Kapitel 12

 ”Spencer Marie Juliette Anderson Cowell! Get your buttom in to my office! Now!” jag rycktes ur min sömn och satte mig spikrakt upp i sängen så mitt hår flög över ansiktet. Jag kastade av mig täcket och sprang raka vägen i till Simons kontor.

”What!?” skrek jag när jag stod i dörr öppningen. ”What's happening!?” Jag såg en högröd Simon stå mitt i rummet med Liam, Louis, Harry, Zayn och Niall med stora ögon.

”Put something on you first, madam! We have guests!” Jag kollade ner på mig själv och detta var andra gången jag hade på mig en t-shirt och trosor inför dessa killarna. De borde bli vana snart tycker man ju.

”Is everything alright? You screamed like if something is on fire.”

”My patiense is on fire and soon to be gone. Shap shap!” jag gick snabbt och satte på mig ett par hotpants och gick snabbt in i badrummet för att bosta tänderna och sätta upp mitt rufsiga hår i en knut.

”So, what the hell is going on?” väste jag när jag kom in i kontoret igen och stängde dörren bakom mig. Jag lade armarna i kors över bröstet och lutade mig mot en bokhylla.

”Well, we had a lovely chat here about what's been going on i Europe, when I got the newspaper for the day on my table and guess who's the headline for the day and ruines my happy land for the rest of the summer!?”

”I don't know? Britney Spears wants more money for beeing a judge?” frågade jag sarkastiskt och jag visste att det skulle trycka på en nerv för han har klagat över detta innan att han behöver henne inför en ny säsong i USA.

”Yes,” muttrade han. ”But that's not the case, young lady!” han lät nu ansträngd och killarna såg högst obekväma ut.

”Okay, then what is the case? And why does they have to listen to this?” jag betonade dem och pekade mot de obekväma killarna.

”Yes, you guys can go.” Simon suckade tungt och killarna sprang snabbt mot dörren. ”Everyone apart from you Harry.” Harry muttrade något som jag inte riktigt hörde och gjorde en grimas och satte sig ner stelt på stolen igen som var tagen från bordet utanför kontoret. ”Where were you last night when you were supposed to be at the gala?” frågade Simon lurigt och jag kände på mig att han redan visste svaret.

”I was out.” sa jag kort.

”Out? With who?”

”Oh for gods sake! You know the answer, let's jump over all this talk and go right to the chase!” sa jag gnälligt och satte mig ner på golvet med bokhyllan som ryggstöd.

”No,”

”Why are you trying to be mean!?”

”Because I would like to hear the words from you,” Simon pekade på mig med ett elakt litet leende på läpparna. ”And then, I'm going to have a serious talk with you.” fortsatte han och pekade sedan på Harry som såg lika rädd ut som ett rådjur i strålkastare.

”Oh for the love of god. Give the boy a break!” jag ställde mig upp och hämtade tidningen som låg på skrivbordet och granskade framsidan. Det fanns inget fotobevis utan bara en rubrik med stora svarta bokstäver, 'Harry Styles new hookup'. ”There's not even a photos!” sa jag anklagande. ”This is ridicolous! There's nothing going on between Harry and me, uncle Simon!” Simon kollade på mig och jag kände mig rent förtvivlad. Men jag såg att en lampa lyste upp inom honom och han började bli sansad igen.

”I am so sorry for my break out.” började han lite lugnare. ”Can I trust you?” sa han nu och kollade med tveksamma ögon. Jag försökte låta bli att tveka.

”One hundred percent.” sa jag och log oroat.

”Have you kissed him?”

”What kind of question is that!?” fråga jag nu och trodde han hade lagt ner sina misstankar. ”By the way, I have a rhetorical question. What if something went on? Would you kill me?” Jag lade armarna i kors och satte mig i en utav stolarna. Simon gned sig lite i ögonen med handen och kollade trött på Harry.

”Scram, boy.” sa han trött och Harry hoppade med nöje ut ur dörren. Vi satt under tystnad och stirrade på varandra och jag väntade på mitt svar.

”I wouldn't kill you.” sa han till slut. ”But there is something I need to talk with you about.”

”What?” frågade jag lite små kaxigt.

”Have you seen any articles about you ever?”

”No. I'm a nobody.”

”Of course you're not. You're my lovely niece. But there are a few things I haven't been very honest with you about and there have been some stories that I have had to kill before anyone could see them.” jag höjde på ögonbrynen och väntade på en fortsättning. ”I was hoping on that your family and you could have a nice happy life in Sweden. So I beg you that you won't under any circumstances get involved in any drama, any summer romance with any of the boys. Because then you'll end up as the most hated girl on the planet.” Nu var det jag som inte hade något att säga och jag satt och kollade ner på mina händer. ”Got it?” frågade han nu och kollade på mig.

”You know what?” började jag och kollade på honom. ”Got it...”

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

Bloggadress: