Dreamcatcher - Kapitel 6

Previously on Dreamcatcher:
 ”It was nice meeting you, Harry.” sade jag och log lite besvärat innan jag kramade om Liam igen. Snart började jag leda Alice mot utgången och suckade utav lättnad då jag kände kvällskylan i mina lungor. Lättnaden över att vara helt säker på att jag skulle slippa Harry för all framtid, han var någon annan problem. Men jag kunde ändå inte låta bli att känna mig lite skyldig, till hans osäkerhet då han höjt handen i hopp om att jag hade grävt ner min stridsyxa mot honom. Snart fick jag andra saker och tänka på då Alice blev hungrig och vi började köra hem, bort från arenan och bort från Harry som hade trängt sig in i mina tankar för sista gången.

Konserten hade varit helt underbar, men det skulle vara skönt att veta att det var några månader kvar till USA. Jag hade lovat mig själv och framför allt killarna att ta det lugnt nu under de kommande månaderna, de hade godtagit min ursäkt för att ha varit allt för upptagen med att festa. Men ändå verkade det som att de höll ett vakande öga på mig och gillade inte att jag sade vissa saker som de ansåg var opassande. Det var lite som att ha fyra föräldrar runt om sig som bara väntade på att ta mig i örat och läxa upp mig.

Jag funderade på att åka hem till Holmes Chapel, spendera några veckor där för att få nytt perspektiv på saker och ting. Det lät som en bra plats att komma ner på jorden, kanske till och med jobba några dagar i bageriet bara för att få tillbaka den gamla känslan igen.

Mina fötter tog sig ut från badrummet och mot vardagsrummet som killarna satt i, vi alla hade samlats hem hos Louis och Eleanor på lördags eftermiddagen. Trots att de verkade inte gilla mitt sällskap just nu så frågade de mig om jag ville vara med.

Jag stannade upp då jag hörde mitt namn nämnas i rummet som jag precis hade tänkt gå in i.

”Did you see how he behaved after he came in to the room?” hörde jag Louis röst, han lät besvärad men samtidigt lättad.

”What?” frågade Zayn förvirrat, jag hörde något smälla till och antog att det var någon som slog i foten då Niall började svära lågt. Jag bet mig i läppen för att inte börja skratta.

”I don't know but what ever Grace told him outside before they came in to the room, it seemed to work. His behaviour was so strange when she was around.”

”Yeah, I noticed that too.” mumlade Liam lågt. ”But she was very down to earth, she was incredible.” jag hörde instämmande mummel innan jag hörde Louis börja prata igen.

”I think she's good for him, they are so different that it's scary. But what ever she is doing it's working, it was the first time I saw my old best friend again yesterday behind all that fame obsession that is going on around him.”

Jag hade fått nog av att höra vad de hade att säga, mina fötter tog de första stegen ut i dörröppningen för att avslöja mig från mitt gömställe. Alla tystnade och jag mötte Louis blick, jag lät dock bli att konfrontera dem utan istället satte jag mig ner bredvid Niall i en utav de små soffgrupperna.

”What were you talking about?” frågade jag då det var obekvämt tyst och tog min redbull som stod på soffbordet.

”We were thinking about watching a movie.” sade Liam och log lite mot mig.

”I want something scary.” föreslog Zayn och flinade mot Niall som bara grimaserade.

”As long there's no clowns I'll be good.” konstaterade Niall och vred på sin keps som han hade på sig så den hamnade bak och fram. Louis tog sig fram till bokhyllan som var fylld med dvder, han viftade tillslut med ett fodral som såg mörk och obehaglig ut.

”I bought it like a few days ago so I haven't had any time to watch.” informerade han oss innan han gav Zayn fodralet, han nickade gillande innan han reste sig upp från fåtöljen och gick fram till den stora plattskärmsteven som hängde på väggen, under till fanns det mängder med boxar men ändå väldigt stilrent. Zayn satte enkelt i filmen och Louis satte igång teven.

