”The contract seem really good, Ria. You should sign it.” konstaterade Niall som fortfarande låg i sängen i bara boxers och kollade igenom papperna medan han drack apelsin juice. Han ansåg att vi hade mycket mysigare här uppe och jag kunde inget annat än att hålla med. Jag blev glad över att han sagt det men det var något som tog emot. Något jag själv inte riktigt kunde sätta fingret på, jag hade varit överlycklig över denna möjligheten för några veckor sedan men nu... Det enda jag kunde tänka på var hur svårt det skulle vara att leva utan Niall. Jag hade haft svårt i att vara utan honom i ett par dagar. Hur skulle jag då klara av månader!?
”Okay, should I sign now?” frågade jag tveksamt och han nickade uppmuntrande. Jag tog fram en bläckpenna och lade mig på mage i sängen och tryckte ut och in spetsen medan jag kollade på linjen som snart skulle ha mitt namn på sig. Jag kollade upp på Niall som låg och kollade nyfiket på mig och jag kollade sedan ner igen. ”I can't.” sa jag tillsist och suckade lättat över att ha kommit till ett beslut.
”What?” Nialls uttryck var förvirrat och jag hävde mig upp på knä och slängde ner pennan på det skrynkliga täcket.
”I can't do it.”
”Of course you can, I'll be right by your side.”
”That's the problem.” sa jag och bet mig lite i läppen och tänkte ett tag. ”You won't.”
”Don't let this opportunity slip by just because of me.” sa han och grimaserade vid tanken. Jag ryckte axlarna.
”I wouldn't have thought twice about this a couple of weeks ago... But I feel like, I want to be closer to home. I want to do something that I can be with you whenever you get back to London. I mean I can't even sleep without you.”
”It sound like a very unhealthy relationship.” skojade han och tog tag i min hand. ”It's you dream. Follow it.”
”I-I can't...” sa jag igen och kollade ner på pappret. ”I've finally got something else than acting to care about. Something that's a lot more valuable. I can't let that slip out of my hands. I figure something else out. There are a lot of things I can do with my education. I want to go home, with you.” jag började få panik och Niall drog mig in i en kram.
”Hey, hey, it's alright. If you don't want to then don't. But shouldn't we talk about our future together before you decide to not sign this?”
”What do you mean?” jag började känna mig väldigt stirrig.
”Stop being so jumpy, I'm not going to break up with you, love.” sa han roat men ändå rätt allvarligt. ”I'm talking about you giving up your dream to be with me, it sound like a really big desision for someone in our age.”
”What are you trying to say? That we should get married or something?” frågade jag ironiskt och jag kände att min panik hade försvunnit.
”There's the Adriana I know.” sa han glatt. ”Alway sarcastic. No, I'm not going to find that ring just yet.” han var fortfarande minst lika road. ”But you shouldn't give up your dream because of me.”
”Well, what if I said that it's not all about you, Niall Horan?” sa jag nu och korsade armarna över bröstkorgen och såg ytterst stöddig ut.
”Then if that's the case. Then I'm telling you to do what's right for you. What you feel.”
”And I feel that signing this is wrong.”
”Good, then we do like this.” han drog bort papperna från sängen och lade dom på nattduksbordet. ”And this.” han lutade sig fram och pressade sina mjuka läppar mot mina. ”And let our New York day begin.”

”Okay, so where are we going first? It's your day so it's your choice, princess.” vi stod i hissen på vägen ner och Nialls arm låg över mina axlar. Jag kollade ner på mina Converse och tänkte ett tag.
”I want to go shopping.” sa jag och kollade upp mot honom och han höjde sina ögonbryn och suckade trött. ”It's a girl thing. I want to be able to say that I've actually had a really nice shopping trip in New York.”
”Girls.” muttrade han. ”But alright then, let's see was we can do about it.” han tog fram sin mobil och började knappa på den och lade sedan ner den snabbt när dörrarna slogs upp och vi kom ut i lobbyn. ”Take these.” han stannade upp och började rota i sina fickor, han drog fram ett par solglasögon och placerade dom försiktigt för mina ögon. Han pussade mig på näsan och jag rynkade den. ”Now let's see...” sa han och granskade mig upp ifrån och ner. Han drog sig närmare och böjde sig ner för att placera läpparna bredvid mitt öra. ”Hotter than ever.” viskade han och jag fnittrade till.
