Hela dagen var helt underbar. Vi var uppe i Empire State Building och kollade på utsikten och Niall höll om mig bakifrån och viskade små söta kommentarer i mitt öra.
”I love you.” sa jag lågt tillbaka och såg att folk runt omkring oss log mot oss. Jag försökte att inte tänka på mammas hot och hur hon hade försökt skada min relation med denna underbara kille. Men någonstans långt inne kände jag att jag gjorde fel i att hålla det hemligt för Niall men samtidigt, jag hade inte gjort något fel.
”I love you too.”
Jag var nära på att somna i bilen på väg hem men Niall höll mig vaken med att berätta roliga historier som var mer torra än roliga.
”You can't go to sleep now. We've got a really nice dinner to attend.” sa han och log mot mig.
”You haven't told me where we are going tonight.” kommenterade jag och såg hotellet framför oss nu tornas upp med massa med folk utanför.
”It's still a surprice.” skrattade han fram och lade en hand över mitt lår innan han stannade till kanten och stängde av motorn. ”See you in a bit.” sa han och log innan han hoppade ut och gav nycklarna till den anställda och blev eskorterad runt bilen av en säkerhetsvakt och jag hoppade precis ut och tog tag i Nialls hand som ledde mig fram bland kaoset.
”Niall, please. Niall I love you, You're so cute.” skreks det i öronen på oss. ”How long have you been together, how are you today, we love you!” När vi kom innan för dörrarna kände man sig lomhörd. Vi tog oss upp till rummet igen och jag bytte om till min röda klänning, hudfärgade strumpbyxor och tog fram skorna jag köpt idag. Jag slängde på mig ett nytt lager smink men inte allt för mycket. Bara lite maskara, kajal, lite puder och läppglans. När jag kom ut från badrummet stod Niall och väntade i ett par snygga chinos, en vit skjorta och en svart kavaj.
”You look handsome.” sa jag och log mot honom när jag plockade upp min väska och en liten påse där jag hade hans presenter i. Det hade tagit Danielle och mig ett tag och bestämma oss men efter ett tag hade vi bestämt oss att ta oss till smyckes affären. Han gick fram och synade mig uppifrån och ner.
”You look absolutly beautiful.” sa han och pussade mig lätt på kinden. ”What's in the bag?” frågade han nyfiket sedan och jag gav honom ett lamt leende.
”It's a surprice.”
”Oh,” sa han och flinade mot mig innan han flätade samman våra fingrar och ledde mig ut mot hissen. Han tryckte på en knapp och hissen började röra sig, men åt fel håll.
”Did you press the right button?” frågade jag tveksamt och kollade förbi hans kropp. Han hade tryckt på den översta knappen.
”Yes I did.” sa han och log och jag kollade oförstående på honom. ”Like I said, it will be a surprice.” han blinkade till mot mig och log. Hissen plingade till och han gjorde en gest att jag skulle gå ut före honom. Han tog fram en rumsnycken och öppnade den enda dörren som fanns i den lilla korridoren. Dörren öppnades ljudlöst och han visade mig in i den största suiten jag någonsin sett. Rakt fram fanns det stora glas partier som vätte ut över centralpark och New York spred ut sig så långt ögat kunde nå i den nu mörka staden som endast var upplyst utav stora teve skärmar från Time Square och bilarna.
”Woah...” var allt jag fick fram och såg nu att det stod ett bord för två i mitten utav det rätt så tomma rummet med levande ljus och rosor på bordet. Ett manligt ansikte dök upp runt hörnet och sken upp när vi kom.
”Good evening, Mr. Horan. Miss Lloyd. I'm Scott Smith and I'll be serving you this evening.” sa han med en New York dialekt och gjorde en gest att vi kunde sätta oss ner vid det nästintill ensamma bordet vid fönsterna.
”You are spoiling me. You shouldn't do these kind of expensive stuff for me.” muttrade jag och jag hörde att Niall bara fnös bort mina kommentarer och gick före mig för att dra ut min stol så jag skulle sätta mig ner. ”So you're not even going to discuss you're obviously bruning way too much money on me?” Han satte sig ner på andra sidan bordet och suckade.
”It's just for today, love.” sa han och kollade på mig. ”I want to spoil you today, tomorrow everything will go back to normal and you can eat pizza infron of your teve at home and studdy like there's no tomorrow.” jag visste att han drev med mig men jag lät ämnet falla och Mr. Smith kom fram och gav oss fyllde våra glas med dricka och tog fram förrätten. Vi satt och pratade och skrattade under hela kvällen, ett tag kände jag hans knä nudda mina korsade ben. Jag lät min fot strykas upp och ner för hans ben och log mot honom då han fått någon slags sås över hela ansiktet.
”Okay, so I can't stand this anymore, what's in the bag?” sa han precis då Mr. Smith hade tagit våra tallrikar och jag såg roat på honom.
”Now you know how I feel all the time with all these surprices.” sa jag roat och lade mina underarmar på bordet framför mig och stöttade mig mot dom.
”Yes, but I do all these things because I love you.” sa han och drog igenom en hand i hans blonda fina hår. Han fick ett hårstrå att ställa sig rakt upp på huvudet och jag brast i skratt.