”By the way, Eleanor is in Manchester over the weekend, apparently some tests are coming up, so you can stay as long as you like.” påpekade Louis medan han bytte kanal och tryckte till slut på play. Jag lutade mig bakåt och snart kände jag ett par ben som slängdes upp i mitt knä, jag kollade ner bredvid mig för att se Niall ligga raklång över soffan.

Filmen började segt och var ytterst lång, jag tappade snabbt intresset då tredje offret hittades hängd i badrummet utan förklaring. Jag började istället kolla runt omkring mig i det mörka rummet, Zayn satt nere på golvet och lutade ryggen mot soffan, hans ögon var slutna och andades lätt något som sade att han somnat. Louis och Liam låg uppe på varandra i den större soffan deras långa ben var ihop trasslade då deras huvuden låg på varsin kudde, även dem hade somnat och jag ryckte till då jag hörde Niall snarka till. Jag skakade roat på huvudet och kollade på min mobil, klockan var redan tolv på natten. Det förvånade mig hur snabbt tiden hade gått trots allt, jag lät filmen rulla men slutade kolla, jag lutade huvudet bakåt och kollade upp i taket istället. Mina tankar vandrade fritt men landade snart på en person jag haft i bakhuvudet enda sedan igår, jag kunde inte sluta tänka på Grace. Hennes udda ögon, det blonda håret, trots hon såg så vacker ut så var hon oslipad och det var tydligt att hon inte var medveten om vilken inverkan hon hade på personer runt omkring henne. Framför allt, inverkan hon hade gjort på mig de få stunderna vi pratat. Jag kände värmen som steg ut till fingertopparna, det förvirrade mig varför jag kände mig så dragen till henne. Kanske för att hon var annorlunda, kanske för att hon var den första riktiga tjejen som faktiskt bett mig att dra åt helvete istället för att ligga med mig.

Jag lyfte lite på huvudet och kollade ner på Niall som nu hade särat lite på läpparna där han låg, försiktigt lyfte jag på hans ben och reste mig från min plats i soffan.

”What are you doing?” hörde jag en låg skrovlig röst och jag kollade mot Liam som kisade lite och jag sträckte på mig lite.

”I'll just need some air.” viskade jag.

”Now?”

”Yeah, I'll be back in a couple of hours.”

Han nickade besvärat innan han lade tillbaka huvudet på kudden och somnade om, jag tassade ut i hallen och drog på mig mina skor innan jag försiktigt tog Louis nyckelknippa och öppnade dörren. Jag låste ordentligt om mig innan jag tog mig ut till min bil, jag visste inte vart jag var på väg, men jag startade snart motorn till min Range Rover och lät bilen ta mig ner för den tysta och övergivna gatan. Gatorna var tomma ju längre ut från London jag kom och snart insåg jag vart jag var på väg, något som även för mig var förvirrande, vad skulle jag göra här så här sent på kvällen. Snart körde jag in på en parkering jag varit på tidigare i veckan och lät motorn dö ut, det fanns ingen här och jag visste att jag inte borde kommit hit. Men istället för att lyssna på min inre röst som ville att jag skulle starta bilen och köra här ifrån, hoppade jag istället ur bilen, låste den och började gå resten utav vägen.

 

Grace's Point of View

 

Lördagen flöt på som vanligt och Alice hade en övernattning hemma hos oss med några kompisar, på eftermiddagen bestämde jag mig för att låta dem vara ensamma hemma och jag tog mig till garaget där endast jag och Felicia var. Tystnaden som var över oss var behaglig och inte alls pinsam, vi båda gillade lugnet och smattrandet av regnet på plåttaket, radion stod på låg volym och medan Felicia höll på att uppdatera programvaran i bilen och på datorerna pillade jag med att städa undan efter racet för några dagar sedan.

Hela dagen hade varit ytterst dyster då det ständigt regnat och trots jag ville ut och köra lite lät jag bli då det enkelt kunde bli halt på grund utav vattnet på asfalten.

”So how was the concert?” frågade Felicia efter ett tag och jag hoppade upp på en utav arbetsbänkarna för att vila mina fötter.

”It was alright, Alice was so overwhelmed. She crashed in the backseat after we left the diner.” sade jag och kollade ner på mina tygskor, jag vickade lite på tårna och kände att den trötta känslan började försvinna.

”She's so sweet.” jag hörde Felicia fnittra till innan hon vände sig mot mig på kontorsstolen. Hon rufsade till sitt hår lite innan hon drog upp det i en hästsvans. ”Emma told me about Harry,” började hon och jag höjde på ögonbrynen. ”Are you guys friends or something?”

”No, definitly not.” sade jag snabbt och skakade på huvudet. ”He's so...” jag visste inte riktigt vad jag skulle använda för ord för att beskriva honom, det fanns inte riktigt ett ord för hur irriterande, uppstoppad och jobbig den killen var.

”He's a brat?” föreslog Felicia och jag nickade.

”And then add that word a few times.” suckade jag, hon skrattade till och kollade upp på klockan på väggen.

”Shit, I should have left an hour ago!” utbrast hon och flög upp från stolen, jag lade märke till att klockan redan var elva på kvällen, dagen hade gått så snabbt.

”Go, I'll lock up.” erbjöd jag mig. ”I have a few things left before I leave.”

”Are you sure? It's pretty scary to be here alone.” jag log lugnt mot min kompis som höll på att plocka ihop sina saker.

”I'm sure, I don't mind being alone.” jag hoppade ner från arbetsbänken, jag kramade om min kompis innan hon log uppskattande och började springa mot dörren. Jag låste efter henne och höjde musiken då en låt med Tulisa började spelas, jag sjöng lågt med medan jag städade undan det sista. Men låten avbröts av min telefon som ringde, jag sänkte genast för att svara.

”Var är du?” frågade Alice direkt när jag tryckt på grön lur.

”Jag är i garaget, vadå då? Har det hänt något?” frågorna kom automatiskt och hon stönade irriterat.

”Nej, det är lugnt. Jag bara undrar om det finns pengar till pizza, Natalie är hungrig så vi vill beställa hem.” förklarade hon.

”Ja, det finns ovanför mikrovågsugnen. Jag kommer hem snart så spara lite till mig.”

”Jaja, puss hej.” hon lade på i örat på mig och jag suckade innan jag tryckte ner min mobil i jeansfickan. Jag stängde av radion och började släcka ner garaget innan jag tog min väska och jacka. Mina nycklar var det sista jag plockade upp innan jag tog mig ut ur garagets sidodörr, jag larmade och låste ordentligt innan jag började gå bort mot den lilla vägen mellan läktarna och garaget som ledde ut på parkeringsplatsen. Jag stannade upp och kollade ut på banan som låg under mörker, mina fötter styrde mig ut mot depån. Mina ögon slöts och jag andades in doften av blöt asfalt, som tur var regnade det inte längre.
Snart vände jag om för att börja gå hem då jag stannade upp, i ögonvrån fick jag syn på en mörk gestalt som satt högst upp på läktaren. Det var omöjligt att urskilja vem det var, jag gick fram till läktaren och kisade lite med ögonen.

”Hey, you can't be here!” ropade jag och började gå upp för läktaren, då jag kom allt närmare insåg jag vem det var och jag kände mig genast illa till mods. Men jag kunde inte låta bli att ta mig hela vägen upp och ställde mig bredvid den oönskade gästen.

”What are you doing here?” mumlade jag lågt och kollade ner på den brunetta killen som satt hukad och kollade ut över banan.

”I don't know.” mumlade Harry lågt med en raspig röst. Hans ton förvånade mig, istället för att gå där ifrån satte jag mig nyfiket ner bredvid honom. Tystnaden föll över oss och jag drog trött en hand genom mitt hår som hade börjat bli rufsigt utav luftfuktigheten. Jag lutade mig bakåt mot ryggstödet och satte upp fötterna på sätet framför.

”When I was about five years old my dad always took me here to watch the race.” det bara gled ur min mun utan att jag tänkte på det. När jag försökte hindra orden var det redan för sent och de hängde ute i luften och väntade på en fortsättning. ”He always said that to be driving a really fast car is something that is so incredible, because you're in control. You can feel free for just a few seconds. But...” jag svalde och sneglade mot Harry. Hans gröna ögon kollade nu mot mig. ”... But running from your problems is a race that you'll never win.” jag pressade ihop mina läppar och tänkte över det jag själv sagt. Tveksamt log jag lite och kollade ut över banan som nu började lysa upp då månen började kolla fram bakom de grå molnen.

”For whatever reason you're here, you'll always have to face the problems when you get back.” avslutade jag lågt.

”I'm not running from anything.” muttrade han lågt.

”No?” min magkänsla sade mig att han ljög men jag tänkte inte konfrontera honom om det. ”Then tell me. Why are you here, Harry?”

”I needed a place to think.” sade han till slut och jag nickade långsamt. Jag reste mig upp och tog upp min väska.

”Then I won't bother you.” jag tog några steg men blev avbruten av en hand som tog tag i min handled. Jag stannade chockerat upp och kollade ner på den stora handen som kom från killen med de tveksamma ögonen, snabbt släppte han greppet.

”No. Stay.”

Jag satte mig tveksamt ner igen, jag gäspade lite och slöt ögonen några sekunder. Min kropp var helt slut efter denna långa dagen, att sitta här kändes konstigt, speciellt med Harry. Men av någon anledning hade han lämnat sitt ego hemma ikväll.

”You're the only one who has been honest with me. So please, just tell me the truth...” bad han efter ett tag och jag kollade uppmärksamt på killen bredvid mig. Hans profil var väldigt tydlig i månskenet, hans fylliga läppar putade utåt lite och hans raka näsa var ett starkt ansiktsdrag.

”Am I really a bad person?” frågade han till slut och jag drog förvirrat ihop ögonbrynen medan jag översåg hans fråga.

”I don't really know you, so it's pretty hard to say.” sade jag med lite sarkasm, men ångrade mig genast då jag såg hans sorgsna ögon. Jag suckade och försökte börja om. ”If you'd asked me a few days ago I'd say yes. Your image is so... It feels like you want to provoke something. You got that creepy smile of yours as fast you like something and you get offencive if someone denies you the attention you need.” jag försökte låta bli att använda några svordomar eller fel ord som skulle tippa över honom från kanten han var på just nu. Min tunga fuktade mina läppar lite innan jag fortsatte. ”And right now... no, you're not a bad person, just misunderstood.”

Jag gäspade och lät tystnaden lägga sig runt om oss, jag kände mig skyldig till alla hårda ord jag sagt till honom och undrade om jag borde be om ursäkt. Men innan jag fick chansen att öppna munnen igen fick jag ett sms från Alice som undrade vart jag var någonstans.

”I need to go.” sade jag och reste mig upp.

”Yeah, it's probably best for me to go too.” erkände han och reste sig upp. Vi tog oss ner från läktaren och ut på parkeringen, en stor svart bil stod parkerad som jag antog var Harrys.

”Bye.” sade jag och log lite mot honom innan jag började gå över parkeringen.

”You're walking?” frågade han förvirrat och jag stannade upp och kollade över axeln.

”Well, yeah. It's not far.” sade jag och ryckte på axlarna.

”I'll give you a ride if you'd like.” erbjöd han och jag skakade på huvudet.

”No, I'll be fine.” jag drog bak mitt hår bakom örat, jag hände min väska över axeln och vände om för att börja gå igen. Jag hörde Range Roven vakna till liv och däck började röra sig över gruset. Bilen körde upp vid mig och rutan var ner rullad.

”Don't be stupid, jump in. I'll drive you.” sade han med en hård ton. Jag vred huvudet mot honom och drog ihop ögonbrynen. ”Come on, let me just be a gentleman for once.” hans bedjande röst fick mig att stanna upp och jag fick bita mig i läppen för att inte säga något spydigt. Jag öppnade dörren till bilen och klättrade in i det stora fordonet. Harry frågade om gatuadress och tryckte in den på sin gps.

”Are you serious, you would walk all the way there? It's a ten minute drive!” utbrast han då han såg adressen. Han började köra efter anvisningarna på skärmen och jag kollade mig runt i bilen, det förvånade mig att se hur ren den var.

”Is it true?” frågade jag tveksamt.

”What?”

”That you're taking drugs?” tystnaden tog jag som ett ja och lät ämnet falla då jag inte fick något svar. Han drog några fingrar igenom sitt lockiga hår innan hans blick sneglade på mig.

”No, I haven't.” sade han till slut. ”The media is trying to sell magazines, and if you add and delete stuff it's getting more interesting than it actually is.” Jag nickade i ett försök till att förstå, men jag lät bli att försöka och istället lät jag min blick landa ut genom fönstret. Vi var framme vid min gata, jag guidade oss fram till huset och motorn dog ut.

”Nice place.” mumlade han förvånat.

”Not exactly what you had in mind, huh?” sade jag roat.

”No, not really.” erkände han skyldigt. Han var inte den enda som hade missförstått min familjs ställning när det kom till pengar. Hälften utav garagets anställda trodde fortfarande jag bodde i en lägenhet, jag tänkte inte direkt ändra deras syn på mig och lät dem hållas då de påpekade att de skulle hjälpa till med pengar om inte min mamma gjorde det. Jag hade alltid skrattat åt det och tackat nej till deras erbjudande.

”I'm sorry.” flög det ur mig och jag kollade skyldigt på honom. Han drog ihop sina ögonbryn och väntade på att jag skulle fortsätta.

”For what?” frågade han otåligt till slut då jag pressade ihop mina läppar.

”For saying all those horrible things, that you're not grounded. I'm sorry I said it like that.” han log lite men blev allvarlig till slut.

”But you were right.” erkände han.

”Anyway, I didn't have the right to judge you like that.” det tog emot att erkänna men det var faktiskt sant, jag visste inte vem han var, jag hade fått upp en helt annan bild av honom än vad jag fått se ikväll.

”It's alright, I think I kind of deserved it.” nu flinade han och hans smilgropar dök upp.

”Thanks for the ride.” sade jag innan jag hoppade ut ur bilen, jag log lite mot honom innan jag stängde igen dörren efter mig och började gå upp på gången till huset. Kylan hade verkligen börjat lägga sig nu och jag kände en rysning gå igenom min kropp.

”How can I reach you if I need some more truth?” ropade han efter mig, jag vände mig om och skrattade till.

”You know where to find me!” ropade jag tillbaka innan jag vände mig om för att ta mig upp till huset, dörren var olåst och jag klev rakt in i värmen. När jag stängt dörren hörde jag bilen köra ner för gatan och försvinna ut i natten.


+26 kommentarer till nästa del :)

 

Dagens kommentar:

 

 
Kommentarer
Anonym

Omg, du är så fruktansvärt bra på att skriva.
Det är inte så som vissa fanfictions är, dom träffas, blir kära och sedan blir det bröllop och hela faderuttan. Utan du verkligen skriver i detalj och det gillar jag! :)

Keep up the good work :)

Date: 2013-06-25 Time: 22:45:43
Rebecka

Det var jag som kommenterade ovan... haha

Date: 2013-06-25 Time: 22:46:05
blogg: http://www.aupairinuk.blogg.se
Sara

En utan dom bästa jag läst än så länge, gillar verkligen sättet du skriver på! Och gillar idén på hur du har lagt upp fanficen, även fast det bara har blivit 6 kapitel.. Superbra, fortsätt så!