Niall la armen beskyddande över mina axlar och drog mig tätt intill sig när vi blev förda till den stora svarta bilen som väntade på oss utanför. Kamerorna blixtrade och skrik kom från tjejerna med One Direction tröjor och posters. Han föste försiktigt mig framför sig in i passagerarsätet och gick sedan runt till förarsidan och hoppade in. Niall blinkade ut från parkeringen och sick sackade igenom folk som nästan lade sig på bilen. Jag tog av mig solglasögonen när vi kommit bort från galenskaperna och lade ner dom i knäet. Niall vände sig mot mig och log snabbt innan han fokuserade på vägen och trafiken igen. Jag blev bara mer och mer nyfiken ju längre tiden gick i bilen utan att han sade något och det verkade som att vi började komma i utkanten utav New York.
”Where are we going?” frågade jag otåligt och hoppade nästan där jag satt och kollade ut genom fönstret.
”You wanted to go shopping.”
”Yeah, but...”
”We are here.” sa han och körde ner under en gigantisk byggnad där alla parkeringsplatserna var tomma.
”Are you sure we are on the right place?” frågade jag tveksamt vi hoppade ut i det öde parkeringshuset.
”Yes.” sa han och sträckte ut sin hand för att jag skulle fläta samman mina fingrar med hans. ”Come on.” Vi gick mot dörren som ledde in i ett trapphus och vi kom sedan upp till entrén till ett stort gigantiskt inglasat galleri med flera olika sorters affärer. Det var ett övergivet shoppingcenter.
”What is this? We are the only ones here.” sa jag och skrattade lite nervöst.
”No, we're not. The boutiques are opening in about five minutes and we got everything to ourselfes.” sa han och log och jag tappade hakan.
”What!? You... did this?” frågade jag förvånat medan jag kollade runt då affärerna runt om oss började vakna till liv och gallerna till ingångarna började åka upp.
”Like I said, you're my princess and I don't thing that shopping would be very good with this madness going on outside so... I called in a favour.”
”A favour!?” utbrast jag. ”You call this a favour!?”
”Stop talking and start shopping, love.” sa han bara roat och jag tog tag i hans arm när han var på väg mot en utav affärerna. Jag drog honom in till mig och ställde mig på tå och kysste honom långsamt på munnen.
”Thanks.” sa jag och tog honom i handen och drog honom in i Hollister. Hela dagen sprang vi omkring och kollade igenom affärer. Niall fick vara smakprov tillsammans med resten utav affärsbiträdena vilket var mycket roande. De var eld och lågor över att Niall var där och jag fotade ett antal med honom innan vi skyndade vidare. Jag hade ett antal påsar när det börja lida mot sitt slut. ”I'm done.” sa jag och suckade och Niall kollade upp från sin telefon.
”Already?” sa han och höjde på ögonbrynen. Han kollade på påsarna och log, trots att jag hade protesterat hade han betalat några plagg.
”Yep, I'm hungry.”
”I thought you never say those words!” utbrast han innan han sträckte ut handen och tog bort påsarna ur min vänstra hand innan han flätade samman sina fingrar med mina. ”Let's go and grab something to eat before we go to our next thing.” jag nickade och han styrde in mig på ett litet fik i mitten utav den tomma gallerian. Vi beställde in dricka och varsin sandwich. ”So what do you want to do next?” sa han och smaskade på en utav halvorna av sin macka.
”I want to...” jag bet mig lite i läppen medan jag tänkte. ”Empire State Building.” sa jag tillsist och han log.
”You are afraid of heights.” konstaterade han och log roat mot mig.
”I'm not afraid if you are there.” svarade jag och log lite generat. Han kollade utforskande på mig innan han öppnade munnen igen.
”Alright then. But then we have to hurry because they are closing the view at seven.”

+18 kommentarer till nästa del! :)