”So you play guitar, you sing, you can cook. Is there anything you can't do?” frågade jag när jag satt mig ner bredvid Niall och hans gitarr i soffan efter jag kollat ut över utsikten från ett utav dom stora fönsterna.
”I'm really bad at waking up in the mornings. If that counts?” sa han och flinade mot mig och jag kollade generat ner på händerna som vilade i mitt knä. ”You want to try?” frågade han och jag kollade upp på honom för att se vad han menade. Han höll ut gitarren mot mig.
”I can't play.” sa jag tveksamt.
”I could teach you?” erbjöd han sig och jag tog tveksamt emot gitarren. ”Okay so put your fingers at these and strum once.” han gav mig några ackord till och visade hur jag skulle slå på strängarna men inte ens då kunde jag urskilja låten. ”Okay, so instruments... Not your strongest skill.” sa han efter ett tag och skrattade när han hade försökt slå på strängarna åt mig i takt och hade hamnat intill mig så jag kunde känna hans överkropp tryckas mot mig. Han hade också märkt hur nära han hade hamnat och kollade på mig när jag hade vågat kolla upp på hans ansikte. Först då insåg jag att även våra ansikten var mindre än tio centimeter ifrån varandra. Hans blåa ögon höll fast mina och fick mig att glömma bort min extremt dåliga kunskap om instrument. Jag kände att hans hand över min kind och hans tumme följde min underläpps linje vilket gjorde att jag slappnade av och mina läppar särade lite på sig. Han bet sig lite i sin underläpp och tvekade lite innan hans huvud hackigt började närma sig mig och jag blev snabbt rastlös när han stannade några centimeter ifrån mina läppar. Min hand flög upp till hans nacke och jag tog igenom dom sista centimetrarna och våra läppar möttes. Det kändes som att det var första gången våra läppar möttes men jag var tvungen att påminna mig själv att jag faktiskt har varit intim med honom innan. Hans läppar pressad hårdare mot mina och ett litet stön flög ut genom hans läppar som vibrerade mot mina. Mina fingrar trasslade in sig i hans hår och hans läppar försvann från mina och vandrade över mitt käkben och ner för min hals och stanna vid fästet mellan nacken och min axel. Jag kände hans tänder ge mig ett litet bitmärke och ett litet flämt slet sig från mina läppar och jag hörde hur han skrattade tyst innan han kom tillbaka upp till mina läppar igen och jag tog upp min andra hand för att känna över hans muskler som gömdes under hans skjorta. Vi blev avbrutna utav en duns och våra läppar slets ifrån varandra och för att se vad som hänt. Jag hade helt glömt bort att jag hade gitarren fortfarande i mitt knä som hade slagit i det mattklädda golvet.
”I am so sorry.” sa jag och tog upp den från golvet för att inspektera så att den inte hade gått sönder på något sätt men han tog den ur mina händer och ställde den ifrån sig.
”You like chocolate?” frågade han innan hans hand gick tillbaka att smeka min kind och drog bak lite hår bakom örat.
”Say one girl who doesn't love chocolate?” sa jag och log mot honom. Det fick honom att skratta till lite innan han försvann snabbt och kom tillbaka med två cocktailglas fyllda med chokladmousse och två skedar. Han fick mig att glömma bort att jag hade hatat honom för några dagar sedan, att min mamma skulle bli galen över veta vad som hänt och att jag ljugit för henne. Mina skänkte inte en tanke åt henne eller någon annan för en gångs skull. Tiden gick så pass snabbt så när det väl var dags att ta sig hem så var klockan vid tolv. Denna gången när Niall la sin hand på mitt lår medan vi satt i bilen då han insisterade så väl på att köra mig hem slog jag inte undan den utan la min något mindre hand över hans och flätade samman våra fingrar vilket fick honom att le.
”I had a really great time.” sa jag och log mot honom när han hade stannat till vid kanten utanför porten.
”I'm glad.” sa han och log mot mig. ”Will your mum be angry with you for being out this late on a wednesday?”
”I guess. But she haven't been in this situation that I've been out late with someone that I actually could call a friend.”
”Friend?” frågade han och gjorde en grimas över ordet. ”I think we've passed that when you almost crushed my guitar.”
”Baby steps, Niall... Baby steps.” sa jag roat och han blev smått rosig om sina kinder. Jag pussade honom på kinden. ”See you tomorrow.”
”No, see you later today.” rättade han mig och kollade på klockan på instrumentbrädet. Tjugo i ett. Jag nickade och erkände mig besegrad.
”Bye.”

