jag lade ena handen bakom hans nacke och tryckte honom emot mig. Han drog sig undan en aning och hade ett flin på läpparna.
”What?” frågade jag och drog lite på läpparna.
”And you got a v.i.p card down there.” sa han och pekade ner på sitt skrev och jag brast i skratt.

+18 Kommentarer till nästa del! :)