Dreamcatcher - Kapitel 3
”That one I figured out over seven years ago when you tried to eat through your bellybutton.” Felicia flinade och jag gav henne en irriterad blick.
”It was your idea!” sade jag med en röst som var en oktav ljusare än vad den brukade bara. ”You're just as damaged as I am!” hon flinade och kliade sig lite i hårbottnen.
”Let's go my damaged friends.” föreslog Emma och gjorde en gest med handen mot salen som var några meter ifrån oss. Vi alla tre krokade arm med varandra innan vi började gå mot vår nästa klass, historia. Eller som jag kallar den, förmiddagens powernap.

Garagen bredvid racebanan var fylla med upprymda människor inför racet i morgon. Jag var den enda kvinnliga som körde tävlingar något som verkade imponera på killarna som arbetade här. Mina fingrar drog upp dragkedjan på min röda overall med svarta detaljer, jag granskade mig i omklädningsrummets spegel. Min kurviga kropp framhävdes av den snäva overallen, mitt hår satt i en låg hästsvans som jag tryckte in i nacken på overallen så att håret inte skulle störa mig. Jag knöt mina skor innan jag plockade upp hjälmen och begav mig ut i det fullproppade garaget där även min bil stod. Den svarta lacken sken i de starka lamporna som hängde sterilt i taket.
”Ey! Cece! Could you give me that bottle over there?” ropade Dylan som kikade ut från motorhuven. Han pekade mot en flaska fylld med klar vätska, jag tog upp den och gick fram till den mörkhåriga killen som tycktes ha fullt upp.
”Here you go.” sade jag och gav honom den. Han log tacksamt upp mot mig.
”Looking good in the new suite.” sade han innan hans fokus åter hamnade på bilen.
”Yeah, I like the colour.”
”The only fashion you understand.” hörde jag Emma över sorlet, hon lät smått bedrövad över hennes ord. Jag vände mig mot arbetsbänken där hon satt med bena i kors tillsammans med Alice och alla hennes böcker.
”Well thank you, miss Fashionista.” sade jag och flinade mot henne.
”Cece!” hörde jag på andra sidan lokalen framför datorskärmarna som var strategiskt uppsatta så de kunde bevaka banan. Felicia satt i sin skyddsdräkt då hon skulle finnas till hands vid banan om något skulle hända, hon var även den jag skulle få höra i min hjälm. Jag satte min hjälm på arbetsbänken bredvid Alice innan jag gick över till min vän som såg ut som en hacker framför all teknik.
”Okay, so we've got some serious competition tomorrow.” suckade hon och lutade sig bakåt i skinnstolen.
”Are you spying!?” utbrast jag då hon hade tryckt upp bilder och information om killen jag skulle möta i morgon.
”You need to know who you are up against. You can thank me later.” sade hon sarkastiskt och flinade upp mot mig. På bilden fanns det en brunett kortklippt kille som såg ut som en sådan kille som aldrig skulle klara ett nederlag mot en tjej. Det var en utav fördelarna med att vara en tjej i detta yrket, att få slå killar på sitt egna spel. Alla i detta garaget hade sett mig köra innan, alla visste hur duktig och snabbtänkt jag var.
”So he's an university student with economy as major. He's twenty years old and still lives at home.” läste Felicia högt och jag hörde någon skratta bakom mig, jag vände mig om för att se Alex, ännu en kille som jobbade i garaget, skratta rakt ut medan han kollade över Felicias axel.
”Well, then he's got a shoulder to cry on tomorrow night.” kostaterade han innan han höjde handen mot mig, jag besvarade hans high five men jag kände oron i magen.
”Please, don't jinx me.” bad jag. Felicia svängde runt på stolen för att hamna ansikte mot ansikte med mig.
”We believe in you, and you are one of the best drivers in London. Maybe even the best in u.k. You got this. I am not worried, and neither should you.” hon reste sig upp för att ge mig en kram innan hon tog på sig sin keps och började fösa mig framför sig. ”Let's go.”
Jag pussade Alice på pannan och bad henne att uppföra sig, hon gav mig ett trött uttryck och jag kollade upp på Emma som gav mig en säker blick. Emma gav mig en hård kram innan min bil vrålade igång och en utav killarna började köra ut den på banan. Jag tog min hjälm och följde efter, Felicia satte på sig sitt headset och gjorde tummen upp mot mig innan jag satte på mig min hjälm.
”Can you hear me, you peasant?” hörde jag inne i hjälmen och jag grimaserade innan jag gjorde tummen upp och räckte sedan fingret mot henne.
”Of course.” svarade jag oskyldigt. Ett lågt skratt hördes i hjälmen innan jag fällde upp visiret för att se klart och tydligt då jag hoppade in i bilen.
”Okay, so the car is almost perfect, it wants to go a bit left but otherwise we should be good.” hörde jag Dylan intill mig medan jag drog på mig mina handskar.
”And the breaks?” frågade jag och grimaserade över vad som hände förra gången jag körde. Bilens bromsar hade blivit blöta av regnet som hade hällt ner och jag krockade rakt in i en vägg, som tur var så förblev jag oskadd då jag fick chansen att sakta ner lite innan jag kolliderade.
”They are brand new, so you have to be carefull with them at first and warm them up, and if you feel they won't work then try to press them down gently and then all the way down. Got it?”
”Okay, got it.” sade jag och rullade upp fönstret på bilen. Jag kände att det började bli riktigt varmt i dräkten då jag försökte desperat att slappna av genom att sträcka på mig lite. Mitt visir förblev öppet då jag visste att det skulle bli alldeles för mörkt med den för ögonen. Min vänster fot tog kontakt med kopplingen innan jag försiktigt lät min högra glida över gasen, motor vrålade till och jag kände gåshuden gå över mina armar.
”Okay, let's do a slow lap first.” föreslog Felicia, hennes röst lät avlägsen som om hon höll på med något annat och jag himlade med ögonen innan jag drog i den första växeln, släppte handbromsen och lät kopplingen och gasen samarbeta för att dra fram det mörka fordonet över den släta asfalten. Enkelt fick jag upp den i hastigheten jag ville ha och snart fick jag ta min första vänstersväng.
”Easy, Cece!” utbrast Felicia och jag stönade irriterat till innan jag tryckte full broms och lät bilen vingla till lite. ”It's just a warm up.”
Efter första varvet tryckte jag ner gasen i golvet och lät hastighetsmärtaren stiga, jag tog mig enkelt fram på banan som jag kände till lika väl som baksidan av min egna hand. Felicias komplimanger hördes i öronen men jag stängde ute henne och fokuserade på att göra ett rekord då slutsträckan syntes några hundra meter framför mig. När jag nått över mållinjen flyttade jag min fot från gas till broms och jag kände gummit skapa sträck i asfalten då jag tryckte ner bromsen helt och vände på bilen innan den stannade helt.
”My tires!” skrek en av killarna i bakgrunden och jag flinade för mig själv.
”Shut up!” fräste Felicia. ”Great work, Cece. Dylan is on his way.” jag hörde att mikrofonen stängdes av och jag rullade ner rutan innan jag stängde av motorn, jag öppnade dörren och började ta mig ut men snubblade bakåt men innan jag stötte mot asfalten under mig fångade någon upp mig. Jag drog av mig hjälmen för att se Dylan flina.
”Like always.” sade han och jag skrattade över min egna klumpighet.
”Thanks.” jag ställde mig stadigt på mina ben och drog bort svett som börjat pärla sig i pannan på mig. Jag slängde över nycklarna till honom innan jag började gå tillbaka till garaget där jag blev bemött utav tre stora kramar.
”You were great.” uppmuntrade Emma mig.
”I'll go and get changed, get your things, Alice.” beordrade jag. ”Liz,” jag vände mig sen allvarligt mot Felicia som kollade förvånat på mig. ”The car is amazing, though I almost lost the control when I had to shift after the third corner. The clutch is loose.” hennes ögon spärrades upp och hon visste lika väl som jag vad som kunde hänt om jag inte tryckt ner kopplingen en till.
”I'll tell Dylan. Get Alice home and we'll talk tomorrow.” sade hon och nickade allvarligt innan hon började skynda sig iväg. Emma följde mig in i omklädningsrummet och hjälpte mig av med den nästintill fastklistrade overallen och skyddsdräkten under.
”Did you find your phone at home?” frågade hon, medan hon kastade äcklat ifrån sig overallen. Hennes röst lät avlägsen och jag visste att det fanns andra saker hon ville fråga mig egentligen. Hon drog en hand genom sitt hår och kollade uppmärksamt på mig.
”No, I have to look again when I get home.” suckade jag.
”Then how will I get intouch with you tomorrow, you need to be here at nine am and you need to skip school.” babblade hon på innan hon räckte över mina mjukisbyxor och hoodie som jag skulle färdas i hem.
”I know, Emma. Text Alice if you need anything.” jag drog på mig mina vans efter jag tagit på mig mjukisbyxorna. Enkelt drog jag tröjan över huvudet innan jag knölade ihop mina svettiga kläder som skulle tvättas när jag kom hem. Jag tryckte i dem i min väska innan jag drog remmen över axeln. Men innan jag nådde fram till dörren greppade Emma tag i min arm, jag kollade på min kompis som hade oroliga ansiktsdrag.
”Don't do anything stupid. I know that look on Felicias face when you told her. That wasn't good news, you can't be so selfish and take a risk like that when you've got Alice.” jag pressade ihop mina läppar och bet mig lite på insidan av min kind.
”I know, it was bad. Don't give me that look, we all know it's a dangerous sport, I have to take risks to be the best.” försvarande jag mig själv, Emmas gråa ögon spändes fast i mina och gav mig en sur blick.
”Stop pretending it's okay, you don't need to be the best.” fräste hon och jag gav henne en uppgiven blick.
”Okay, I'll stop pretending it's okay, but I want to be the best.” utbrast jag innan jag slet mig loss från hennes grepp och tog mig ut från omklädningsrummet.
Jag plockade fram matlådorna jag och Alice hade varit och hämtat på den lokala grillen på vägen hem, Alice var uppe och duschade medan jag dukade fram. Våra hamburgare och pommes frites lades snyggt upp på våra fyrkantiga tallrikar, jag satte två Cola burkar på bordet och tände ett par värmeljus. Snart hörde jag ett par fötter komma ut i köket och jag kollade över axeln. Hennes fuktiga hår hängde ner för hennes axlar, hon hade på sig ett par mjukisbyxor och ett grått linne, hennes bara fötter tog sig över till bordet och satte sig ner. Jag kollade på klockan som hände ovanför köksingången, visarna pekade på tio. En gäspning gled över mig då jag tog fram tallrikarna till bordet.
Jag satte mig ner framför henne, jag hade fortfarande inte hunnit duscha, något jag fick bli tvungen till att göra innan jag gick och lade mig.
”Du var duktig idag.” mumlade Alice trött och jag drog lite på läpparna.
”Tack, fick du gjort dina läxor?” frågade jag och hon nickade slött, man kunde se att hon var helt slut, något jag också var. Mina muskler ville inte göra som jag ville och det var precis så jag orkade höja hamburgaren till munnen.
”Kan jag sova hos en kompis i morgon, så jag slipper vara fast i garaget hela dagen?” sade Alice och kollade bedjande på mig.
”Vem?”
”Jessica.”
”Okej, låter bra. Gör inget dumt bara.” varnade jag henne och hon grimaserade.
”Detsamma.” svarade hon vasst och jag gav henne en varnande blick.
”Och glöm inte att du fortfarande har skola att tänka på så var inte uppe för länge.” påpekade jag medan jag bet i en pommes. Alice nickade och tog en klunk Cola som hon hällt upp i sitt glas. När hon pressat ner halva hamburgaren suckade hon matt ut.
”Jag orkar inte mer.” påpekade hon.
”Okej, gå du.”
Hon tog sitt glas i ena handen och tallriken i andra, hennes ögon spärrades upp då hon fick syn på det gula som låg under tallriken. Jag hade strategiskt lagt hennes biljett till One Direction där, hon hade tjatat om en biljett så pass länge nu. De skulle ha en konsert i London om några dagar som en extra konsert då de flesta inte fick chansen att se dem förra gången. Skulle jag vara helt ärlig så hade jag flera idéer i huvudet om hur jag skulle kunna spendera en fredag men jag skulle få lägga dem åt sidan, i alla fall för denna fredagen.
”Ska vi gå!?” utbrast hon innan hon ställde ner sitt glas och tallrik på bordet igen.
”Om du vill, så ja.” sade jag och skrattade åt henne uttryck, det hade gått ifrån trött till pigg på bara några sekunder. Alice gav ifrån sig ett öronbedövande skrik innan hon slängde sig över mig och gav mig en hård kram.
”Du är världens bästa syster. Tack.” mumlade hon innan hon hoppade uppspelt tillbaka, jag reste mig upp och flinade mot henne innan jag tog våra tallrikar till diskmaskinen. Snart hörde jag ett par fötter springa iväg och jag kollade mot bordet, biljetten var borta och det var även min syster.
Det värmde att se henne glad för en gångs skull, att glömma bort våra föräldrar. Jag dukade undan, stoppade mina svettiga kläder i tvättmaskinen och tog mig trött upp för trappan, in i badrummet för att vrida igång duschen. Ett klädesplagg efter ett annat föll till golvet tills jag var helt naken. Jag klev in i duschen och lät det varma vattnet bränna över min kropp, noggrant schamponerade jag håret och tvålade in kroppen, all stress som låg över min kropp gled av mig i samband med det varma vattnet.Trött stängde jag av vattnet och stapplade jag ut ur duschen, torkade varje kroppsdel noga innan jag drog på mig ett par nya trosor och bh. Jag tog mig till mitt rum och drog ut en slapp t shirt. Det var precis så att jag orkade fram till sängen, men tog mig till slut ner under täcket, men längre kom jag inte förrän jag gled ner i ett mjukt skönt mörker, jag somnade med lampan tänd.
+25 Kommentarer till nästa del :)
Dagens kommentar:
Jätte bra!
Jättebra!
Som jag väntat!!!
Sååå sjukt bra!
Men kan du inte försöka publisera de nya kapitlerna liiite tidigare bara?! Skulle göra mig och säkert några andra så glada! Tack xx
Åh vad bra! Längtar till nästa!
SÅ himla bra!! ibland när jag börjar läsa så vet jag först int riktigt ur vems "perspektiv" det är ifrån. Efter ett tag kan man ju lista ut det. Men det skulle vara mkt enklare om du typ skulle kunna skriva de längst upp. Är det bara jag som tycker de? Eller har jag typ missat nåt?
MERA!
Åhh Sjukt bra meeeera!!:);)
Meeeraaa
bäääst :D
Bra kapitel, det börjar bli svårt att komma på vad man ska skriva nu förtiden!
Sjukt sjukt bra! Mera!!
More! :D
Jag fattar inte hur du kan skriva så bra! Jag älskart! :)
Meeer :D Grymt bra
Sååå fruktansvärt bra! :D
Mer!
Vilket program på dator använder du när du redigerar kapitelbilderna och när du gjorde designen?
Så himla bra! Meeeer!!!!
Grymt bra! Mera! :)
så sjukt bra! mer! :D
Grymt kapitel :D mer .
Vill ha mer,typ nuuu,haha. Älskar denna och dina andra ff!People,kommentera så att vi får upp ett nytt kapite snart,hehe..
Meeeer
gryyymt!!!
omg vad kommer hända!