När jag kom upp till lägenheten var allting mörkt och jag försökte vara så tyst som möjligt när jag började smyga genom lägenheten och lade märke till att köket lös. Jag kikade in i köket och såg mamma kolla irriterat och även trött på mig.
”Vart har du varit?”
”Jag har varit på tjejkväll sa jag ju.” sa jag och lutade mig mot dörrkarmen. Jag såg att hennes händer var knutna runt en lapp. ”Vad är det?” frågade jag nyfiket.
”Vart var du ikväll?” frågade hon igen och kollade på mig med en sur min och jag bet mig lite på insidan av min kind.
”Jag var med Eleanor, Perrie och Danielle.” specificerade jag mig lite extra och försökte se övertygande ut.
”Ljug inte för mig. Jag stället frågan en gång till och då vill jag höra sanningen.”
”Vad pratar du om?” frågade jag trött och nu smått irriterad.
”Jag vill veta varför min egna dotter ljuger för mig?”
”Varför ska jag ljuga för min egna mamma?” slängde jag tillbaka mot henne utan att hålla mina ögon från lappen som mamma höll i.
”Du har rätt.” hennes röst lät falsk och hon reste på sig. ”Vet du vad? Jag var snäll nog som din mor att tvätta dina smutsiga kläder som låg på ditt golv.” hon gick långsamt mot mig och drog ihop läpparna lite medan hon strosade mot mig och sträckte fram lappen. Jag behövde inte anstränga ögonen för att se vad som stod på lappen. Den hade jag memorerat innan och jag insåg mitt största misstag hitintills. Jag hade glömt lappen i bakfickan på mina jeans som jag hade slängt på golvet när jag bytt om. ”Träffade du Niall ikväll? Hade du roligt med din nästan mördare?”
”Jag träffade inte honom ikväll...” fortsatte jag ljugande. ”Jag fick det där i morse men jag träffade inte honom och han är ingen mördare.”
”Tack vare skolbibliotekarien, ja.” fräste mamma och jag bara skakade på huvudet när jag gick mot mitt rum.
”Tack för upplysningen! Jag var där!” skrek jag innan jag slängde igen dörren utav vrede men den öppnades lika snabbt igen.
”Om du någonsin träffar den där pojken utanför den studion så är du inte välkommen här. Så pass mycket har han gjort vår familj så om du träffar honom så lovar jag att du är inte med i familjen längre.” hennes ord sårade och jag bet mig tveksamt i läppen.
”Så du menar att du hellre hade sett mig död?” mumlade jag tyst och jag kände tårar välla upp i ögonen. Hon stod orörlig i dörren utan att säga något och lika tyst stängde hon dörren efter sig och mina tårar rann brännande ner för mina kinder och jag insåg att jag skulle inte skulle kunna sova inatt. Jag satte igång datorn och hittade en film jag fixat för någon dag sedan. Mina tankar fäste inte riktigt vid filmen utan konstant åkte tillbaka till vad pappa precis sagt och Nialls läppar som hade omfamnat mina. Filmen var sorglig och fick mig att tänka att det var godkänt att gråta även om det inte direkt var för att just filmen var sorglig. Mitt liv sög helt enkelt.

Jag kom inte ihåg när jag somna och det enda jag kom ihåg var att det började bli ljust i mitt rum och när min klocka ringde så var lägenheten tyst och dyster precis som kvällen innan. Mr. Frey fick öppna dörren med sina nycklar denna gången för jag tvär vägrade att ta mig till dörren och öppna. Jag suckade trött när han kom in och han höjde på ögonbrynen.
”Well... Good morning on you too.” sa han med en sarkastisk röst och jag bet ihop mina käkar för att inte säga något dumt. Under hela lektionen var jag tyst nog för att lyssna på Mr. Frey men trots det så struntade jag fullständigt i vad han sade. När han insåg att det var lönlöst så började han plocka ihop en halvtimme för tidigt. ”Am I a bad teacher? Is that why you are so off?”
”No!” utbrast jag och skakade på huvudet. ”No.” sa jag med lugnt nu. ”I've just got alot on my mind.” fortsatte jag distraherat.
”Like this?” frågade han osäkert och slängde fram dagens skvaller tidning.
”What's this?” sa jag och började få svårt att andas när jag såg mig pussa Niall på kinden innan jag gick in genom porten i natt. Vilket fick mig att må illa. Vem hade gjort detta? Ingen utom Niall visste om att jag skulle till honom. Niall...
”This,” sa han med en hård röst. ”... is all over the news in the world! If you log on twitter you have an own hashtag!”
”No... No... This can't happen!” utbrast jag och reste mig så snabbt att min stol föll omkull. ”I need to go. Now... We need to get to the studio... Now!” jag höll på att få panik. ”Take me to the studio, Frey. Please.” jag vankade fram och tillbaka över golvet och jag kunde inte få mammas ord ut ur mitt huvud som hon sa inatt. Jag kommer inte kunna bo kvar här. ”This can't happen!”

+18 Kommentarer till nästa del! :)