”What radio channel are you listening to?” frågade jag roat och bad honom att böja fram huvudet så jag kunde lägga rätt håret. Jag drog mig sedan tillbaka och böjde mig ner efter påsen. ”So, the first thing is not wrapped because it was just a fun thing.” jag tvekade lite med att dra upp t shirten.
”Oh, come one it can't be that bad?” sa han roat när han såg på mig att jag tvekade. Jag drog upp t shirten med ett stort kakmonster på sig och så stod det med stora bokstäver 'The cockie monster is alive.' Han brast i skratt när han tog emot den. ”Do you really see me like a... like this?” sa han och pekade på t shirten och jag gjorde en grimas.
”It was more a fun thing.” sa jag och kände att det hettade på mina kinder.
”Well, I love it.” sa han och log mot mig. Jag vet mig i min läpp och log lite innan jag tog upp den inslagna presenten. Den var rätt stor fyrkantig låda. Han fick ett snett leende när han tog emot den. ”You should not spoil me, love.” sa han och skakade lite på asken för att höra om den skramlade innan han började dra av pappret. En marinblå siden ask uppenbarade sig och han kollade upp på mig lite oförstående. Nialls hand drogs över den mjuka asken och hans ögon gick ner på asken igen innan han öppnade den försiktigt. Han drog ihop ögonbrynen så det blev en rynka mellan dom. Reaktionen var i ren chock och jag bet mig lite i kinden, det kanske var för mycket? ”Adriana, you shouldn't...” stammade han fram och tog upp guldkedjan med ingravering på baksidan som jag köpt. ”Do you know how expensive this is!?” utbrast han och satte ner asken för att kolla närmare på kedjan.
”Not as expensive as a shoppingcenter or a penthouse I can assure you.” sa jag och log lite tveksamt.
”Shoot for the moon and land among the stars – Adriana Lloyd • 07.11.12” läste han det inristade och kollade upp mot mig. ”November 7th?”
”The day you found out about my scar. And the day we agreed on to try being friends.” sa jag lågt.
”I love it.” sa han och log mot mig. Jag reste mig upp och drog ner klänningen och Niall drog ut sin stol så jag kunde sätta mig på hans ena ben.
”Want help?” frågade jag. Han nickade och jag tog halsbandet och öppnade upp det och spände fast det runt hans hals. ”It suites you perfectly.” sa jag och drog mina fingertoppar över guldkedjan. Jag kände hans hand kupa sig under min haka och lutade upp mitt huvud så jag blev tvungen att möta hans blick. De blåa ögonen lös nästan i ljuslågans sken och han sken upp i ett stort leende.
”I love it. I love you.” han strök sina läppar över mina. ”Thank you.” mumlade han mot mina läppar och släppte min haka för att sätta handen på min höft för att dra mig närmare honom. ”I've got one last thing for you though.”
”Seriously, Niall. No.” viskade jag och tryckte mina läppar mot hans mjuka läppar. Han drog sig sedan undan och jag öppnade mina ögon för att kolla på honom.
”It's not midnight just yet. I've still thirty minutes to spoil you, princess.” jag grimaserade och han reste på sig och gav sin stol till mig. Jag satte mig förvirrat ner och kollade upp på honom där han stod med ryggen mot mig och blickade ut över centralpark. Han vände sig sedan om och kollade ner mot mig. ”Just don't freak out. It's not what you think.” sa han varnande och jag drog i hon ögonbrynen i ett förvirrat uttryck. Han föll ner på ett knä och mina ögon vidgades utav panik. ”I can see the panic raising but it's not what you think.” sa han roat.
”Could you at least stand up?” frågade jag tveksamt.
”No, ehum... I want to do this right.” sa han och jag höjde ögonbrynen nu. ”I'll never be able to just say 'I'm sorry' and then move on from my past. Because it's a part who we become as individuals and because I've caused you so much pain. And I will never be able to forgive myself.” jag försökte att bita ihop för att inte börja få total panik över vart denna konversationen var på väg. ”But your the best thing that has ever happened to me. And what we have is something very rare. And the most rules doesn't apply to us, which makes this okay. You are the strongest person I've ever known. And you make me stronger and I don't know what I would do if anything happened to you. I love you so much...” jag lade märke till att han hade handen i fickan nu och mina ögon vidgades ytterligare om det nu var möjligt när han drog ut en vit ask. Trots jag så gärna ville protestera fick jag inte ut ett ord. ”I know that we are too young to get engaged or get married and I don't think it's time for us just yet when it comes to that. But... I was in this jewelry store in France and was going to give you something nice. And I was stuck on this ring...” fortsatte han och öppnade upp asken och där i låg en ring i vitt guld prydd med små diamanter runt om och i mitten fans en fyrkantig diamant som var större. ”... so I bought it, and I know it's an engagement ring and I like i said, it's not our time. But I want you to have it.” Han tog ur den och jag lade märke till att den satt fast i en lång silverkedja. ”To know it's yours, and to keep it safe til it's our time.” han knäppte halsbandet runt min hals och jag tog ringen mellan min tumme och pekfingret och kollade på den. Jag kände Nialls tumme dra bort något vått från min kind och jag insåg att jag hade släppt fram tårarna. Jag lade märke till ingraveringen innanför: 'Nialls Princess'.
”I love it.” sa jag och kollade upp på honom. ”I'll keep it safe.”

+18 Kommentarer till nästa del! :)