Date: 2013-06-25 Time: 22:52:40
Nelly

Åh! Älskar den här! Meer! :D

Date: 2013-06-25 Time: 23:01:01
blogg: http://nessyy.blogg.se
Anonym

bara älskar novellen! :D

Date: 2013-06-25 Time: 23:02:51
Hanna

Så sjukt himla bra! I Want More ;)

Date: 2013-06-25 Time: 23:04:57
Anonym

inte rättvist att vi måste vänta till 26 kommentarer, folk är så kassa på att kommentera så vi får aldrig ngt kapitel :/

Date: 2013-06-25 Time: 23:11:37
Agnes xx

Jätte bra kapitel!!

Date: 2013-06-25 Time: 23:34:40
Kristina

Du är så grymt duktig på att skriva! Gillar verkligen den annorlunda idén. Önskar jag var lika duktig på att skriva som dig!(jah,som om det kommer hända..)

Date: 2013-06-25 Time: 23:49:31
Namn

Måste bara säga,du äger på att skriva!! Jättebra kapitel,som vanligt dåe!

Date: 2013-06-25 Time: 23:51:18
amanda

så himla bra mer!!!

Date: 2013-06-25 Time: 23:57:34
Hanna

Jag älskar den redan, dels för att den inte är som alla andra och för att du skriver den så bra!

Date: 2013-06-26 Time: 00:43:33
Johanna

Älskar din ff så mycket <3 men älskar att hon gillar bilar som mig ;) haha jag är 13 jag kan nästan allt om bollar xD bra tacka min underbara familj haha <3 men älskar oxå att din är annorlunda för alla andra är bli "oj kära men kolla ett barn kommer och nu gifter vi oss" haha men kdkdkdlfld nästa kapitle aka komma nu ;) xD<3 haha men kommer dem kyssas för får snart damp för vill att det ska hända det eller något :D<3 kram och puss <3

Date: 2013-06-26 Time: 01:15:58
Emelie ^.^

Mööör! ;)

Date: 2013-06-26 Time: 07:24:38
blogg: http://betternow.blogg.se/
Fanny

Sååå braaa meraaa!

Date: 2013-06-26 Time: 08:11:26
Victoria :)

Super bra! :) Förstår inte hur du orkar skriva så långa kapitel? :/

Date: 2013-06-26 Time: 08:26:18
blogg: http://onedirectionland.blo.gg
Isa

Meeer!!

Date: 2013-06-26 Time: 11:00:48
Bella

Tack för kapitlet!

Date: 2013-06-26 Time: 11:51:31
Hanna...

Jättebra! Du har liksom stämningen. Helt jättefint skrivet. Skönt med en ff som har något annat än gulliga jag och min söta pojkvänn.. (Som Anonym/Rebecka sa).

Date: 2013-06-26 Time: 12:06:13
Moa

Mer mer mer !;)

Date: 2013-06-26 Time: 13:14:41
Lisa

Åh så braa ! mer :D

Date: 2013-06-26 Time: 13:24:42
Anonym

Älskar den måste fråga när ska du lägga upp mer på Dark?

Date: 2013-06-26 Time: 14:43:25
Tova

Meeeeer

Date: 2013-06-26 Time: 16:22:44
S

Meer

Date: 2013-06-26 Time: 16:24:12
!!

Mer mer mer mer!:)

Date: 2013-06-26 Time: 16:26:03
EMMUT!

Jag igen hehe :$
SÅ JÄKLA GRYM. Feelsen bara sköljer över mig :o I'd love me some harry ;;) <3

/ur baabeeee

Date: 2013-06-26 Time: 16:37:21
:)

Meeeeer!!:)

Date: 2013-06-26 Time: 16:42:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-mail: (publiceras ej)

Bloggadress: